-ELi finantseering;

-Gemenskapens finansiering.

Ühenduse finantseering ei kata makse, tollimakse, tasusid ega kinnisvara ostu.

Skatter, tullar och avgifter samt köp av fast egendom skall vara undantaget från gemenskapsfinansieringen.

Ühenduse finantseering ei kata makse, tollimakse, teisi sarnaseid maksekohustusi ja kinnisvara soetamist.

Gemenskapens finansiering skall inte omfatta skatter och avgifter eller förvärv av fast egendom.

Abiprojektid ja -programmid, mille puhul ühendusepoolne rahastamine finantseering ületab miljon eküüd, ning mis tahes olulised muudatused heakskiidetud projektides ja programmides või nende esialgu kokkulepitud summat 20% võrra ületavad lisakulud kiidetakse heaks artikli 15 lõikega 3 ette nähtud korras.

Beslut om biståndsprojekt och biståndsprogram med en gemenskapsfinansiering överstigande en miljon ecu och väsentliga förändringar eller eventuella överskridanden av godkända projekt eller program som uppgår till mer än 20% av det ursprungligen överenskomna beloppet, skall fattas i enlighet med det förfarande som fastställs i artikel 15.3.

2.11 Umbes 50 miljoni euro suurune finantseering on kavas arendamaks tehnilisi ja juriidilisi vahendeid, tarkvara ja teavet tõhusamaks võitluseks võrkude ja terminalipunktide rünnakute vastu ja nende kuritahtliku kasutamise vastu ebasoovitava sisuga ja moraalselt, sotsiaalselt või majanduslikult kahjuliku mõjuga elementide kaudu.

2.11 Finansiering på ungefär 50 miljoner euro har föreslagits för utvecklingen av tekniska och rättsliga instrument, mjukvara och information i syfte att effektivisera bekämpningen av intrång i nätverk och i dataterminaler eller av bedräglig användning av dessa i form av oönskat material som kan vara skadligt psykiskt, socialt eller ekonomiskt.

2.3.1.2 See faktor on seda tähtsam, et nõukogu soovib, et ühendusepoolne finantseering ei ületaks ühte kolmandikku positsioonidele asetamise faasi kulutustest. Kontsessioonimenetluse teises faasis, mida tuntakse "konkureerivate läbirääkimiste" all, on lõppnimekirja kantud kolm konsortsiumit (Alcatel/Alenia/Vinci, EADS/Thalès/Inmarsat, Eutelsat).

2.3.1.2 Denna aspekt är särskilt betydelsefull eftersom rådet vill att gemenskapens satsning inte skall överstiga en tredjedel av finansieringen av utvecklingsfasen. För den andra förhandlingsfasen har man slutligen valt ut tre konsortier (Alcatel/Alenia/Vinci, EADS/Thalès/Inmarsat, Eutelsat).

k) riskikapital (risk capital) — kapitali ja kvaasikapitali finantseering ettevõtetesse nende varajastes arenguetappides (seemne-, käivitus-ja laienemisetapis), kaasa arvatud mitteametlikud investeeringud, mida teevad investorite võrgustikud, riskikapitaliturud ja alternatiivsed aktsiaturud, mis on spetsialiseerunud VKEdele ja kiire kasvuga ettevõtetele (edaspidi: investeerimisvahendid);

k) riskkapital: finansiering av företags egna kapital och därmed likställt kapital under de tidiga tillväxtfaserna (sådd-, start-och expansionsfasen), till exempel informella investeringar från affärsänglar, riskvilligt kapital och alternativa börsmarknader som är specialiserade på små och medelstora företag, bland annat tillväxtföretag (nedan kallade investeringsinstrument),

(237) Seda järeldust kinnitab ka suuniste punkti 6 analüüs. See punkt mainib teatud hulka tunnuseid, mis illustreerivad ettevõtte finantsraskusi. Kõne all on kvalitatiivsed kriteeriumid, nagu kahjumi kasvav tase, börsikäibe kahanemine, sisemiste reservide arvel finantseerimise brutokäibe kahanemine, kasvavad võlad, finantskulude kasv ja netoaktivate kahanemine või kadumine [].(238) Selles osas, mis puudutab prantsuse võimude argumente seoses tegevuse elemetide kasvuga, täpsustab komisjon, et ettevõtte bilanss, tema tegevustulemused ja tema eeldused seoses tulevase rahakäibega on elemendid, mis kuuluvad lahutamatult ettevõtte hindamise juurde. Ettevõtte bilanssi kirjutatud võlg mõjutab tema tulevast rahakäivet isegi siis, kui tema põhjus peitub minevikusündmustes. Komisjon rõhutab, et on teadlik Ettevõtte börsikäibe kasvust ja tõsiasjast, et tema sisemiste reservide arvel finantseerimise brutokäive tõusis ja kasvas kiiremini kui börsikäive, kuid sellegipoolest ei saa ta eirata kolossaalse võlaga ettevõtte reaalset turusituatsiooni. Samuti ei saa ta eraldada ettevõtte poolt vastu võetud strateegilisi otsuseid tegevusotsustest. Seega, vastupidiselt sellele, mida väidavad prantsuse võimud, ei saa Ettevõtte rahavoo kasvule asetatud rõhku vaadelda isoleeritult. Alltoodud HSBC raport kinnitab, et isegi TOP plaani puhul oleks Ettevõtte finantseering 21,9 miljardit eurot aastatel 2004 ja 2005; ilma TOP plaanita oleks sama perioodi jaoks vaja 33 miljardit eurot.

