Results for deklarationsförfaranden translation from Swedish to Estonian

avdelning v: allmÄnna regler om tullstatus och tullfÖrfaranden de stora förändringarna är dels att den elektroniska deklarationen blir den normala formen av tulldeklaration, dels att de tidigare varianterna av förenklade deklarationsförfaranden, inbegripet lokal klarering, anpassas till varandra.
v jaotis: tollistaatuse ja tolliprotseduuri Üldeeskiri peamised muudatused käsitlevad asjaolu, et elektrooniline deklaratsioon on tollideklaratsiooni tavapärane vorm, ning lihtsustatud deklareerimisprotseduuride ühtlustamist, kaasa arvatud kohapeal toimuv tollivormistus.

570 -närmare redogörelse för förslaget avdelning i: allmÄnna bestÄmmelser den nya texten innehåller en uppdragsbeskrivning i vilken tullförvaltningarnas roll och mål beskrivs och fastställer att tullagstiftningen inkluderar tulltaxan, en försummelse i den tidigare kodexen som behöver rättas till. principen om elektroniska deklarationer och elektroniskt datautbyte mellan tullförvaltningar införs, med fullt iakttagande av bestämmelserna om uppgiftsskydd, liksom en rättslig grund för frivilligt utbyte av ytterligare uppgifter mellan ekonomiska aktörer och tullmyndigheter. reglerna om ombud har ändrats, varigenom de hittillsvarande restriktionerna tas bort eftersom de inte är förenliga vare sig med en elektronisk miljö eller med principen om den inre marknaden. denna ändring ligger också i linje med det generella tillvägagångssätt enligt vilket samtliga möjligheter att tillåta särskilda nationella bestämmelser har tagits bort från kodexen, förutom när det gäller organiseringen av tullkontroller. det regelverk för godkända ekonomiska aktörer som infördes i kodexen genom rådets förordning (eg) nr 648/2005 utvidgas. bestämmelserna i tullkodexen är förenliga med stadgan om de grundläggande rättigheterna i vilken det anges att varje person har rätt att bli hörd innan det fattas ett beslut som är till nackdel för personen i fråga, inbegripet beslut om uppbörd i efterhand och avslag på ansökningar om återbetalning eller eftergift av tullar. det klargörs att flera personer tillsammans får begära och kan omfattas av ett beslut och att beslut är giltiga i hela gemenskapen, såvida annat inte anges, och att reglerna om beslut också gäller när tullmyndigheterna har att besluta om ett överklagande. i förslaget anges att medlemsstaterna skall införa effektiva, proportionella och avskräckande påföljder som beslutas av tullen. för att göra den inre marknaden mera enhetlig kommer en gemensam ram för påföljder för överträdelser av gemenskapens tullregler att föreslås rådet och europaparlamentet i ett senare skede. genom att man tar med undantag från reglerna om kontroller eller formaliteter i detta kapitel kan man upphäva rådets förordning (eeg) nr 3925/91 av den 19 december 1991. alla de situationer där tullförvaltningarna kan begära ersättning för kostnader eller ta ut avgifter sammanförs i en enda artikel, i stället för flera. avgifter för att bevilja anstånd med betalning har avskaffats. bestämmelserna om valutaomräkning har konsoliderats och anpassats till förordning (eeg, euratom) nr 1182/71. de närmare bestämmelserna skall nu anges i tillämpningsföreskrifterna för tullkodexen. avdelning ii: faktorer som skall lÄggas till grund fÖr tillÄmpningen av import-eller exporttullar och andra ÅtgÄrder betrÄffande varuhandel de nya bestämmelserna är anpassade till artikel 3 i