Utredningar av transportbranscher

Uurimised transpordi valdkonnas

Maskinindustrin och systembranschen (t.ex. IKT och maskinteknik) står för omkring en tredjedel av det mervärde som EU:s tillverkningsindustri producerar och har en medelhög eller hög tillväxt med stora utgifter för forskning och utveckling. Utmaningarna för dessa branscher gäller därför främst innovation, immaterialrättsligt skydd och tillgång till högkvalificerad arbetskraft. Många av dessa branscher är beroende av en inre marknad som tillgodoser behovet av en fortlöpande uppdatering av tekniska standarder. Ett ökat tillträde till de internationella marknaderna är också viktigt för vissa branscher, t.ex. för IKT-branschen, el-och maskinindustrin och motorfordonsindustrin. Transportbranschen står också inför ett antal miljöutmaningar, särskilt behovet av att hela tiden förbättra fordon, flygplan och fartyg ur miljöhänseende.

Masinate ja seadmete tootmine (nt info-ja kommunikatsioonitehnoloogiad, masinaehitus jne) moodustab umbes ühe kolmandiku ELi tootmise lisaväärtusest; nende sektorite kasvumäärad on olnud keskmised või kõrged, sealhulgas teadus-ja arendustöö kulutuste osas kõrged. Seetõttu on nende sektorite väljakutsed seotud peamiselt innovatsiooniga, intellektuaalomandi õiguste kaitsega ning kõrgelt kvalifitseeritud personali olemasolu tagamisega. Ühtne turg paljudes kõnealustes sektorites sõltub tehnilistest standarditest, mis vajavad pidevat ajakohastamist. Parem juurdepääs rahvusvahelistele turgudele on teatud sektorite, eelkõige näiteks info-ja kommunikatsioonitehnoloogiate, elektrotehnika ja masinaehituse ning mootorsõidukite jaoks samuti äärmiselt oluline. Transporditööstuses tuleb lisaks lahendada arvukaid keskkonnaga seotud väljakutseid, eriti vajadus parandada toodetavate sõidukite, lennukite ja laevade keskkonnakaitse taset

(27) Motorbränsle-och transportbranschen spelar en viktig roll för energieffektiviteten och energisparandet.

(27) Mootorikütuse-ja transpordisektoril on energiatõhususes ja -säästus tähtis osa.

1.5 Ett huvudtema i förslaget till förordning är transporter, som står för ca 32% av energiförbrukningen men också bidrar till 10% av EU:s BNP. Det har skett en fördubbling under de senaste 30 åren både när det gäller gods-och passagerartrafik. Transportbranschen sysselsätter för närvarande 10 miljoner människor. Till år 2020 räknar man med en fördubbling av trafiken totalt sett med en ökning av godstrafiken i EU-15 med 70% och med ca 100% i de tio nya länderna. Denna ökning följer på en ökning med 185% av godstrafiken och 145% av persontrafiken under de senaste trettio åren. Denna kraftiga utveckling har medfört en rad negativa följder, i synnerhet trafikstockningar som för närvarande belastar BNP med 0,5% årligen, med en beräknad fördubbling till år 2010 motsvarande ca 80 miljoner euro. Dagligen blockeras 7500 km vägar, vilket representerar ca 15% av det transeuropeiska vägnätet i EU-15 och ca 20% av järnvägsnätet, av stopp i trafiken [2].

1.5 Kõnealuse määruse eelnõu põhiteema transport hõlmab umbes 32% energiatarbimisest ning moodustab üle 10% Euroopa Liidu SKT-st. Viimase 30 aasta jooksul on reisijate-ja kaubavedu kahekordistunud. Transpordisektor pakub hetkel tööd rohkem kui 10 miljonile töötajale. 2020. aastaks on oodata kogu transpordi kahekordistumist; kaubavedu tõuseb 15-liikmelises Euroopa Liidus 70%, kümnes uues liikmesriigis ca 100% võrra; viimasel 30 aastal kasvas kaubaveo osa 185% ning reisijateveo osa 145%. Selline tähelepanuväärne kasv toob kaasa ka negatiivseid mõjusid, näiteks liiklusummikud, mis kurnavad sisemajanduse kogutoodangut igal aastal umbes 0,5% võrra. 2010. aastaks võib kõnealune määr kahekordistuda ning ulatuda 80 miljoni euroni. Iga päev on 7500 kilomeetril teedel (ca 15% EL-15 üle-euroopalisest transpordivõrgust ning ca 20% raudteevõrgust) liiklemine takistatud liiklusummikute tõttu. [2]

Orsaken till att förslaget har lagts fram är den nuvarande mångfalden av utformningen av dessa enheter som ger upphov till friktionskostnader och förseningar när man byter transportsätt. Växelflak går normalt inte att stapla, och standardcontainrar utnyttjar vanligen inte fullt ut de mått som är tillåtna för vägtransport i Europa. Den europeiska transportbranschen behöver ett bättre system med lastenheter för transport inom Europa för att minska transportkostnaderna och förbättra konkurrenskraften.

Selle algatuse põhjuseks on praeguste laadimisvahendite eri konfiguratsioonide rohkus, mis põhjustab siirdekulusid ja viivitusi eri transpordiliikide vahelisel käitlemisel. Lisaks pole vahetatavad osad üldiselt virnastatavad ning tihtipeale ei kasuta standardsed konteinerid Euroopa teetranspordis lubatud mõõtmeid optimaalselt ära. Euroopa tööstus vajab paremat Euroopa-sisese transpordi laadimisvahendite süsteemi, et vähendada kulusid ning tõsta konkurentsivõimet.

