検索ワード: rebħa (マルタ語 - スウェーデン語)

rebħa
seger

ir-roaming — rebħa kbira għaċċittadini
roaming – en framgångshistoria

d. jum ir-rebħa fl-ewropa (8 ta'mejju)
d) vapenstilleståndsdagen -1945 (den 8 maj),

wara diċembru 2010, faħħar ir-"rebħa totali fuq forzi distruttivi", meta rrefera għall-oppożizzjoni demokratika.
efter december 2010, lovordade han "att de destruktiva krafterna helt hade förintats", och syftade då på den demokratiska oppositionen.

-ir-rotta ta'aġġustament deskritta fil-programm u b'mod partikolari fil-mira l-ġdida tad-defiċit għall-2005 ta'3.8% tal-pgd (3.8% tal-pgd inkluż il-piż tar-riforma tal-pensjonijiet) tista'titqies xierqa biex jiġi kkoreġut id-defiċit eċċessiv sa l-2008 basta li jintrifed minn miżuri suffiċjenti.. madankollu, il-mira finali ta'2.8%[5] tħalli biss marġini żgħir ta'sigurtá, li jista'jitnaqqas aktar minħabba bidla fil-pożizzjoni tat-tluq peress li għad baqa'xi inċertezzi marbuta mar-riżultat tal-baġit ta'l-2004[6]. barra minn dan, ir-riżultat tal-baġit għall-2005 sa l-2008 jista'jkun agħar milli previst. (i) ix-xenarju makroekonomiku li hu pjuttost favorevoli jindika li d-dħul jista'jkun anqas u l-ispiża ogħla minn dawk mistennija. kif propost mis-servizzi tal-kummissjoni fit-tbassir tal-Ħarifa 2004 (li tipprevedi 5.2% tal-pgd għall-2005 u 4.7% tal-pgd għall-2006 inkluż il-piż tar-riforma tal-pensjonijiet; jew 4.3% u 3.7% tal-pgd eskluż dan il-piż) , li jintlaħqu l-miri tal-baġit għall-2005 u l-2006 jidher li hu soġġett għal xi riskji. għall-2005, dan jieħu in kunsiderazzjoni l-fatt li l-gvern ikun waqqaf pakkett ta'riżervi ta'‘‘emerġenza’'ta'0.5% tal-pgd kontra possibbiltá li ma tintlaħaqx il-mira ta'l-2005. waqt li l-eżistenza ta'din ir-riżerva hija milqugħa, l-ammont allokat lilha jidher li mhuwiex biżżejjed, minħabba r-riskji madwar il-baġit ta'l-2005. barra minn hekk, hemm tħassib li jista'jkun hemm liberazzjoni ta'dawn ir-riżervi kmieni wisq fis-sena, u b’’hekk tnaqqas l-inċentivi għal implimentazzjoni rigoruża tal-baġit 2005. jekk ma jintlaħqux il-miri ta'l-2005 u ta'l-2006 ikollhom jiżdiedu l-aġġustamenti meħtieġa għas-snin 2007 u 2008. (ii) it-tnaqqis possibbli fir-rati ta'vat fil-qafas tar-riformi tat-taxxa li hemm bħalissa jista'jżid ir-riskju għad-dħul ukoll jekk jitpatta b'żjieda f'rati oħra; iż-żmien tiegħu jkun jirrikjedi konsiderazzjoni bir-reqqa u jkollu jsir soġġett għall-kisba sħiħa tal-miri tad-defiċit. (iii) l-adozzjoni ta'miżuri intenzjonati ta'riforma li huma l-bażi ta'tnaqqis fl-ispiża fil-ġejjieni għada mhix żgurata. barra minn dan, il-biċċa l-kbira tal-miżuri li jnaqqsu l-ispiża tal-baġit ta'l-2005 ma jistrieħux fuq riformi globali. (iv) il-preżunzjonijiet dwar ir-rati ta'l-imgħax fl-aġġornament, li jiddependu fuq rebħa mill-ġdid u akbar tal-fiduċja, jistgħu ma javverawx ruħhom fis-snin ta'wara fi profil ta'żmien hekk favorevoli. (v) jidher ukoll li xi rifużjonijiet ta'vat li ġejjin minn attivitajiet ekonomiċi fl-2004 jista'jkun li ma jitħallsux fil-ħin biex jevitaw li jgħabbu l-baġit ta'l-2005 (accrual based) , iżda l-awtoritajiet impenjaw rwieħhom li jżidu fir-rata ta'dawn il-ħlasijiet biex ma jgħabbux il-baġit ta'l-2005. mill-banda l-oħra, dan it-tisħiħ fil-kontroll ta'rifużjoni ta'vat mibdi fl-aħħar ta'l-2004 jista'jikkontribwixxi għal tnaqqis tan-nuqqas mistenni fid-dħul mill-vat, u dan joħloq riskju pożittiv.