marrakechavtalet om ursprungsregler från 1994. när väl det internationella harmoniseringsarbetet har fullbordats kommer detta att möjliggöra att de nya ursprungsreglerna inarbetas i tillämpningsföreskrifterna. dessutom klargörs det att reglerna om icke-förmånsberättigande ursprung också är relevanta för tillämpningen av sådana gemenskapsåtgärder som inte är relaterade till tulltaxan eller handel. alla autonoma ursprungsregler som gäller enligt förmånsordningar, inklusive de som gäller ceuta och melilla men inte de som gäller de utomeuropeiska länder och territorier som anges i bilaga ii till eg-fördraget, skall också antas i enlighet med kommittéförfarandet. artiklar med allmän täckning av tullvärdefrågor grupperas tillsammans i syfte att tillhandahålla en allmän rättslig grund för antagande av tillämpningsföreskrifter, i synnerhet när eu godtar åtaganden och skyldigheter i fråga om tillämpningen av wto-avtalet om tullvärdeberäkning, inklusive beslut av wto-kommittén för tullvärde. avdelning iii: tullskuld och garantier en modernisering och förenkling av reglerna om tullskuld kräver stora förändringar, i det att uppkomst av tullskuld bör följa av objektiva omständigheter och inte avgöras av graden av försumlighet från den berörda partens sida. detta är i linje med kyotokonventionen i vilken det föreskrivs att tullar skall återbetalas när det fastställs att de har debiterats med ett för högt belopp till följd av ett fel vid deras bestämning (allmänna bilagan, kapitel 4, norm 18). administrativa påföljder är en mera lämplig reaktion på överträdelser av tullreglerna i de fall tullmyndigheterna kan fastställa att ett tullförfarande har slutförts eller avslutats i enlighet med tullreglerna. i samband med den föreslagna nya ansvarsfördelningen mellan tullkontor vid gränserna respektive tullkontor inne i landet föreslås det att en tullskuld i normalfallet skall uppkomma på den plats där den person som är ansvarig för förfarandet eller tillståndshavaren är etablerad, förutom när denna person inte är etablerad i gemenskapens tullområde eller i fall av överträdelser, i vilket fall de övriga reglerna skall gälla som i nuläget. i kapitel 4 i den allmänna bilagan till kyotokonventionen överlåts bestämningen av de faktorer på grundval av, de villkor enligt vilka och den tid inom vilken tullar och skatter skall fastställas till nationell lagstiftning eller gemenskapslagstiftning, varför det inte finns något behov av att behålla de nuvarande komplicerade reglerna om fastställande av tullskuld i samband med suspensiva förfaranden, frizoner och frilager. genom bestämmelserna i avdelning iii om tullskuld och garantier införs en jämn avvägning mellan handelns intresse, särskilt den generella möjligheten att minska garantibeloppet vid potentiella tullskulder och utvidgningen av de fall där tullskulden kan upphöra, och intresset av att skydda gemenskapens och medlemsstaternas ekonomiska intressen, vilket tillvaratas bättre genom utvidgningen av täckningen av den garanti som ställs för att säkerställa betalning av tullskulden. den inre marknadens sätt att fungera kommer att förbättras genom harmonisering av bestämmelser, t.ex. om tidsfrister för att underrätta om tullskuldbelopp när de handlingar som ledde till att skulden uppkom kan ge upphov till straffrättsliga förfaranden och reglerna om uttag av dröjsmålsränta. avdelning iv: varors ankomst till gemenskapens tullomrÅde i denna avdelning inarbetas de