53. När det gäller transportörernas skyldigheter att förhindra olaglig invandring är artikel 26 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet, direktiv 2001/51/EG om transportörernas ansvar och direktiv 2004/82/EG om skyldighet för transportörer att lämna uppgifter om passagerare särskilt relevanta. En bedömning av effekterna av dessa åtgärder kommer att göras med tanke på att man vill rätta till eventuella brister och luckor. Det forum som inrättades 2001 och som bestod av företrädare från medlemsstaterna, transportbranschen samt humanitära organisationer bör under loppet av 2007 utreda möjligheterna till samarbete mellan migrationsmyndigheter och transportörer och vaska fram de bästa lösningarna.

53. Seoses veoettevõtjate kohustusega hoida ära ebaseaduslikku sisserännet on erilise tähtsusega Schengeni lepingu rakendamise konventsiooni artikkel 26, vedajate vastutust käsitlev direktiiv 2001/51/EÜ ja direktiiv 2004/82/EÜ veoettevõtjate kohustuse kohta edastada reisijaid käsitlevaid andmeid. Kõnealuste meetmete mõju hinnatakse võimalike puudujääkide ja puuduste avastamiseks. 2001. aastal loodud ja liikmesriikide, transpordisektori ja humanitaarabiorganisatsioonide esindajatest koosnev foorum peaks uurima rändeametkondade ja veoettevõtjate vahelise koostöö võimalusi ning välja selgitama parimad tavad 2007. aastal.

Därför är det nödvändigt att upphäva sådan allmän trafikplikt som avses i denna förordning; det är dock i vissa fall väsentligt att bibehålla en sådan skyldighet för att trygga tillgången till nödvändiga transporter; transportkapaciteten skall därvid bedömas mot bakgrund av tillgång och efterfrågan inom transportbranschen och mot bakgrund av de samhälleliga behoven.

seetõttu on vaja lõpetada käesolevas määruses määratletud avalike teenuste osutamise kohustused; teatavatel juhtudel on veoteenuste piisava pakkumise tagamiseks siiski oluline kõnealused kohustused säilitada; veoteenuste piisavuse hindamisel tuleb silmas pidada transpordisektori pakkumist ja nõudmist ning ühenduse vajadusi;

En bedömning kan göras av hur transportbranschen och relevanta parter på den europeiska arbetsmarknaden prioriterar logistiska lösningar.

Lisaks saab hinnata ka tööstusharus ja Euroopa asjaomastes tööturu osapoolte organisatsioonides logistikalahendustele pandavat rõhku.

För att transportbranschen skall kunna vidareutveckla godslogistiken och myndigheterna skall kunna utarbeta bestämmelser för optimerad logistik måste parterna fortgående samarbeta och diskutera.

Tööstuse roll kaubaveologistika arendamisel ja ametivõimude roll vastava raamistiku loomisel logistika optimeerimiseks eeldavad jätkuvat osalistevahelist koostööd ja dialoogi.

-Transportbranschen har genomgått förändringar. Den håller på att konsolideras på Europaplanet, framför allt inom flyget och sjöfarten. Den inre marknaden har bidragit till att göra internationella godstransporter på väg konkurrenskraftigare, och det gäller i ökande grad även järnvägarna. Under de senaste fem åren har man dessutom sett effekterna av globaliseringen, som lett till uppkomst av stora logistikföretag med internationell verksamhet. EU:s transportpolitik måste i mycket högre grad fokuseras på att stärka den internationella konkurrenskraften hos europeiska företag som utför kombinerade transporter, och på att erbjuda lösningar som integrerar flera transportslag med främsta syfte att få bort flaskhalsar och svaga länkar i logistikkedjan. Samtidigt måste den inre marknaden ge fortsatt utvecklingsutrymme för såväl nystartade företag som för befintliga små och medelstora företag.

-Transpordipoliitikasse tuleb integreerida rahvusvahelised keskkonnaalased kohustused, sealhulgas Kyoto protokolliga kehtestatud kohustused. Süsinikdioksiidi heitkogused on probleem ning õhukvaliteet, helisaaste ja maakasutus vajavad pidevat tähelepanu hoolimata viimasel kümnendil toimunud suurtest edusammudest näiteks kahjulike ainete heidete vähendamisel.-Transpordipoliitika peab eelkõige keskenduma tarnete ohutuse ja püsivusega seotud Euroopa energiapoliitika eesmärkide saavutamisele, nagu on sätestatud 2006. aasta märtsis kogunenud Euroopa Ülemkogu otsustes. Transpordisektori energiatarve moodustab 30% kogu ELi energiatarbimisest. Kuna transport sõltub 98% ulatuses naftast, mõjutavad kõrged naftahinnad transpordisektorit ja soodustavad energiatõhususe suurendamist, ergutavad kasutama mitmekesiseid tarnelahendusi ja nõudlust mõjutavat poliitikat, mida kõike toetab uuenduslik tehnoloogia.

1992 fullbordades den inre marknaden. För transporterna var detta i mångt och mycket startdatumet. Cirka 15 år senare håller den liberaliserade inre transportmarknaden, och Europaomfattande rörlighet, på att bli en realitet. Dessutom har transportbranschen stärkts under denna period, och unionen har kunnat bibehålla eller utveckla sin position som världsledande inom många sektorer. Successiva utvidgningar av EU har bidragit till att stärka och befästa denna position.

[16] Vt komisjoni teatis KOM(2004)453 (lõplik) lähimeresõidu kohta, 2.7.2004.[17] Vt komisjoni roheline raamat: „Euroopa Liidu tulevase merepoliitika suunas: Euroopa seisukoht ookeanide ja merede küsimuses“ – KOM(2006) 275 (lõplik), 7.6.2006.