検索ワード: förvärvsfrekvensen (スウェーデン語 - ラトビア語)

fortsätta arbetsmarknads- och utbildningsreformen i syfte att öka förvärvsfrekvensen och sysselsättningsgraden.
turpināt darba tirgus un izglītības reformu, domājot par darbaspēka piedalīšanās un nodarbinātības pieaugumu.

- politiska åtgärder till stöd för yrkesarbetande föräldrar skulle kunna öka födelsetalen och förvärvsfrekvensen.
- veiksmīga atbalsta politika strādājošajiem vecākiem varētu palielināt dzimstības un nodarbinātības līmeni;

2.3.2 möjligheter till större tillväxt kan i de flesta medlemsstater skapas genom att höja förvärvsfrekvensen.
2.3.2 lielākajā daļā dalībvalstu straujāku izaugsmi var panākt, uzlabojot nodarbinātību.

minska den strukturella stelhet som hämmar arbetsmarknaden, särskilt när det gäller arbetsmarknadslagstiftning, höja förvärvsfrekvensen och sysselsättningsgraden.
samazināt strukturālo neelastību, kas traucē darba tirgum, īpaši saistībā ar darba tirgus regulējumu, lai paaugstinātu dalību un nodarbinātību.

4.1.3 här skall också nämnas den relativt låga förvärvsfrekvensen i europa, inte minst i jämförelse med usa.
4.1.3 pieminēšanas vērts ir arī relatīvi augstais bezdarba līmenis eiropā, īpaši salīdzinot ar asv.

förvärvsfrekvensen för kvinnor ligger över eu-genomsnittet, men mer kan göras för att utjämna skillnaderna mellan kvinnor och män.
lai gan sieviešu līdzdalība kiprā ir augstāka par es vidējo rādītāju, vēl ir daudz darāmā, lai novērstu dzimumu atšķirības.

det behövs dock en tydligare inriktning på fastställandet av huvudmål som att bromsa inflationen, åtgärda underskottet i bytesbalansen och öka förvärvsfrekvensen genom att främja en integrerad arbetsmarknad.
tomēr lielāka uzmanība jāvelta tādu galveno mērķu sasniegšanai kā inflācijas ierobežošana, ārējā konta nestabilitātes novēršana un aktivitātes līmeņa paaugstināšana, veicinot integrējoša darba tirgus attīstību.

Även om interna åtgärder med syftet att höja förvärvsfrekvensen kunde genomföras fullt ut, skulle de inte vara tillräckliga för att helt väga upp de följder som demografiska förändringar får för den framtida tillgången på arbetskraft.
arī tad, ja pilnībā varētu īstenot iekšējus pasākumus, lai stimulētu dalību darba tirgū, ar tiem nepietiks, lai pilnībā kompensētu demogrāfijas pārmaiņu sekas nākotnes nodrošinājumā ar darbaspēku.

eftersom det dessutom kommer att ta flera årtionden innan de fullt fonderade systemen når önskad nivå, kommer förmånernas storlek och förvärvsfrekvensen att vara trängande frågor på kort och medellång sikt i dessa länder.
turklÇt, tÇ kÇ paies gadu desmiti,pirms pabalsti no piln¥bÇ apmaksÇtiem pensiju uzkrÇjumiem sasniegs vajadz¥go l¥meni,pensiju lielums un nodarbinÇt¥bas l¥menis tuvÇkÇ laikÇ un vidïji pÇrredzamÇ laikÇ bsneapmierino‰s.

2.2 på sysselsättningspolitikens område bör det gå ut nya impulser för den europeiska sysselsättningsstrategin när det gäller att förstärka den aktiva sysselsättningspolitikens bidrag till fattigdomsbekämpningen, främja företagandet som central drivkraft för tillväxt och sysselsättning samt höja förvärvsfrekvensen via kvantitativa mål över hela eu.
2.2 nodarbinātības politikas jomā lisabonai jārada jauni impulsi eiropas nodarbinātības stratēģijā, jāstiprina aktīvās nodarbinātības politikas ieguldījums nabadzības apkarošanā, jāveicina uzņēmējdarbība kā svarīgs izaugsmes un nodarbinātības dzinējspēks un ar kvantitatīvu, visā es kopīgu mērķu palīdzību jāpalielina līdzdalība darba dzīvē.

att fullborda den inre marknaden för tjänster skulle höja bnp med 0,6 % och förvärvsfrekvensen med 0,3 % (upp till 600 000 arbetstillfällen) på medellång sikt.
vienotā pakalpojumu tirgus pilnveide vidējā termiņā radītu ikp pieaugumu par 0,6 % un nodarbinātības līmeņa pieaugumu par 0,3 % (līdz 600 000 jaunu darbvietu).

inkomsten per capita ligger cirka en tredjedel lägre i landsbygdsområden [3] och förvärvsfrekvensen för kvinnor är lägre. servicesektorn är mindre utvecklad, antalet högutbildade är i allmänhet lägre och andelen hushåll med bredbandsuppkoppling är lägre.
lauku apvidos ienākumi uz vienu iedzīvotāju ir aptuveni par trešdaļu mazāki [3], sieviešu aktivitātes līmenis ir zemāks, pakalpojumu nozares ir mazāk attīstītas, tajos parasti ir mazāk iedzīvotāju ar augstāko izglītību, kā arī mazākam skaitam mājsaimniecību ir piekļuve platjoslas internetam.