säkerhetsrelaterade ändringar av tullkodexen som gjordes genom förordning (eg) nr 648/2005 och dessa ändringar integreras och konsolideras ytterligare, med hänsyn till det allmänna införandet av elektroniska deklarationer, elektroniskt datautbyte mellan tullmyndigheterna, särskilt importkontrollsystemet (ics), och inrättandet av gemensamma portaler och ”single window”. bestämmelsen om att frizoner inte skall vara föremål för tullövervakning, ett kryphål ur säkerhetssynpunkt, tas bort. frizoner blir ett tullförfarande och omfattas av tullkontroller vid införsel av varor och vad beträffar bokföring. reglerna om anmälan av varors ankomst har fått en ny utformning i syfte att klargöra skyldigheterna och vilka personer som har ansvar för att anmäla varors ankomst till tullen och göra dem tillgängliga för kontroller. tidsfristerna för att hänföra varor till ett tullförfarande tas bort, eftersom tillfällig lagring i sig blir ett särskilt förfarande. avdelning v: allmÄnna regler om tullstatus och tullfÖrfaranden de stora förändringarna är dels att den elektroniska deklarationen blir den normala formen av tulldeklaration, dels att de tidigare varianterna av förenklade deklarationsförfaranden, inbegripet lokal klarering, anpassas till varandra. de grundläggande principerna om antagande av, och förlust av, status som gemenskapsvaror har överförts till kodexen från tillämpningsföreskrifterna. de närmare bestämmelserna anges även i fortsättningen i tillämpningsföreskrifterna. i de fall en tulldeklaration krävs blir en elektronisk sådan huvudregeln, dock med vissa undantag, exempelvis i fråga om tir-och ata-carneter. Även om det klargörs att frizoner hädanefter kommer att vara ett tullförfarande, kvarhålls befrielsen från kravet på att inge en tulldeklaration. om tillstånd ges till detta, kan en överföring av den elektroniska deklarationen ersättas med tillgång till deklarantens elektroniska system. styrkande dokument får likaså inges i elektronisk form, dvs. dokument behöver inte ”åtfölja” deklarationen, förutsatt att de är ”tillgängliga för tullmyndigheterna”. i linje med principerna i kyotokonventionen föreskrivs i den nya kodexen att varudeklarationen får inges, registreras och kontrolleras före varornas ankomst och att den plats där deklarationen inges inte måste vara samma plats som den där varorna fysiskt befinner sig. det finns också bestämmelser om att varor får frigöras på en annan plats än den där tulldeklarationen har godtagits, vilket i förening med sammanförandet av det tidigare förfarandet för förenklad deklaration och för lokal klarering innebär att principen om ”centraliserad klarering” genomförs. enligt detta system får en godkänd ekonomisk aktör inge sin summariska deklaration eller tulldeklaration i elektronisk form från sina lokaler, oavsett i vilken medlemsstat varorna införs i eller lämnar gemenskapen, vilket medför att företag kan hantera alla sina eu-affärer hos ett enda tullkontor. avdelning vi: ÖvergÅng till fri omsÄttning och befrielse frÅn importtullar eftersom övergång till fri omsättning är ett av de allra viktigaste tullförfarandena, bör detta förfarande behandlas i ett separat kapitel, även om det blir kort. i denna avdelning behandlas även varor som övergår till fri omsättning under särskilda omständigheter, utom i fråga om varor som hänförs till de förfaranden om användning för särskilda ändamål som omfattas av avdelning vii (särskilda förfaranden), och inbegrips