Usted buscó: requiescere (Latín - Sueco)

nunc enim dormiens silerem et somno meo requiescere
hade så icke skett, låge jag nu i ro, jag finge då sova, jag njöte då min vila,

non concedit requiescere spiritum meum et implet me amaritudinibu
han unnar mig icke att hämta andan; nej, med bedrövelser mättar han mig.

sicut frigus nivis in die messis ita legatus fidelis ei qui misit eum animam illius requiescere faci
såsom snöns svalka på en skördedag, så är en pålitlig budbärare för avsändaren; sin herres själ vederkvicker han.

et erit transitus virgae fundatus quam requiescere faciet dominus super eum in tympanis et in citharis et in bellis praecipuis expugnabit eo
och så ofta staven far fram och herren efter sitt rådslut låter den falla på honom skola pukor och harpor ljuda. gång på gång skall han lyfta sin arm till att strida mot honom.

et conpleam furorem meum et requiescere faciam indignationem meam in eis et consolabor et scient quia ego dominus locutus sum in zelo meo cum implevero indignationem meam in ei
ja, min vrede skall få uttömma sig, och jag skall släcka min förtörnelse på dem och hämnas på dem; och när jag så uttömmer min förtörnelse på dem, skola de förnimma att jag, herren, har talat i min nitälskan.

anno autem septimo dimittes eam et requiescere facies ut comedant pauperes populi tui et quicquid reliqui fuerit edant bestiae agri ita facies in vinea et in oliveto tu
men under det sjunde året skall du låta den vila och ligga orörd, för att de fattiga bland ditt folk må äta därav; vad de lämna kvar, det må ätas av markens djur. så skall du ock göra med din vingård och med din olivplantering.

filius qui nascetur tibi et erit vir quietissimus faciam enim eum requiescere ab omnibus inimicis suis per circuitum et ob hanc causam pacificus vocabitur et pacem et otium dabo in israhel cunctis diebus eiu
frid och ro skall jag låta vila över israel i hans dagar.

prope est ut veniat tempus eius et dies eius non elongabuntur miserebitur enim dominus iacob et eliget adhuc de israhel et requiescere eos faciet super humum suam adiungetur advena ad eos et adherebit domui iaco
ty herren skall förbarma sig över jakob och ännu en gång utvälja israel och låta dem komma till ro i deras land; och främlingar skola sluta sig till dem och hålla sig till jakobs hus.