Usted buscó: invicem (Latín - Sueco)

contra se invicem posita
och det hade bjälklag i tre rader; och fönsteröppningarna sutto mitt emot varandra i tre omgångar.

subiecti invicem in timore christ
underordnen eder varandra i kristi fruktan.

itaque consolamini invicem in verbis isti
så trösten nu varandra med dessa ord.

aspiciebant ergo ad invicem discipuli haesitantes de quo dicere
då sågo lärjungarna på varandra och undrade vilken han talade om.

duasque oras sibi invicem copulatas in utroque latere summitatu
till den gjorde man axelstycken, som skulle fästas ihop; vid sina båda ändar fästes den ihop.

facies in rationali catenas sibi invicem coherentes ex auro purissim
och du skall till bröstskölden göra kedjor i virat arbete, såsom man gör snodder, av rent guld.

cum omni humilitate et mansuetudine cum patientia subportantes invicem in caritat
med all ödmjukhet och allt saktmod, med tålamod, så att i haven fördrag med varandra i kärlek

et cum valefecissemus invicem ascendimus in navem illi autem redierunt in su
och togo sedan avsked av varandra. därefter stego vi ombord på skeppet, och de andra vände tillbaka hem igen.

ipsi autem repleti sunt insipientia et conloquebantur ad invicem quidnam facerent ies
men de blevo såsom ursinniga och talade med varandra om vad de skulle kunna företaga sig mot jesus.

coniunxitque cortinas quinque alteram alteri et alias quinque sibi invicem copulavi
och man fogade tillhopa fem av våderna med varandra; likaså fogade man tillhopa de fem övriga våderna med varandra.

ansulas hyacinthinas in lateribus ac summitatibus facies cortinarum ut possint invicem copular
och du skall sätta öglor av mörkblått garn i kanten på den ena våden, ytterst på det hopfogade stycket; så skall du ock göra i kanten på den våd som sitter ytterst i det andra hopfogade stycket.

et ait ad illos qui sunt hii sermones quos confertis ad invicem ambulantes et estis triste
och han sade till dem: »vad är det i talen om med varandra, medan i gån här?» då stannade de och sågo bedrövade ut.

estote autem invicem benigni misericordes donantes invicem sicut et deus in christo donavit nobi
varen i stället goda och barmhärtiga mot varandra, och förlåten varandra, såsom gud i kristus har förlåtit eder.

animas vestras castificantes in oboedientia caritatis in fraternitatis amore simplici ex corde invicem diligite adtentiu
renen edra själar, i lydnad för sanningen, till oskrymtad broderlig kärlek, och älsken varandra av hjärtat med uthållig kärlek,

carissimi diligamus invicem quoniam caritas ex deo est et omnis qui diligit ex deo natus est et cognoscit deu
mina älskade, låtom oss älska varandra; ty kärleken är av gud, och var och en som älskar, han är född av gud och känner gud.

caro enim concupiscit adversus spiritum spiritus autem adversus carnem haec enim invicem adversantur ut non quaecumque vultis illa faciati
ty köttet har begärelse mot anden, och anden mot köttet; de två ligga ju i strid med varandra, för att hindra eder att göra vad i viljen.

et in duobus ostiis ex utraque parte bina erant ostiola quae in se invicem plicabantur bina enim ostia erant ex utraque parte ostioru
och var dörr hade två dörrskivor, två vridbara dörrskivor: den ena dörren hade två dörrskivor, och likaledes den andra två.

cumque invicem non essent consentientes discedebant dicente paulo unum verbum quia bene spiritus sanctus locutus est per esaiam prophetam ad patres nostro
och då de icke kunde komma överens med varandra, gingo de sin väg, och därvid sade paulus allenast detta ord: »rätt talade den helige ande genom profeten esaias till edra fäder,

dixeruntque ad invicem non recte facimus haec enim dies boni nuntii est si tacuerimus et noluerimus nuntiare usque mane sceleris arguemur venite eamus et nuntiemus in aula regi
men därefter sade de till varandra: »vi bete oss icke rätt. i dag kunna vi frambära ett glädjebudskap. men om vi nu tiga och vänta till i morgon, när det bliver dager, så skall det tillräknas oss såsom missgärning. välan då, låt oss gå och berätta detta i konungens hus.

dixerunt ergo ad invicem non scindamus eam sed sortiamur de illa cuius sit ut scriptura impleatur dicens partiti sunt vestimenta mea sibi et in vestem meam miserunt sortem et milites quidem haec fecerun
därför sade de till varandra: »låt oss icke skära sönder den, utan kasta lott om vilken den skall tillhöra.» ty skriftens ord skulle fullbordas: »de delade mina kläder mellan sig och kastade lott om min klädnad.» så gjorde nu krigsmännen.