Usted buscó: mononukleära (Sueco - Danés)

mononukleära celler
mononukleær celle

fabbindning av mabcampath observerades i lymfoid vävnad samt i mononukleära fagocytsystemet.
mabcampath fab- binding blev observeret i lymfoide væv og det mononukleære fagocytsystem.

interferon beta- 1b ökar även suppressoraktiviteten hos mononukleära celler i perifert blod.
interferon beta- 1b øger også den suppressive effekt af de mononukleære celler i det perifere blod.

i en klinisk studie var den intracellulära halveringstiden av emtricitabintrifosfat i perifera mononukleära blodceller 39 timmar.
i en klinisk undersøgelse var emtricitabin- trifosfats intracellulære halveringstid i mononukleære celler i perifert blod 39 timer.

farmakokinetik dfdctp denna metabolit återfinns i blodets perifera mononukleära celler och kinetiken refererar till dessa celler.
dfdctp- kinetik denne metabolit findes i de perifere mononukleære celler i blodet og nedenstående oplysninger refererer til disse celler.

genom att hindra dessa molekylära interaktioner förhindrar medlet migration av mononukleära leukocyter genom endotelet, in i den inflammerade parenkymvävnaden.
blokering af disse molekylære interaktioner forhindrer transmigration af mononukleære leukocytter gennem endotelet ind i inflammeret parenkymalt væv.

tenofovirdifosfat har en intracellulär halveringstid på 10 timmar i aktiverade och 50 timmar i vilande perifera mononukleära blodceller (pbmc).
tenofovirdiphosphat har en intracellulær halveringstid på 10 timer i aktiverede og 50 timer i hvilende mononukleære celler i perifert blod (peripheral blood mononuclear cells, pbmc' er).

analys av mononukleära celler i lamina propria på biopsier tagna från tarmmukosa, visade att behandling med infliximab ledde till en minskning av antalet celler med förmåga att uttrycka tnfα och interferonγ.
analyse af lamina propria mononukleære celler udtaget ved biopsi fra den intestinale mucosa viste, at infliximabbehandling forårsagede en reduktion i antallet af celler, som var i stand til at udtrykke tnfα og interferonγ.

denna process kallas för pegylering och skyddar liposomer från att bli igenkända av det mononukleära fagocyteringssystemet (mps), vilket ökar cirkulationstiden i blodet.
denne proces er kendt som pegylering og beskytter liposomer fra opfangelse af det mononucleære phagocyt system (mps), hvilket øger cirkulationstiden i blodet.

mononukleära cellinfiltrat i cornea limbus noterades hos 1 av 4 aphannar som behandlats med 0, 5 mg/ ml och hos 4 av 4 hannar och 1 av 4 honor som behandlats med 0, 5 mg/ ml.
korneal limbale mononucleære celle- infiltrater blev påvist hos 1/ 4 hanaber behandlet med 0, 5 mg/ ml, og i 4/ 4 han - og 1/ 4 hunaber behandlet med 1, 0 mg/ ml.

sklerala mononukleära cellinfiltrat observerades hos 1 av 4 hannar och 1 av 4 honor som behandlats med 0, 5 mg/ ml och hos 2 av 4 hannar och 1 av 4 honor som behandlats med 1, 0 mg/ ml.
scleral mononucleære celle- infiltrater blev fundet i 1/ 4 han - og 1/ 4 hunaber behandlet med 0, 5 mg/ ml og i 2/ 4 han - og 1/ 4 hunaber behandlet med 1, 0 mg/ ml middel peak plasma- koncentration var omkring 1 ng/ ml og 2 ng/ ml ved behandling med henholdsvis 0, 5 mg/ ml og 1, 0 mg/ ml.

den koncentration av obundet efavirenz som krävs för 90 till 95% hämning av vild- typsisolat eller zidovudin- resistenta laboratorieodlade och kliniska isolat in vitro varierade mellan 0, 46 till 6, 8 nm i lymfoblastoida cell- linjer, perifera mononukleära blodceller (pbmc) och makrofag/ monocyt- kulturer.
den frie koncentration af efavirenz, der er nødvendig for 90 – 95% hæmning af vildtype - eller zidovudinresistente laboratorieisolater og kliniske isolater in vitro var fra 0, 46 til 6, 8 nm i lymfoblastoide cellelinier, perifere mononukleare blodlegemer (pbmcer) og makrofag - / monocytkulturer.