Results for kvalifikatsioonisüsteemid translation from Estonian to Swedish

seoses majandusharude kaasamisega annab euroopa kvalifikatsiooniraamistik rahvusvahelistele valdkondlikele organisatsioonidele võimaluse siduda oma kvalifikatsioonisüsteemid euroopa kvalifikatsiooniraamistikuga.
vad gäller medverkan från de olika sektorernas sida, kommer den europeiska ramen att ge internationella sektoriella organisationer tillfälle att koppla sina kvalifikationssystem till den europeiska ramen.

see oleks ka otsus, mis kehtestaks põhimõtteid ja kohustusi nendele liikmesriikidele, kes seovad oma riiklikud kvalifikatsioonisüsteemid euroopa kvalifikatsiooniraamistikuga.
det skulle även bli ett beslut med principer och skyldigheter för de medlemsstater som kopplar sina nationella kvalifikationssystem till den europeiska ramen.

peale selle tunnustavad kutseõppe- ja kvalifikatsioonisüsteemid ja ka õppeasutused ning tööandjad mitteametlikku ja vaba õppeprotsessi. [9]
dessutom erkänns icke-formella och informella lärandeprocesser av såväl yrkesutbildnings- och kvalificeringssystem som av utbildningsinrättningar och arbetsgivare [9].

siduda oma riiklikud kvalifikatsioonisüsteemid euroopa kvalifikatsiooniraamistikuga 2009. aastaks, ühtlustades kvalifikatsioonitasemed selgelt i lisas kirjeldatud tasemetega ning töötades vajadusel välja riikliku kvalifikatsiooniraamistiku kooskõlas siseriiklike õigusaktide ja tavadega.
att senast år 2009 koppla sina nationella kvalifikationssystem till den europeiska referensramen för kvalifikationer, särskilt genom att på ett tydligt sätt göra hänvisningar från nationella kvalifikationsnivåer till de nivåer som anges i bilaga 1, och genom att utarbeta en nationell referensram för kvalifikationer, enligt nationell lagstiftning och praxis där detta är lämpligt.

soovitatakse, et liikmesriigid kasutaksid euroopa kvalifikatsiooniraamistikku eri kvalifikatsioonisüsteemide kvalifikatsioonitasemete määramise vahendina, ühtlustaksid oma kvalifikatsioonisüsteemid euroopa kvalifikatsiooniraamistikuga sidudes kvalifikatsioonitasemed vastavate euroopa kvalifikatsiooniraamistiku tasemetega ja töötaksid vajaduse korral välja riikliku kvalifikatsiooniraamistiku.
man rekommenderar att medlemsstaterna använder den europeiska referensramen som en referens för att jämföra kvalifikationsnivåerna i olika kvalifikationssystem, kopplar sina kvalifikationssystem till den europeiska referensramen genom att koppla samman kvalifikationsnivåerna till motsvarande nivåer i den europeiska referensramen samt utarbetar en ram för nationella kvalifikationer där detta är lämpligt.

need võivad käsitleda juhtimisstruktuuride ja -süsteemide (kvalifikatsioonisüsteemid, kvaliteedi tagamine jms) reformiga seotud küsimusi või tugevdada kõrghariduse ja ühiskonna vahelisi seoseid.
de kan vara inriktade på frågor i samband med reform av ledningsstrukturer och -system (kvalifikationssystem, kvalitetssäkring etc.) eller på a förbära förbindelserna mellan den högre utbildningen och samhället.

kõrvaldada tuleks veel olemasolevad, eriti kvalifikatsiooni ja pädevuse tunnustamise ja läbipaistvusega seotud takistused töötajate liikumisele euroopa tööturu piires, rakendades eelkõige euroopa kvalifikatsioonide raamistikku, sidudes sellega riiklikud kvalifikatsioonisüsteemid aastaks 2010, ja vajaduse korral arendades välja riiklikke kvalifikatsiooniraamistikke.
detta bör ske särskilt genom införande av den europeiska referensramen för kvalifikationer, genom att nationella system för kvalifikationer senast 2010 relaterar till denna referensram och när så är lämpligt genom att utveckla nationella referensramar för kvalifikationer.

