Vous avez cherché: scietis (Latin - Suédois)

et cadet interfectus in medio vestri et scietis quoniam ego dominu
dödsslagna män skola då falla bland eder; och i skolen förnimma att jag är herren.

gladio cadetis in finibus israhel iudicabo vos et scietis quia ego dominu
för svärd skolen i falla; vid israels gräns skall jag döma eder. och i skolen förnimma att jag är herren.

et civitates quae nunc habitantur desolatae erunt terraque deserta et scietis quia ego dominu
och de städer som nu äro bebodda skola komma att ligga öde, och landet skall bliva en ödemark; och i skolen förnimma att jag är herren.

in solitudines sempiternas tradam te et civitates tuae non habitabuntur et scietis quoniam ego dominu
jag skall göra dig till en ödemark för evärdlig tid, och dina städer skola icke mer bliva bebodda; och i skolen förnimma att jag är herren.

et scietis quia misi ad vos mandatum istud ut esset pactum meum cum levi dicit dominus exercituu
då skolen i förstå, att jag har sänt till eder detta bud, för att mitt förbund med levi skall bestå, säger herren sebaot.

daboque rabbath in habitaculum camelorum et filios ammon in cubile pecorum et scietis quia ego dominu
och jag skall göra rabba till en betesmark för kameler och ammons barns land till en lägerplats för får; och i skolen förnimma att jag är herren.

dixeruntque moses et aaron ad omnes filios israhel vespere scietis quod dominus eduxerit vos de terra aegypt
och mose och aron sade till alla israels barn: »i afton skolen i förnimma att det är herren som har fört eder ut ur egyptens land,

eritque hiezecihel vobis in portentum iuxta omnia quae fecit facietis cum venerit istud et scietis quia ego dominus deu
hesekiel skall vara ett tecken för eder; alldeles såsom han gör skolen i komma att göra. när detta händer, skolen i förnimma att jag är herren, herren.

et omnes profugi eius cum universo agmine gladio cadent residui autem in omnem ventum dispergentur et scietis quia ego dominus locutus su
och alla flyktingar ur alla hans härskaror skola falla för svärd, och om några bliva räddade, så skola de varda förströdda åt alla väderstreck. och i skolen förnimma att jag, herren, har talat.

et dedero spiritum meum in vobis et vixeritis et requiescere vos faciam super humum vestram et scietis quia ego dominus locutus sum et feci ait dominus deu
och jag skall låta min ande komma in i eder, så att i åter bliven levande, och jag skall låta eder få bo i edert land; och i skolen förnimma att jag, herren, har tala det, och att jag också har fullborda det, säger herren.»

et dabo super vos nervos et succrescere faciam super vos carnes et superextendam in vobis cutem et dabo vobis spiritum et vivetis et scietis quia ego dominu
jag skall fästa senor vid eder och låta kött växa på eder och övertäcka eder med hud och giva eder ande, så att i åter bliven levande; och i skolen förnimma att jag är herren.»

et rursum in hoc inquit scietis quod dominus deus vivens in medio vestri est et disperdat in conspectu vestro chananeum hettheum eveum et ferezeum gergeseum quoque et amorreum et iebuseu
och josua sade: »härav skolen i förnimma att en levande gud är mitt ibland eder, och att han förvisso vill fördriva för eder kananéerna, hetiterna, hivéerna, perisséerna, girgaséerna, amoréerna och jebuséerna:

et accedens unus vir dei dixit ad regem israhel haec dicit dominus quia dixerunt syri deus montium est dominus et non est deus vallium dabo omnem multitudinem grandem hanc in manu tua et scietis quia ego dominu
då trädde gudsmannen fram och sade till israels konung: »så säger herren: därför att araméerna hava sagt: 'herren är en bergsgud och icke en dalgud', därför giver jag hela denna stora hop i din hand, på det att i mån förnimma att jag är herren.»

et scietis quia ego dominus cum fuerint interfecti vestri in medio idolorum vestrorum in circuitu ararum vestrarum in omni colle excelso in cunctis summitatibus montium et subtus omne lignum nemorosum et subtus universam quercum frondosam locum ubi accenderunt tura redolentia universis idolis sui
och i skolen förnimma att jag är herren, när deras slagna män ligga där mitt ibland sina eländiga avgudar, runt omkring sina altaren, på alla höga kullar, på alla bergstoppar, under alla gröna träd och under alla lummiga terebinter, varhelst de hava låtit en välbehaglig lukt uppstiga till alla sina oländiga avgudar.