Results for efterfrågekomponenterna translation from Swedish to Slovak

3.3 efter det att eu-15 år 2000 fortfarande uppnådde en tillväxt på 3% kan man nu konstatera att i första hand makroekonomiska och i mindre utsträckning strukturpolitiska orsaker visar sig ligga bakom de senaste tre årens svagare tillväxt. därför har kommittén vid upprepade tillfällen och med eftertryck hävdat att grunddragen i den europeiska ekonomiska politiken bör väga in detta sakförhållande när rekommendationerna görs. [6] man måste blåsa nytt liv i efterfrågekomponenterna konsumtion och (privata och offentliga) investeringar för att komma till rätta med den svaga köpkraften i europa. med sin positiva handelsbalans och stigande export har europa en solid konkurrenskraft. det som däremot stagnerar är den interna efterfrågan. strukturreformer kan bara lyckas under gynnsammare makroekonomiska förutsättningar. lönerna får inte bara betraktas som kostnadsfaktor på utbudssidan. de bestämmer också i väsentlig utsträckning efterfrågesidan och därmed marknadsutsikterna för företagen, särskilt de mindre och medelstora som är lokalt bundna. exemplet tyskland visar att utpräglad restriktivitet med lönerna visserligen kan förstärka utbudssidan men samtidigt förhindrar en konjunkturuppgång genom att efterfrågan försvagas. Även om det finns många faktorer som påverkar löneförhandlingar måste man slå fast att en koppling av reallönetillväxten till den samhällsekonomiska produktivitetstillväxten i respektive land dels skapar en tillräcklig efterfrågeutveckling, dels säkerställer europeiska centralbankens stabilitetsinriktning. denna ekonomisk-politiska uppläggning kan leda till att europa får en hållbar och stabilitetsinriktad ekonomisk tillväxt.
3.3 za oslabenie rastu v posledných troch rokoch (po tom, čo bola v roku 2000 v eÚ-15 dosiahnutá miera rastu vo výške 3%) boli zodpovedné predovšetkým makroekonomické dôvody, v menšej miere to boli štrukturálno-politické dôvody. preto výbor už niekoľkonásobne dôrazne poukázal na to, aby základné črty európskej hospodárskej politiky pri odporúčaniach zodpovedali tejto skutočnosti. [6] musí prísť k citeľnému oživeniu veľkých komponentov dopytu, teda spotreby a investícií (tak súkromných, ako aj verejných), aby bola vykompenzovaná slabá kúpna sila v európe. európa – s pozitívnou obchodnou bilanciou a stúpajúcim exportom – je v každom prípade konkurencieschopná. Čo ale naproti tomu stagnuje, je vnútorný dopyt. Štrukturálne reformy sú úspešné iba v priaznivejšom makroekonomickom prostredí. mzdy by nemali byť vnímané iba ako nákladový faktor na strane ponuky, ale mzdy výrazne určujú aj stranu dopytu, a tým aj trhové perspektívy podnikateľských subjektov, najmä malých a stredných podnikov, ktoré sú viazané na lokalitu. na príklade nemecka vidno, že výrazná zdržanlivosť v oblasti miezd vedie síce k posilneniu strany ponuky, ale zároveň oslabením dopytu zabraňuje oživeniu konjunktúry. hoci pri mzdových rokovaniach pôsobí niekoľko rozhodujúcich faktorov, je potrebné konštatovať, že orientácia reálneho rastu miezd na daný národný celohospodársky nárast produktivity zaručuje na jednej strane dostatočný vývoj dopytu a na druhej strane prináša orientáciu európskej centrálnej banky na stabilitu. toto hospodársko-politické nasmerovanie môže viesť ku trvalému hospodárskemu rastu európy orientovanému na stabilitu.