-den anpassningsstrategi som beskrivs i programmet, och särskilt det nya målet att minska underskottet till 3,8% av bnp 2005 (4,7% av bnp inklusive den belastning pensionsreformen utgör) kan anses lämplig för att åtgärda det alltför stora underskottet fram till 2008 förutsatt att den stöds av tillräckliga åtgärder. slutmålet på 2,8%[5] av bnp lämnar bara en liten säkerhetsmarginal, som kan krympa ytterligare på grund av en förändring av utgångsläget, eftersom utfallet för 2004 års budget fortfarande är beroende av vissa osäkerhetsfaktorer[6]. dessutom kan budgetgenomförandet åren 2005–2008 bli sämre än beräknat. i) det faktum att det makroekonomiska scenariot är ganska optimistiskt tyder på att inkomsterna kan bli mindre och utgifterna större än väntat. såsom framgår av kommissionens höstprognos 2004 (som räknar med 5,2% av bnp för 2005 och 4,7% av bnp för 2006 inklusive den belastning pensionsreformen utgör, eller 4,3% respektive 3,7% av bnp exklusive denna belastning) verkar det finns en viss risk för att de finanspolitiska målen för 2005 och 2006 inte kommer att nås. för 2005 tas det i dessa siffror hänsyn till att regeringen har inrättat en ”nödreserv” på 0,5% av bnp för den händelse att målet för 2005 inte nås. att reserven finns är visserligen välkommet, men det belopp som anslagits verkar otillräckligt med tanke på de risker 2005 års budget är behäftad med. dessutom finns det farhågor för att dessa reserver kan komma att frigöras för tidigt under året, vilket skulle minska incitamentet för ett strikt genomförande av 2005 års budget. om målen för 2005 och 2006 inte nås, innebär det att den ytterligare anpassning som krävs 2007 och 2008 måste bli ännu mer omfattande. ii) en eventuell sänkning av mervärdesskattesatserna som ett led i de pågående skattereformerna skulle öka risken för minskade inkomster även om den kompenserades av en höjning av andra skattesatser. det måste därför noggrant övervägas när en sådan sänkning genomförs, och en sänkning måste förenas med villkoret att målen för att minska underskotten nås fullständigt. iii) antagandet av planerade reformåtgärder som skall utgöra grunden för framtida minskningar av utgifterna har ännu inte säkerställts. dessutom får de flesta av de utgiftsminskande åtgärderna i 2005 års budget inget stöd i form av omfattande reformer. iv) antagandena om räntesatserna i uppdateringen, som förutsätter att förtroendet återställs ytterligare, blir kanske inte verklighet under de följande åren med en så optimistisk tidsprofil. v) det verkade också som om mervärdesskatteåterbäringar som härrör från ekonomisk verksamhet under 2004 inte hinner utbetalas i tid för att undvika en belastning av 2005 års budget (som baserar sig på periodiserad redovisning), men myndigheterna har åtagit sig att påskynda återbäringarna så att de inte skall belasta budgeten för 2005. Å andra sidan kan denna ökade kontroll av mervärdesskatteåterbäringar som inleddes i slutet av 2004 bidra till en minskning av det väntade bortfallet av inkomster i form av mervärdesskatt, vilket utgör en positiv risk.