Usted buscó: självförsörjningsgrad (Sueco - Esloveno)

utvecklingen i frÅga om sjÄlvfÖrsÖrjningsgrad fÖr spannmÅl, socker, smÖr och nÖtkÖtt inom eu
gibanje samooskrbe eu z Žiti, sladkorjem, maslom in govedino

4.3.4 i kommissionens meddelande understryks även två övriga investeringsprioriteringar inom sammanhållningspolitiken, nämligen främjandet av investeringar i miljön och förstärkningen av eu:s självförsörjningsgrad på energiområdet.
4.3.4 sporočilo komisije poudarja tudi dve drugi prednostni področji za naložbe kohezijske politike: prvič, spodbujanje naložb v okolje in drugič, krepitev evropske energetske samozadostnosti.

Öns höga självförsörjningsgrad vad gäller fårkötts-och nötköttsprodukter visar att jordbruksverksamheten på ön har kunnat upprätthållas. ordningen om importundantag är emellertid bara tillfällig och har lett till ett antal negativa följder vilket redan nämnts.
visoka raven samozadostnosti proizvajalcev v sektorju ovčjega, govejega in telečjega mesa na otoku kaže, da se je kmetijska dejavnost na otoku ohranila. vendar je režim odstopanja za uvoz začasen in ima veliko negativnih strani, kot je že bilo omenjeno.

rekommendation 3kommissionenanseratt dennya balans påsockermarknadensomärettresultat av reformen, inklusive eu:s självförsörjningsgrad, ligger i  linje medfördragets bestämmelser.enligtfördragetmåste inte eu nödvändigtvis vara självförsörjande med avseende på varje enskild jordbruksprodukt.
priporočilo 3komisija meni, daje novoravnotežjetrga sladkorja,kiizhajaizreforme,vključno s stopnjo samozadostnosti eu, v skladu z določbami pogodbe. pogodba ne zahteva, da bi morala biti eu nujno samozadostna glede vsakega kmetijskega proizvoda.

1.1 europeiska ekonomiska och sociala kommittén (eesk) anser att användningen av trä som bränsle till stor del handlar om att tillvarata en outnyttjad europeisk förnybar energipotential [1] och att samtidigt minska utsläppen av växthusgasen koldioxid, men också om att säkra skogens allmännyttiga funktioner (skogarnas skyddsfunktioner och mångfald). en ökad användning av trädbränslen underlättar också tillvaratagandet av den outnyttjade råvarupotentialen för industriell förädling. användningen av trä som energikälla bidrar till att motverka klimatförändringarna, höjer eu:s låga självförsörjningsgrad och ökar försörjningstryggheten på energiområdet i enlighet med eu:s energipolitiska mål. användningen av trä kan bara i begränsad utsträckning bidra till att lösa de energiproblem som föreligger. parallellt med detta bör man utveckla andra alternativa energikällor och se till att de energisparande åtgärderna blir effektivare, t.ex. värmeisolering i byggnader. då träd växer binds koldioxid ur atmosfären. en kubikmeter trä binder i genomsnitt 800 kg koldioxid. i princip har alltså stora skogstillgångar stor betydelse för det långsiktiga bindandet av koldioxid i skogar. god skogsskötsel och ett tryggande av trädbeståndets tillväxt ökar koldioxidlagren. en ökad användning av skogsenergi innebär att icke förnybara energikällor ersätts med förnybara samtidigt som man minskar utsläppen av fossila bränslen. användningen av trä som energikälla gör skogsskötseln effektivare och ökar trälagrens tillväxt på lång sikt.
1.1 evropski ekonomsko-socialni odbor (eeso) meni, da je uporaba lesa kot goriva predvsem vprašanje izkoriščanja nerabljenih energetskih potencialov v evropi [1] in zmanjšanja emisij toplogrednega plina — ogljikovega dioksida. pomembna je tudi vloga gozdov za zagotavljanje obče koristnih funkcij (funkcija zaščite in biotska raznovrstnost gozdov (biodiverziteta)). večja raba lesnega goriva omogoča izrabo neizkoriščenih surovin za industrijsko predelavo. raba lesne energije pripomore k obvladovanju klimatskih sprememb, izboljšanju nizke stopnje energetske samozadostnosti eu in povečanju varnosti dobave, vse to pa so cilji energetske politike eu. vendar lahko les le do določene mere prispeva k reševanju energetskih problemov. razviti je treba tudi alternativne vire energije in izvajati ukrepe za povečanje prihrankov energije (vključno s toplotno izolacijo stavb). drevesa pri svoji rasti nase vežejo ogljikov dioksid iz ozračja. kubični meter lesa veže v povprečju 800 kg ogljikovega dioksida. načelno imajo visoke zaloge lesa velik pomen za dolgoročno vezavo ogljikovega dioksida v gozdu. dobro gospodarjenje z gozdovi in zagotavljanje njihove rasti pomaga povečevati skladiščenje ogljikovega dioksida. večja raba "lesne energije" bi nadomeščala rezerve neobnovljivih virov energije in obenem zmanjšala emisije fosilnih goriv. uporaba lesa v energetske namene prispeva k učinkovitejšemu gospodarjenju z gozdovi in dolgoročno večjimi zalogami lesa.