den rättsliga grunden för de bestämmelser i den hittillsvarande rådets förordning (eeg) nr 918/83 om upprättandet av ett gemenskapssystem för tullbefrielse som skall läggas fast i tillämpningsföreskrifterna. detta tillvägagångssätt är mera öppet än att lägga fast vissa bestämmelser i en separat råds-/parlamentsförordning. avdelning vii: sÄrskilda fÖrfaranden de tidigare suspensiva arrangemangen har förts samman och anpassats till andra liknande godkända tullbehandlingar och grupperats i fyra särskilda förfaranden: transitering (extern transitering, intern transitering), lagring (tillfällig lagring, tullager, frizoner), särskild användning (temporär införsel, användning för särskilda ändamål) och förädling (aktiv och passiv förädling). denna anpassning har gjort det möjligt att slå samman aktiv förädling (suspensionssystemet) och bearbetning under tullkontroll och att avskaffa aktiv förädling (restitutionssystemet), eftersom en avsikt att återexportera inte längre krävs. alla särskilda förfaranden kommer att omfattas av gemensamma regler, exempelvis i fråga om garanti, ansökan och tillståndsgivning och användning av likvärdiga varor, varvid särskilda regler för enskilda förfaranden endast behålls när vederbörligen motiverade ekonomiska skäl föreligger. klargöranden har gjorts när det gäller suspendering av uppbörden av mervärdesskatt vid import enligt artiklarna 7.1 och 10.3 i det sjätte mervärdesskattedirektivet och uppskov med punktskatt enligt artikel 5.2 i direktiv 92/12/eeg. särskilda regler för jordbruksprodukter fastställs i jordbrukslagstiftningen, inte i tillämpningsföreskrifterna, och en hänvisning till dessa särskilda regler krävs inte längre eftersom de är direkt tillämpliga. avdelning viii: varors avgÅng frÅn gemenskapens tullomrÅde ytterligare ändringar görs vad beträffar de krav på deklarationer före avgång som införts genom förordning (eg) nr 648/2005, med hänsyn till det allmänna införandet av elektroniska deklarationer, elektroniskt datautbyte mellan tullmyndigheterna, särskilt exportkontrollsystemet (ecs) och det framtida inrättandet av gemensamma portaler/”single window”. särskilda bestämmelser anges om återexport av icke-gemenskapsvaror som är avsedda att lämna gemenskapen även om dessa varor kommer att omfattas av samma regler som gäller för export av gemenskapsvaror, bortsett från att en anmälan om återexport skall inges i stället för en tulldeklaration. summariska deklarationer kommer att krävas bara i de fall varken en tulldeklaration eller en anmälan om återexport är nödvändig, t.ex. i fråga om omlastning och återexport från frizoner och från tillfällig lagring vid t.ex. hamnar eller flygplatser. i denna avdelning finns också bestämmelser om export och befrielse från exporttull på grund av särskilda omständigheter, vilka, liksom när det gäller importtullar, bör fastställas i enlighet med kommittéförfarandet snarare än genom en självständig förordning. bestämmelserna om passiv förädling omfattas nu av avdelning viii. en ny artikel täcker vissa fall av temporär export (i synnerhet inom ramen för systemet med ata-carneter), som behandlas i tillämpningsföreskrifterna men som saknat en formell grund i den tidigare kodexen. avdelning ix: tullkodexkommittÉ och slutbestÄmmelser kommittéförfarandet (rådgivande kommitté) utvidgas till att även gälla antagande av förklarande anmärkningar och riktlinjer, vilket kommer att göra det överflödigt med nationella anvisningar