Results for mitteturumajanduslikust translation from Estonian to Swedish

mitteturumajanduslikust süsteemist ei kanta üle ühtki moonutust,
det förekommer inte någon snedvridning till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.

puuduvad varasemast mitteturumajanduslikust süsteemist üle võetud moonutused;
det förekommer inte någon snedvridning till följd av det icke-marknadsekonomiska systemet.

16. mitteturumajanduslikust süsteemist ei kanta üle ühtki moonutust;
16. företagen har en enda uppsättning räkenskaper som är föremål för en självständig revision i överensstämmelse med internationella redovisningsnormer (ias) och som tillämpas för alla ändamål.

varasemast mitteturumajanduslikust süsteemist ei ole üle võetud märkimisväärseid moonutusi;
det förekommer inte några betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke marknadsekonomiska systemet.

4. endisest mitteturumajanduslikust süsteemist ei ole üle kandunud olulisi moonutusi;
4. rättssäkerhet och stabila villkor garanteras genom lagstiftning om konkurser och ägandeförhållanden.

3. endisest mitteturumajanduslikust süsteemist ei ole kaasa võetud olulisi moonutusi;
3. det förekommer inte några betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.

mõlemad puudused osutasid, et varasemast mitteturumajanduslikust süsteemist on üle võetud olulisi moonutusi.
bägge bristerna innebar att det förekom betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.

seda silmas pidades ei suutnud äriühing tõestada, et mitteturumajanduslikust süsteemist ei võetud üle märkimisväärseid moonutusi.
företaget visade alltså inte att det inte förekom någon snedvridning till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.

sellest järeldub, et endisest mitteturumajanduslikust süsteemist on üle kandunud moonutused, mis oluliselt mõjutavad tootmiskulusid.
det betyder att det förekommer en betydande snedvridning till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet som påverkar produktionskostnaderna.

kolmanda kriteeriumi puhul tuvastati kohapeal, et äriühingu suhtes kohaldati mitteturumajanduslikust süsteemist üle võetud erilist maksuskeemi.
när det gäller kriterium 3 fastställdes det på platsen att företaget omfattades av särskilda skatteregler till följd av det icke-marknadsekonomiska systemet.

(30) peale selle ei olnud võimalik kindlaks teha võimalike moonutuste ülekandmist endisest mitteturumajanduslikust süsteemist.
(30) dessutom kunde det inte fastställas om eventuella snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet hade förekommit.

lisaks leiti neist kolme ettevõtte puhul, et moonutused olid tingitud samuti endisest mitteturumajanduslikust süsteemist ja eelkõige puudutas see varade hindamist.
för tre av företagen konstaterades det dessutom att särskilt tillgångsvärderingen var föremål för snedvridningar till följd av det icke-marknadsekonomiska systemet. dessa slutsatser ifrågasattes av företagen.

viimaks väideti, et tulumaksumaksuvabastused ja soodustused pärast 2005. aastat loodud välismaistele äriühingutele ei kujuta endast mitteturumajanduslikust süsteemist ülekandunud moonutusi.
slutligen har det anförts att skattebefrielser i fråga om inkomstskatt och avdrag för utländska företag som trädde i kraft 2005 inte utgör snedvridning till följd av det icke-marknadsekonomiska systemet.

peale selle ei suutnud ükski neljast eksportivast tootjast ei eraldi ega kontsernina tõendada, et nende puhul ei ole varasemast mitteturumajanduslikust süsteemist üle kandunud märkimisväärseid moonutusi.
dessutom kunde ingen av de fyra exporterande tillverkarna, vare sig individuellt eller som grupp, visa att de inte omfattades av väsentlig snedvridning till följd av det icke-marknadsekonomiska systemet.

samuti märgiti, et mitmed toetuskavad ja rahalised eelised ei olnud äriühingupõhised ning seetõttu ei saa järeldada, et need on varasemast mitteturumajanduslikust süsteemist ülekanduvate mõjude tagajärg.
för det andra har det påpekats att en rad stödsystem och skattefördelar inte var företagsspecifika och därför inte kan antas ha uppstått till följd av det icke-marknadsekonomiska systemet.

(30) seoses sellega on komisjon arvamusel, et üldjuhul ei kohaldata artikli 2 lõike 6 sätteid mitteturumajanduslikust riigist pärit impordi suhtes.
(30) i det här sammanhanget är kommissionen av den åsikten att bestämmelserna i artikel 2.6 i regel inte är tillämpliga på import med ursprung i länder utan marknadsekonomi.

lõpuks selgus, et seoses riigile kuuluvate sõjaväeliste kaitseobjektide paigutamisega varade poolele ja nende kulumi arvestamisega on zaci varaline seisund, tootmiskulud ja rahaline olukord mõjutatud endisest mitteturumajanduslikust süsteemist üle võetud moonutustest.
genom att företaget tog upp militära föremål som tillhörde staten i sin balansräkning och gjorde avskrivningar på dessa, blev dess tillgångar, tillverkningskostnader och ekonomiska situation föremål för betydande snedvridningar till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.

neil kolmel juhul järeldati, et kolmas kriteerium ei olnud täidetud, sest nende äriühingute tootmiskuludes ja/või finantsolukorras oli olulisi moonutusi, mis pärinesid varasemast mitteturumajanduslikust süsteemist.
i dessa tre fall drogs slutsatsen att det tredje kriteriet inte var uppfyllt, eftersom dessa företags produktionskostnad och/eller ekonomiska situation företedde avvikelser som härrörde från det tidigare ekonomiska systemet utan fri marknad.

vastavalt algmääruse artikli 2 lõikele 2, mida kohaldatakse ka võrdlusriigi suhtes, peetakse seetõttu võrdlusriigi omamaised hindu esindavaks siis, kui nende tootmismahust on vähemalt 5 % eksporditud euroopa liitu mitteturumajanduslikust riigist.
enligt artikel 2.2 i grundförordningen, som också är tillämplig på det jämförbara landet, anses normalt att priserna på det jämförbara landets inhemska marknad är representativa om försäljningsvolymen på den marknaden motsvarar minst 5 % av försäljningsvolymen till gemenskapen från det land som inte är en marknadsekonomi.

(23) seoses kolmanda tingimusega ei suutnud äriühing esitada täiendavaid dokumente ja täielikku selgitust äriühingu erastamise ja varade ümberhindamise kohta. seda silmas pidades ei suutnud äriühing tõestada, et mitteturumajanduslikust süsteemist ei võetud üle märkimisväärseid moonutusi.
(23) vad det tredje kriteriet beträffar kunde företaget inte tillhandahålla styrkande dokument och någon heltäckande förklaring beträffande privatiseringen av företaget och omvärderingen av dess tillgångar. företaget visade alltså inte att det inte förekom någon snedvridning till följd av det tidigare icke-marknadsekonomiska systemet.