(217) Upprepade och inbördes samstämmiga uttalanden från den minister som är behörig att förvalta statens investeringar och som företräder majoritetsägaren i företaget kan mycket väl anses trovärdiga av marknaden, och därför skapa förväntningar på att staten kommer att göra allt som krävs för att lösa företagets ekonomiska problem. Skulle staten inte ha levt upp till förväntningarna hade detta direkt påverkat dess rykte som innehavare, aktieägare eller förvaltare av företag, oavsett om de är börsnoterade eller ej, samt dess ställning som utställare av obligationer för att finansiera statsskulden []. Den franska regeringens uttalanden från juli 2002 och framåt ger därför uttryck för en strategi som utgår från statens renommé. Strategin består i att göra trovärdiga åtaganden på kort och lång sikt. Oberoende av rättsläget riskerar majoritetsägare eller andra innehavare i ett företag (även förvaltare) som inte fullgör sina uttalanden och obligationsutställare som inte håller sina löften att förlora sitt goda rykte. Det dåliga ryktet resulterar helt säkert i kostnadsökningar när operatören vill ta upp nya lån på kapitalmarknaden (om det nu finns någon som är beredd att lämna kredit) och påverkar även handlingsmarginalen för företagets ägare eller förvaltare []. I det föreliggande ärendet är franska staten majoritetsägare. Franska staten är en stor ekonomisk aktör, som är verksam som innehavare, aktieägare och förvaltare av ett stort antal offentliga företag []. Franska staten har även stora lån på kapitalmarknaden för att finansiera statsskulden []. Att förlora trovärdigheten skulle få långtgående konsekvenser för statens renommé som ekonomisk aktör och utställare av värdepapper på de internationella marknaderna och som politisk aktör.

-erainvestori ja riigi olukorra erinevus: BT osutab, et pidades silmas maailma majanduse pikaajalise kriisi olukorda ja konkreetsemalt üleminekujärgus telekommunikatsioonisektorit, ning arvestades kõnesoleva summa suurust, ei oleks ükski erainvestor võinud kaaluda kapitali suurendamist selles summas ja tingimusteta, ning et ainult riik, kes omab Prantsusmaa allkirja väärtust, võis siduda end sellise ebakindluse olukorras. BT märkis, et omakapitali tugevdamise finantseering, mis on 100% ulatuses tagatud võlaga ja ilma ühegi oma vahendita, oleks mõjunud raskelt iga sarnaselt toiminud erainvestori reitingule, samas kui riiki saavad karistada ainult valijad, kellel ei ole samad eesmärgid. Erainvestori laenuandjad ja aktsionärid oleks nõudnud, et kõnesolev investeering oleks kindlustatud äriplaaniga, mis sisaldab täpseid kohustusi, sealhulgas aktivate realiseerimist. BT järeldab, et igal juhul ei oleks arukas investor, kelle finantssuutlikkus oleks võrreldav prantsuse riigi omaga ja kes väljastaks sellise garantii, leidnud suurt usaldust turgudelt, ning on selge, et just "riikliku laenu" olemuse tõttu, mida võimaldatakse riigi kohustuste puhul, usaldus taastatigi.

-Skillnaden mellan en privat investerare och staten: Med hänsyn till den långvariga internationella lågkonjunkturen som under en övergångsperiod särskilt drabbade telekomsektorn anser BT att ingen privat investerare villkorslöst skulle ha lämnat ett så stort belopp i kapitaltillskott, och att bara en stat av Frankrikes storlek skulle ha kunnat hantera en sådan osäker situation. BT framhåller att det kapitaltillskott som till 100% finansierades av lån utan egen insats skulle ha dragit ner kreditvärderingen för vilken privat investerare som helst som agerat så – medan en stat däremot inte kan sanktioneras annat än vid allmänna val som ju inte hålls i detta syfte. Privata långivare och aktieägare skulle i utbyte mot investeringen ha begärt förankring i en affärsplan med noggrant angivna åtaganden, t.ex. överlåtelse av tillgångar. BT framhåller avslutningsvis att marknaderna knappast skulle ha haft förtroende om en privat investerare med samma ekonomiska kapacitet som franska staten skulle ha utfärdat en liknande garanti och att det därför är klart att förtroendet återställdes därför att statens åtaganden betraktades som en sorts statsskuld.