för tolkningen av gemenskapens tullregler. för att maximera tullkodexkommitténs effektivitet i de fall tillämpningsföreskrifter skall antas omvandlas denna föreskrivande kommitté till en förvaltningskommitté och minskas den tidsperiod som krävs för rådets antagande av tillämpningsföreskrifter från tre månader till en månad. de ovannämnda upphävda förordningarna inarbetas i tullkodexen. vid fastställandet av vilken dag den nya tullkodexen för gemenskapen skall börja tillämpas måste man beakta behovet av att ändra de befintliga tillämpningsföreskrifterna. detta kommer att kräva en period på ungefär ett år från och med den tidpunkt då den slutliga versionen av den nya tullkodexen säkert kan förutsägas vara klar. först vid den tidpunkten kan den dag då kodexen skall börja tillämpas fastställas definitivt. -
570 -ettepaneku üksikasjalik selgitus i jaotis: ÜldsÄtted uus tekst hõlmab ülesannete iseloomustust, kus kirjeldatakse tolliametite rolli ja eesmärke ning määratakse kindlaks, et tollialased õigusaktid sisaldavad tollitariifistikku; viimane oli puudus eelmisest tolliseadustikust ja see viga oli vaja parandada. võetakse kasutusele elektroonilised deklaratsioonid ja tolliametite vaheline elektrooniline andmevahetus, arvestades täiel määral andmekaitsesätteid, ning luuakse õiguslik alus vabatahtlikule täiendavale andmevahetusele ettevõtjate ja tolliasutuste vahel. esindajaid käsitlevaid eeskirju on muudetud nii, et varasemad piirangud on välja jäetud, kuna need ei olnud kooskõlas elektroonilise töökeskkonna ega ühtse turu põhimõtetega. selline muutmine vastab ka üldisele lähenemisviisile, mille kohaselt kõik õigused riiklike erisätete rakendamiseks on tolliseadustikust välja jäetud, välja arvatud juhul, kui need käivad tollikontrolli korraldamise kohta. nõukogu määrusega (emÜ) nr 648/2005 tolliseadustikku lülitatud volitatud ettevõtja programmi raamistikku laiendatakse. tolliseadustiku sätted on kooskõlas põhiõiguste hartaga, mille kohaselt on igal isikul õigus ärakuulamisele, enne kui teda kahjustada võiv otsus vastu võetakse, nimetatud õigus hõlmab ka otsuseid, mis käsitlevad tollivormistusjärgset sissenõudmist ning tagasimaksmise ja vähendamise taotluste tagasilükkamist. on selgeks tehtud, et mitmed isikud võivad taotleda enda kohta otsust ja olla sellega hõlmatud ning et otsused kehtivad kogu ühenduses, kui ei ole ette nähtud teisiti, ning et otsuseid käsitlevaid eeskirju kohaldatakse ka siis, kui apellatsioonikaebust käsitlevad tolliasutused. samuti lisatakse tolliseadustikku põhimõte, mille kohaselt igal inimesel on õigus olla ära kuulatud enne tema huve kahjustada võiva üksikmeetme võtmist. ettepanekus nähakse ette, et liikmesriigid rakendavad rikkumiste korral tõhusaid, proportsionaalseid ja hoiatavaid tollisanktsioone. selleks, et kindlustada ühtsus siseturul, tehakse nõukogule ja euroopa parlamendile hiljem ettepanek ühenduse tollieeskirjade rikkumiste eest määratavate karistuste ühise raamistiku kohta. tollikontrolli ja -formaalsusi käsitlevate erandite lülitamine käesolevasse peatükki võimaldab kehtetuks tunnistada nõukogu 19. detsembri 1991. aasta määruse (emÜ) nr 3925/91. kõik olukorrad, kus tolliametid võivad tasu või lõive sisse nõuda, on koondatud ühte artiklisse varasema mitme asemel. maksud tasumise edasilükkamise võimaldamise eest on tühistatud. raha konverteerimist käsitlevad sätted on konsolideeritud ja viidu vastavusse määrusega (emÜ, euratom) nr 1182/71; üksikasjalikud