230 -mõju hindamine esimese kaalutud võimaluse puhul ei võeta meetmeid (euroopa liidu tasandil) ja see tähendaks kehtiva võrreldavuse, läbipaistvuse ja kvalifikatsioonide ülekandmise korra säilimist. euroopa parlamendi ja nõukogu direktiiv 2005/36/eÜ kutsekvalifikatsioonide tunnustamise kohta võimaldaks edaspidigi hõlbustada reguleeritud kutsealaga inimeste liikumist, kuid sel juhul ei võetaks meetmeid kutsealade suhtes, mida ei reguleerita nimetatud direktiiviga. liikmesriigid teeksid koostööd ainult teatavas ulatuses ning seal, kus seda soodustavad kahepoolsed kokkulepped, kuid niisugune koostöö oleks keeruline ja kooskõlastamata. sidusrühmad võivad kõrghariduse valdkonnas edaspidigi kasutada selliseid läbipaistvuse ja liikuvuse suurendamise vahendeid nagu europass ja euroopa ainepunktide ülekandmise ja kogumise süsteem, kuid need ei aita luua üldist koostööraamistikku. nimetatud võimalus ei rahulda seega liikmesriikide vajadust ühise euroopa võrdlusaluse või -vahendi järele. teine võimalus on avaldada komisjoni teatis. komisjoni teatis ei ole aga õigusakt ega kaasaks liikmesriike ja euroopa parlamenti raamistiku vastuvõtmisse. see võimalus ei kasvataks vajalikku poliitilist tahet liikmesriikides, kes on teinud komisjoniga tihedat koostööd euroopa kvalifikatsiooniraamistiku väljatöötamisel. nimetatud võimalusel ei oleks seega tegelikku mõju ja lisaväärtust seoses raamistiku rakendamisega riiklikul tasandil. kolmas võimalus on võtta vastu komisjoni soovitus asutamislepingu artikli 150 (kutseõpe) alusel. see aga ei tugineks asutamislepingu artiklile 149 (haridus) ega arvestaks euroopa kvalifikatsiooniraamistiku eesmärke ning hariduse ja koolituse aspekte elukestva õppe vaatenurgast. nimetatud võimalus tooks kaasa õigusakti kasutamise, kuid nagu ka teise võimaluse korral, ei kaasataks liikmesriike ega euroopa parlamenti ettepaneku ametlikku vastuvõtmisse ning sealt puuduks kohustus rakendada raamistikku riiklikul tasandil, mis on oluline euroopa kvalifikatsiooniraamistiku edukuse ja saavutatud hoo säilimise seisukohalt. neljas kaalutud võimalus on kehtestada euroopa kvalifikatsiooniraamistik asutamislepingu artiklite 149 ja 150 alusel vastuvõetud õigusakti, euroopa parlamendi ja nõukogu soovituse kaudu. selle õigusaktiga soovitataks liikmesriikidel kasutada euroopa kvalifikatsiooniraamistikku vabatahtlikult kvalifikatsioonide võrdlemiseks ning nende läbipaistvamaks muutmiseks ja ülekandmise lihtsustamiseks euroopas. viies võimalus on rakendada euroopa kvalifikatsiooniraamistikku võttes vastu euroopa parlamendi ja nõukogu otsuse, mis põhineks asutamislepingu artiklil 150. ilma tuginemata artiklile 149 oleks sel samasugused puudused kui kolmandal võimalusel (see tähendab, et ei hõlmataks haridust) ja see oleks ka otsus, mis kehtestaks põhimõtteid ja kohustusi nendele liikmesriikidele, kes on oma riiklikud kvalifikatsioonisüsteemid sidunud euroopa kvalifikatsiooniraamistikuga. sidusrühmad (liikmesriigid, tööturu osapooled, majandusharude esindajad ja muud) on valdavalt üksmeelsel seisukohal, et euroopa kvalifikatsiooniraamistiku rakendamine peaks olema täiesti vabatahtlik. -
konsekvensanalys första möjligheten var att inte vidta några åtgärder (från eu:s sida) vilket skulle innebära att de aktuella system för jämförbarhet, tydlighet och överföring skulle finnas kvar. direktiv 2005/36/eg skulle fortsätta att underlätta rörligheten för vissa personer vars yrken är reglerade, men inga ytterligare insatser skulle göras för de yrken som inte omfattas av direktivet. medlemsstaterna skulle fortsätta att samarbeta i viss mån och via bilaterala avtal där det skulle vara fördelaktigt, men detta skulle vara komplicerat och inte samordnat. intressenterna skulle kunna fortsätta att använda sådana instrument för rörlighet som europass och europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ects) inom högre utbildning, men inget av dessa utgör en övergripande ram för samarbete. därför skulle denna möjlighet inte svara på medlemsstaternas efterfrågan på en gemensam europeisk referenspunkt eller ett referensinstrument. en andra möjlighet är ett meddelande från kommissionen. emellertid är ett meddelande från kommissionen inte någon rättsakt och varken medlemsstaterna eller europaparlamentet skulle medverka i dess antagande. denna möjlighet skulle därför inte leda till det politiska engagemanget från medlemsstaterna, vilka har samarbetat med kommissionen i fråga om den europeiska referensramen för kvalifikationer. därför skulle den valmöjligheten inte ha någon verklig genomslagskraft eller mervärde vad gäller genomförandet på nationell nivå. en tredje möjlighet är en rekommendation från kommissionen enligt artikel 150 i fördraget (yrkesutbildning). denna skulle dock inte grunda sig på artikel 149 i fördraget (allmän utbildning) och skulle därför inte återspegla de två inslagen och syftena i den europeiska referensramen för kvalifikationer, nämligen allmän och yrkesinriktad utbildning, inom ett livslångt perspektiv. det skulle innebära användningen av en rättsakt, men precis som med den andra möjligheten skulle varken medlemstaterna eller europaparlamentet medverka i det formella antagandet av förslaget, så att engagemanget för ett genomförande på nationell nivå skulle saknas, vilket är avgörande för den europeiska referensramens framgång och varaktighet. den fjärde möjlighet som övervägdes var att inrätta den europeiska referensramen via en rättsakt som utgörs av en rekommendation från europaparlamentet och rådet enligt artiklarna 149 och 150 i fördraget. i rättsakten skulle man rekommendera en frivillig användning av den europeiska referensramen som ett översättningsverktyg för jämförelse av kvalifikationer och för att underlätta deras tydlighet och överföring i hela europa. en femte möjlighet skulle vara att genomföra den europeiska referensramen via en rättsakt som utgörs av europaparlamentets och rådets beslut enligt artikel 150 i fördraget. utan artikel 149 skulle detta ha samma nackdel som den tredje möjligheten (dvs. att allmän utbildning utesluts) och det skulle även bli ett beslut med principer och skyldigheter för de medlemsstater som kopplar sina nationella kvalifikationssystem till den europeiska referensramen. emellertid var de flesta intressenterna (medlemsstater, arbetsmarknadens parter, sektorer och andra) överens om att den europeiska referensramen skulle vara helt frivillig. -