-ühisel teadusliku ja tehnoloogilise TTA kiirendamisel, demonstratsioonil ja väljaõppega seotud püüdlustel, osana Euroopa innovatsiooni ja teadusuuringute ala rajamisest;

-En ökad gemensam satsning på FoTU samt vetenskaplig och teknisk demonstration och utbildning inom ramen för genomförandet av ett europeiskt område för innovation och forskningsverksamhet.

Kiirendi: seade või seadeldis, milles osakeste kiirendamisel tekib ioniseeriv kiirgus, mille energiahulk on suurem kui 1 mega-elektronvolt (MeV).

accelerator: en apparat eller anordning i vilken partiklar accelereras under avgivande av joniserande strålning med en energi som överstiger 1 megaelektronvolt (MeV).

-poliitikate, meetmete, struktuuride ja võrgustike koordineerimise kiirendamisel Euroopa tasandil, nii et need suudaksid säilitada ja parandada olemasolevaid teadusliku ja tehnoloogilise arengu ning rakenduste arendamise konkurentsitaset;

-En förstärkt samordning av EU:s politik, åtgärder, strukturer och nätverk så att de kan bibehålla och höja de nuvarande konkurrensnivåerna inom utvecklingen av vetenskap, teknik och tillämpningar.

-tööstuslike ja multisektoraalsete rakenduste arengul ning majandusliku, sotsiaalse, õigusliku, normatiivse, rahandusliku ja finantskonteksti arengu kiirendamisel, millesse innovaatiliste uute ettevõtete tegevus ning kutseprofiilid peavad sobima;

-Snabbare utveckling av industriella och sektorsövergripande tillämpningar och av de ekonomiska och sociala, rättsliga och lagstiftningsmässiga, skattemässiga och finansiella sammanhang där initiativ i form av nya företag och yrkesprofiler skall ingå.

3.4.13 Unustada ei tohiks, et laienenud Euroopa turismipoliitika peab aitama turismil tõhusalt täita oma osa ELis sotsiaalse, majandusliku ja poliitilise ühtekuuluvuse protsessi kiirendamisel, võttes mitmesuguseid meetmeid, mis:

3.4.13 Man bör komma ihåg att en turistpolitik i den utvidgade unionen genom olika åtgärder bör bidra till den roll som turismen spelar för social, ekonomisk och politisk sammanhållning i EU:

ELi ettevõtlus vajab ka avatud üleilmset turgu. -Euroopa Liidu äriühingute tegevus muutub järjest rahvusvahelisemaks ning ELi kaubanduspoliitika peab neile tagama juurdepääsu kolmandatele turgudele ja võimaluse konkureerida õiglastel alustel, lähtudes selgelt määratletud eeskirjadest. Kokkuvõtteks võib öelda, et majanduskasvu kiirendamisel on väga tähtsaks teguriks turgude avatus nii Euroopa Liidus kui kogu maailmas. -

EU:s företag behöver också öppna, globala marknader. -Europeiska företag ställs inför allt större utmaningar internationellt, och EU:s handelspolitik måste säkerställa att de har tillträde till marknaderna i tredje land och kan konkurrera på rättvisa villkor och enligt tydliga regler. Sammanfattningsvis är öppna marknader, både i Europa och globalt, en avgörande faktor när det gäller att skapa högre tillväxt. -

Euroopa Ülemkogu tunnistas 2000. aasta märtsis Lissaboni istungil, et Euroopa peab vastama väljakutsetele, mis kaasnevad globaliseerumisega ja üleminekuga teadmistepõhisele majandusele. Ülemkogus rõhutati, et „igal kodanikul peavad olema oskused, mida nõuab elu ja töö uues infoühiskonnas“ ja et „Euroopa raamistikuga tuleks määratleda elukestva õppe käigus omandatavad uued põhioskused[1]: arvutioskus, võõrkeeled, tehnoloogilised teadmised, ettevõtlikkus ja suhtlemisoskus. Juba aastal 2000 oli selge, et majanduskasvu kiirendamisel ja tööhõive suurendamisel on Euroopa kõige olulisemaks varaks inimesed ning seda tõdemust on pidevalt korratud, viimati Lissaboni uuendatud strateegias ja Euroopa Ülemkogu 2005. aasta märtsi istungil, millel tehti ettepanek suurendada investeeringuid haridusse ja oskustesse.

Vid Europeiska rådets möte i Lissabon i mars 2000 konstaterades det att Europa står inför utmaningar när det gäller anpassning till globaliseringen och övergång till en kunskapsbaserad ekonomi. Det betonades att ”varje medborgare måste utrustas med de färdigheter som krävs för att leva och arbeta i det nya informationssamhället” och att man ”inom en europeisk ram måste fastställa de nya grundläggande färdigheter[1] som skall ges genom livslångt lärande: IT-färdigheter, främmande språk, teknisk kultur, entreprenörskap och sociala färdigheter.” Redan 2000 insåg man klart att människor är Europas viktigaste tillgång för tillväxt och sysselsättning. Insikten har framhävts upprepade gånger, allra senast i den nylanserade Lissabonsstrategin och vid Europeiska rådets möte i mars 2005, där man efterlyste större investeringar i utbildning och kompetensutveckling.