eeskirjad tuleb nüüd kehtestada tolliseadustiku rakendussätetega. ii jaotis: tegurid, mille alusel kohaldatakse impordi-vÕi eksporditollimaksu ja muid kaubavahetuse suhtes ettenÄhtud meetmeid uued sätted on viidud vastavusse 1994. aastal marrakešis sõlmitud päritolureeglite lepingu artikliga 3. see võimaldab pärast rahvusvahelise ühtlustamise lõpuleviimist inkorporeerida uued päritolureeglid tolliseadustiku rakendussätetesse. lisaks sellele on selgeks tehtud, et ka sooduspäritolureeglid on olulised, kui rakendatakse ühenduse meetmeid, mis ei ole seotud tariifide või kaubandusega. kõik sooduskorra raames kohaldatavad autonoomsed päritolureeglid, kaasa arvatud ceuta ja melilla kohta, kuid välja arvatud eÜ asutamislepingu ii lisas loetletud ülemeremaade ja -territooriumide kohta, tuleb samuti arvata komiteemenetluse alla. artiklid, mis üldiselt käsitlevad hindamisküsimusi, koondatakse kokku, et luua üldine õiguslik alus rakenduseeskirjade vastuvõtmiseks, seda eelkõige siis, kui el võtab vastu kohustused wto tolliväärtuse määramise lepingu kohaldamise suhtes, sealhulgas wto tolliväärtuse määramise komitee otsuste kohaldamise suhtes. iii jaotis: tollivÕlg ja tagatised tollivõlga käsitlevate eeskirjade ajakohastamine ja lihtsustamine nõuab suuri muudatusi, nagu näiteks otsustamist, kas tollivõla teke peaks sõltuma pigem objektiivsetest asjaoludest kui asjaomase isiku hooletusest või mitte. see on kooskõlas kyoto konventsiooniga, milles sätestatakse, et tollimaksud tagastatakse, kui on kindlaks tehtud, et hindamisvea tõttu on neid on sisse nõutud ülemääraselt (üldlisa, 4. peatükk, standard 18). asjakohasem on rakendada halduskaristusi selliste tollieeskirjade rikkumiste puhul, kus tolliasutused peavad kindlaks tegema, et tolliprotseduur on lõppenud või lõpetatud tollieeskirjade kohaselt. seoses ettepanekus esitatud uue ülesannete jaotusega piiril ja sisemaal asuvate tolliasutuste vahel soovitatakse, et tollivõlg tekiks tavapäraselt kohas, kus on protseduuri haldaja või tolliasutuse registreeritud asukoht, välja arvatud juhul, kui protseduuri haldaja registreeritud asukoht ei asu ühenduse tolliterritooriumil või rikkumiste korral; sellisel juhul kohaldatakse ülejäänud eeskirju nagu praegugi. kyoto konventsiooni üldlisa 4. peatükis jäetakse tollimaksude ja -lõivude määramise asjaolud, tingimused ja aeg siseriiklikes või ühenduse õigusaktides sätestamiseks, seega ei nõuta praeguste keerukate eeskirjade säilitamist tollivõla määramisel seoses peatamismenetluse, vabatsoonide ja vabaladudega. iii jaotise sätted, mis käsitlevad tollivõlga ja tagatisi, loovad tasakaalustatud lähenemisviisi ettevõtete huvide, sealhulgas eelkõige üldine võimalus vähendada tagatise suurust potentsiaalsete võlgade korral ja ajapikendus juhtudel kus tollivõlg võib lõppeda, ning ühenduse ja liikmesriikide finantshuvide vahel, mida parandab tollivõla tagamiseks esitatud tagatisega kaetuse pikendamine. siseturu toimimine paraneb selliste meetmete ühtlustamise kaudu nagu tollivõla suuruse teatamise ajalised piirangud, kui tollivõla tekkimiseni viinud tegevuse alusel võib algatada kriminaalmenetluse, ja viivise sissenõudmist käsitlevad eeskirjad. iv jaotis: kauba saabumine Ühenduse tolliterritooriumile käesolev jaotis hõlmab turvalisusega seotud muudatusi, mis on tolliseadustikku sisse viidud määrusega (eÜ) nr 648/2005, ning integreerib ja konsolideerib neid muudatusi edasi, võttes arvesse elektrooniliste deklaratsioonide