Usted buscó: paululum (Latín - Sueco)

loquar et respirabo paululum aperiam labia mea et respondeb
så vill jag då tala och skaffa mig luft, jag vill upplåta mina läppar och svara.

paululum dormies paululum dormitabis paululum conseres manus ut dormia
ja, sov ännu litet, slumra ännu litet, lägg ännu litet händerna i kors för att vila,

paululum procedam famulus tuus ab iordane tecum nec indigeo hac vicissitudin
allenast för en stund vill din tjänare fara med konungen över jordan. varför skulle väl konungen giva mig en sådan vedergällning?

sustine me paululum et indicabo tibi adhuc enim habeo quod pro deo loqua
bida ännu litet, så att jag får giva dig besked, ty ännu något har jag att säga till guds försvar.

roborasti eum paululum ut in perpetuum pertransiret inmutabis faciem eius et emittes eu
du slår henne ned för alltid, och hon far hädan; du förvandlar hennes ansikte och driver henne bort.

adhuc enim paululum modicumque et consummabitur indignatio et furor meus super scelus eoru
ty ännu allenast en liten tid, och ogunsten skall hava en ände, och min vrede skall vända sig till deras fördärv.

cumque levaret moses manus vincebat israhel sin autem paululum remisisset superabat amalec
och så länge mose höll upp sin hand, rådde israel, men när han lät sin hand sjunka, rådde amalek.

numquid non paucitas dierum meorum finietur brevi dimitte ergo me ut plangam paululum dolorem meu
kort är ju min tid; må han då låta mig vara, lämna mig i fred, så att jag får en flyktig glädje,

et cum processisset paululum procidit super terram et orabat ut si fieri posset transiret ab eo hor
därefter gick han litet längre bort och föll ned på jorden och bad, att om möjligt vore, den stunden skulle bliva honom besparad.

et cum paululum declinassent ingressi sunt domum adulescentis levitae qui erat in domo micha salutaveruntque eum verbis pacifici
då drogo de ditfram och kommo till den unge levitens hus, till mikas hus, och hälsade honom.

cum autem pervenissent ad aream chidon tetendit oza manum suam ut sustentaret arcam bos quippe lasciviens paululum inclinaverat ea
men när de kommo till kidonslogen, räckte ussa ut sin hand för att fatta i arken, ty oxarna snavade.

dixit ad eam da mihi obsecro paululum aquae quia valde sitio quae aperuit utrem lactis et dedit ei bibere et operuit illu
och han sade till henne: »giv mig litet vatten att dricka, ty jag är törstig.» då öppnade hon mjölk- kärlet och gav honom att dricka och höljde sedan åter över honom.

cui ait quia noluisti audire vocem domini ecce recedes a me et percutiet te leo cumque paululum recessisset ab eo invenit eum leo atque percussi
då sade han till honom: »eftersom du icke har lyssnat till herrens röst, därför skall ett lejon slå ned dig, när du går ifrån mig.» och när han gick sin väg ifrån honom, kom ett lejon emot honom och slog ned honom.

dixit autem saul ad ionathan indica mihi quid feceris et indicavit ei ionathan et ait gustans gustavi in summitate virgae quae erat in manu mea paululum mellis et ecce ego morio
saul sade till jonatan: »omtala för mig vad du har gjort.» då omtalade jonatan det för honom och sade: »med ändan av staven som jag hade i min hand tog jag litet honung och smakade därpå -- och så skall jag nu dö!»

cumque venissent servi absalom ad mulierem in domum dixerunt ubi est achimaas et ionathan et respondit eis mulier transierunt gustata paululum aqua at hii qui quaerebant cum non repperissent reversi sunt hierusale
då nu absaloms tjänare kommo in i huset till hustrun och frågade var ahimaas och jonatan voro, svarade hon dem: »de gingo över bäcken där.» då sökte de, men utan att finna, och vände så tillbaka till jerusalem.

cumque david transisset paululum montis verticem apparuit siba puer mifiboseth in occursum eius cum duobus asinis qui onerati erant ducentis panibus et centum alligaturis uvae passae et centum massis palatarum et utribus vin
när david hade gått framåt ett litet stycke från bergstoppen, då mötte honom siba, mefibosets tjänare, med ett par lastade åsnor, som buro två hundra bröd, ett hundra russinkakor, ett hundra fruktkakor och en vinlägel.

quae respondit vivit dominus deus tuus quia non habeo panem nisi quantum pugillus capere potest farinae in hydria et paululum olei in lecytho en colligo duo ligna ut ingrediar et faciam illud mihi et filio meo ut comedamus et moriamu
men hon svarade: »så sant herren, din gud, lever, jag äger icke en kaka bröd, utan allenast en hand full mjöl i krukan och litet olja i kruset. och se, här har jag samlat ihop ett par vedpinnar, och jag går nu hem och tillreder det åt mig och min son, för att vi må äta det och sedan dö.»