Vous avez cherché: solitudine (Latin - Suédois)

ecce elongavi fugiens et mansi in solitudine diapsalm
då skall jag offra åt dig med villigt hjärta; jag skall prisa ditt namn, o herre, ty det är gott.

cum regibus et consulibus terrae qui aedificant sibi solitudine
vid sidan av konungar och rådsherrar i landet, män som byggde sig palatslika gravar,

vobisque quae fecerit in solitudine donec veniretis ad hunc locu
och vad han gjorde med eder i öknen, ända till dess i kommen hit,

cui dedi in solitudine domum et tabernacula eius in terra salsugini
de böja sig ned, de avbörda sig sina foster, hastigt göra de sig fria ifrån födslovåndan.

cumque duxisset eum super verticem montis phogor qui respicit solitudine
och balak tog bileam med sig upp på toppen av peor, där man kan se ut över ödemarken.

egestate et fame steriles qui rodebant in solitudine squalentes calamitate et miseri
utmärglade äro de ju av brist och svält; de gnaga sin föda av torra öknen, som redan i förväg är öde och ödslig.

et fuit cum eo qui crevit et moratus est in solitudine et factus est iuvenis sagittariu
och gud var med gossen, och han växte upp och bodde i öknen och blev med tiden en bågskytt.

unde egressi fixere tentoria in hieabarim in solitudine quae respicit moab contra orientalem plaga
och från obot bröto de upp och lägrade sig vid ije-haabarim i öknen som ligger framför moab, österut.

cumque invenisset illam angelus domini iuxta fontem aquae in solitudine qui est in via su
men herrens ängel kom emot henne vid en vattenkälla i öknen, den källa som ligger vid vägen till sur.

iterum levavi manum meam in eos in solitudine ut dispergerem illos in nationes et ventilarem in terra
likväl upplyfte jag min hand inför dem i öknen och svor att förskingra dem bland folken och förströ dem i länderna,

cumque operuisset superficiem terrae apparuit in solitudine minutum et quasi pilo tunsum in similitudinem pruinae super terra
och när daggen som hade fallit gick bort, se, då låg över öknen på jorden något fint, såsom fjäll, något fint, likt rimfrost.

in solitudine hac iacebunt cadavera vestra omnes qui numerati estis a viginti annis et supra et murmurastis contra m
här i öknen skola edra döda kroppar bliva liggande; så skall det gå eder alla, så många i ären som haren blivit inmönstrade, alla som äro tjugu år gamla eller därutöver, eftersom i haven knorrat mot mig.

cuius autem in caprum emissarium statuet eum vivum coram domino ut fundat preces super eo et emittat illum in solitudine
men den bock som lotten bestämmer åt asasel skall ställas levande inför herrens ansikte, för att försoning må bringas för honom, på det att han må släppas fri ut till asasel i öknen.

attamen omnes homines qui viderunt maiestatem meam et signa quae feci in aegypto et in solitudine et temptaverunt me iam per decem vices nec oboedierunt voci mea
av alla de män som hava sett min härlighet och de tecken jag har gjort i egypten och i öknen, och som dock nu tio gånger hava frestat mig och icke velat höra min röst,

bosor in solitudine quae sita est in terra campestri de tribu ruben et ramoth in galaad quae est in tribu gad et golam in basan quae est in tribu manass
de voro: beser i öknen på slättlandet för rubens stam, ramot i gilead för gads stam och golan i basan för manasse stam.

erat autem vir quispiam in solitudine maon et possessio eius in carmelo et homo ille magnus nimis erantque ei oves tria milia et mille caprae et accidit ut tonderetur grex eius in carmel
i maon fanns då en man som hade sin boskapsskötsel i karmel, och den mannen var mycket rik; han ägde tre tusen får och ett tusen getter. och han höll just då på att klippa sina får i karmel.

clamaverunt autem ad dominum filii israhel qui posuit tenebras inter vos et aegyptios et adduxit super eos mare et operuit illos viderunt oculi vestri cuncta quae in aegypto fecerim et habitastis in solitudine multo tempor
då ropade de till herren, och han satte ett tjockt mörker mellan eder och egyptierna och lät havet komma över dem, så att det övertäckte dem; ja, i sågen med egna ögon vad jag gjorde med egyptierna. sedan bodden i i öknen en lång tid.

utinam mortui essemus in aegypto et non in hac vasta solitudine utinam pereamus et non inducat nos dominus in terram istam ne cadamus gladio et uxores ac liberi nostri ducantur captivi nonne melius est reverti in aegyptu
varför vill då herren föra oss in i detta andra land, där vi måste falla för svärd, och där våra hustrur och barn skola bliva fiendens byte? det vore förvisso bättre för oss att vända tillbaka till egypten.»