üldist kasutuselevõttu, tolliametite vahelist elektroonilist andmevahetust, eelkõige impordikontrollisüsteemi (ics), ning ühiste portaalide ja „ühise akna” loomist. välja on jäetud vabatsoonide vabastus tollikontrollist, mis ohustab turvalisust; vabatsoonid on hõlmatud tolliprotseduuriga ning nende suhtes rakendatakse tollikontrolli kauba sisenemisel ning aruandluse vormistamise suhtes. kaupade esitamise eeskirju on muudetud, et muuta selgemaks vastutava(te) isiku(te) kohustused, mis on seotud tolli teavitamisega kaupade saabumisest ning nende kättesaadavusest tollikontrolliks. kaupade tolliprotseduurile määramise tähtajad on välja jäetud, kuna ajutine ladustamine on iseenesest eriprotseduur. v jaotis: tollistaatuse ja tolliprotseduuri Üldeeskiri peamised muudatused käsitlevad asjaolu, et elektrooniline deklaratsioon on tollideklaratsiooni tavapärane vorm, ning lihtsustatud deklareerimisprotseduuride ühtlustamist, kaasa arvatud kohapeal toimuv tollivormistus. Ühenduse kauba staatuse omandamise ja kaotamise peamised põhimõtted on siirdatud tolliseadustiku rakendussätetest tolliseadustikku. Üksikasjalikud eeskirjad kehtestatakse endistelt rakendussätetes. reeglina võetakse kasutusele elektroonilised deklaratsioonid, välja arvatud teatavad erandid nagu tir-ja ata-märkmikud, mille puhul nõutakse tollideklaratsiooni. arvestades, et on selge, et vabatsoonid alluvad tulevikus tolliprotseduurile, säilitatakse praegune olukord, kus need on tollideklaratsioonide tegemisest vabastatud. kus see on lubatud, võib elektroonilise deklaratsiooni edastamise asendada juurdepääsuga deklarandi elektroonilisele süsteemile. ka täiendavad dokumendid võib esitada elektroonilises vormis; dokumendid ei pea olema deklaratsiooniga kaasas, kui need on tolliasutusele kättesaadavad. kooskõlas kyoto konventsiooni põhimõtetega, sätestatakse uues tolliseadustikus kaubadeklaratsiooni esitamine, registreerimine ja kontrollimine enne kaupade saabumist ning deklaratsiooni esitamise koha lahushoidmine kohast, kus kaup füüsiliselt asub. siin on ka säte, mis lubab kauba vabastada muus kohas kui see, kus tollideklaratsioon vastu võeti, mis koos varasema lihtsustatud deklaratsiooni ja kohapeal toimuva tollikontrolliprotseduuriga sätestab keskse tollivormistuse rakendamise. selle süsteemi kohaselt võib volitatud ettevõtja esitada oma ülddeklaratsiooni ja/või tollideklaratsiooni elektroonilises vormis oma tööruumidest, sõltumata liikmesriigist, kuhu kaup ühendusse jõuab või sealt lahkub, võimaldades sel viisil ettevõtetel korraldada kõik elis toimuvad tehingud ühes tolliametis. vi jaotis: vabasse ringlusse lubamine ja imporditollimaksudest vabastamine põhjusel, et vabasse ringlusse lubamine on üks tähtsamaid tolliprotseduure, on peetud asjakohaseks pühendada sellele eraldi peatükk, kuigi lühike. see jaotis käsitleb ka kaupu, mis on lubatud vabasse ringlusse eritingimuste alusel, välja arvatud need kaubad, mis on vabasse ringlusse lubatud vii jaotises (eriprotseduurid) nimetatud lõppkasutussätete alusel, ning sisaldab varasema nõukogu määruse (emÜ) nr 918/83, millega kehtestatakse ühenduse tollimaksuvabastuse süsteem, sätete jaoks ettenähtud õiguslikku alust, et lülitada see tolliseadustiku rakendussätetesse. see on läbipaistvam lähenemisviis kui teatavate sätete kehtestamine eraldi nõukogu/parlamendi määrusega. vii jaotis: eriprotseduurid varasemad peatamismenetlused on kokku koondatud ja viidud vastavusse nelja eriprotseduuri muude samalaadsete tollikäitlusviisidega: transiit (välistransiit, sisetransiit); ladustamine (ajutine ladustamine, tolliladustamisprotseduur, vabatsoonid); erikasutus (ajutine import, lõppkasutus); ja töötlemine (sees-ja välistöötlemine). selline vastavusse viimine on võimaldanud ühendada seestöötlemise peatamissüsteemi tollikontrolli all oleva töötlemisega ning loobuda seestöötlemise tagasimaksesüsteemist, tingimusel et reeksportimiskavatsus ei ole enam vajalik. Ühtsed eeskirjad kehtivad kõikide eriprotseduuride puhul, näiteks tagatise, taotlemise ja loa andmise ning ekvivalentkauba kasutamise suhtes, ning konkreetse protseduuri erieeskirju kohaldatakse üksnes piisavate majanduslikel põhjuste olemasolu korral. lisatud on selgitused impordi käibemaksu ja aktsiisimaksu peatamise kohta, mis on ette nähtud kuuenda käibemaksudirektiivi artikli 7 lõikega 3 ja artikli 10 lõikega 3 ning direktiivi 92/12/emÜ artikli 5 lõikega 2. põllumajandustoodete suhtes sätestatakse erieeskirjad põllumajanduslikes õigusaktides, mitte tolliseadustiku rakendussätetes, ning kõnealustele erieeskirjadele ei ole vaja enam viidata, kuna need on vahetult kohaldatavad. viii jaotis: kauba vÄljaviimine Ühenduse tolliterritooriumilt määrusega nr 648/2005 kehtestatud nõudeid, mis käsitlevad deklaratsioonide esitamist enne kauba ühenduse territooriumilt lahkumist, muudetakse veelgi, et võtta arvesse elektrooniliste deklaratsioonide üldist kasutuselevõttu ja tolliametite vahelist elektroonilist andmevahetust, eelkõige ekspordikontrollisüsteemi (ecs) ning ühisportaalide/„ühiste akende” loomist tulevikus. Ühenduse territooriumilt lahkuma määratud ühendusevälise kauba reekspordi kohta on ette nähtud erisäte, kuigi kõnealuse kauba suhtes kehtivad samad eeskirjad kui ühenduse kauba ekspordi kohta, välja arvatud asjaolu, et tollideklaratsiooni asemel nõutakse reekspordist teatamist. Ülddeklaratsioone nõutakse ainult siis, kui ei nõuta tollideklaratsiooni ega reekspordist teatamist, näiteks ümberlaadimise ja vabatsoonidest reeksportimise või sadamas/lennujaamas ajutise ladustamise korral. käesolev jaotis hõlmab ka sätteid ekspordi kohta ja eritingimustel ekspordimaksust vabastamise kohta, mis nagu impordimaksude puhul, tuleb kindlaks määrata pigem kooskõlas komiteemenetlusega kui iseseisva määrusega. välistöötlemist käsitlevad sätted on nüüd esitatud viii jaotises. uus artikkel hõlmab teatavaid ajutise ekspordi juhtumeid (eelkõige neid, mis kuuluvad ata-märkmike süsteemi alla), mida on käsitletud tolliseadustiku rakendussätetes, kuid kehtivas tolliseadustikus ilma ametliku aluseta. ix jaotis: lÕppsÄtted komiteemenetlust (nõuandekomitee) laiendatakse selgitavate märkuste ja suuniste vastuvõtmisele, mis muudab ühenduse tolliseadustiku tõlgendamise riiklikud juhised ebavajalikuks. optimeerimaks tolliseadustiku komitee tõhusust juhul, kui rakendussätted on vaja vastu võtta, on regulatiivkomitee muudetud korralduskomiteeks ning ajavahemik, mille jooksul nõukogu peab vastu võtma tolliseadustiku rakendussätted on lühendatud kolmelt kuult ühele kuule. eespool nimetatud kehtetuks tunnistatud määrused on inkorporeeritud tolliseadustikku. uue tolliseadustiku kohaldamise kuupäeva määramisel tuleb arvesse võtta olemasolevate rakendussätete muutmise vajadust. see võtab ligikaudu aasta alates ajast, mil uue tolliseadustiku lõpliku versiooni kuupäeva on võimalik prognoosida. alles siis võib lõplikult kehtestada kohaldamise kuupäeva. -