검색어: verwaltungsgerichtshof (네덜란드어 - 스웨덴어)

prejudiciële verwijzing van het verwaltungsgerichtshof — uitlegging van art.
begäran om förhandsavgörande — hof van beroep te gent — tolkning av artikel 14a.1 a i förordning nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om

prejudiciële verwijzing van het verwaltungsgerichtshof - uitlegging van de art.
Översättningen finns ännu inte tillgänglig på svenska.

verzoek om prejudiciële beslissing — verwaltungsgerichtshof — uitlegging van art.
han har föreslagit att domstolen skall besluta följande dom:

buiten deze gevallen moet het die controle aan het verwaltungsgerichtshof overlaten.
om frågan besvaras jakande, vill den nationella domstolen veta om åtgärden skulle betecknas som statligt stöd även om återbetalning av energiskatt skulle medges samtliga företag.

stadier heeft tegen deze beschikking beroep ingesteld bij het verwaltungsgerichtshof.
artikel 17.6 i sjätte direktivet innehåller för det första en frysningsklausul (eller "standstillklausul"), enligt vilken nationella undantag från avdragsrätten för mervärdesskatt som gällde innan sjätte direktivet trädde i kraft får behållas (se den ovannämnda domen i målet ampafrance och sanofi, punkt 5).

op 21 december 1995 vocht clean car deze beschikking aan bij het verwaltungsgerichtshof.
förenade konungariket rättegångskostnader." "

prejudiciële verwijzing van het verwaltungsgerichtshof baden-württemberg — uitlegging van art.
ha minst 2 års yrkeserfarenhet från juridiskt arbete, särskilt som advokat, domare, universitetslärare eller annan tjänst på motsvarande nivå, som erhållits efter fullgjord juristutbildning.

tegen deze afwijzende beschikking van 28 november 1996 is bij het verwaltungsgerichtshof beroep ingesteld.
detta avslagsbeslut överklagades till verwaltungsgerichtshof den 28 november 1996.

beslissing van de berufungssenat hoger beroep instellen bij het verwaltungsgerichtshof (§ 292 bao).
deutsche bibliothek förbehöll sig dessutom rätten till kontroll och insyn över mångfaldigandet och spridningen av bibliografin.

in deze omstandigheden heeft het verwaltungsgerichtshof de behandeling van de zaak geschorst en het hof prejudiciële vragen gesteld.
avdragsrätten utgör enligt artikel 17 och följande artiklar en integrerad del av mervärdesskatteordningen och kan i princip inte inskränkas.

daarop heeft het verwaltungsgerichtshof de behandeling van de zaak geschorst en het hof de volgende prejudiciële vragen voorgelegd:
verwaltungsgerichtshof beslutade mot denna bakgrund att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfrågor till domstolen:

in deze omstandigheden heeft het verwaltungsgerichtshof besloten de procedure te schorsen en het hof de volgende prejudiciële vragen te stellen:
verwaltungsgerichtshof beslutade under dessa förhållanden att vilandeförklara målet och ställa följande tolkningsfrågor till eg-domstolen:

het bayerische verwaltungsgerichtshof ansbach heeft besloten, de behandeling van de zaak te schorsen en het hof twee prejudiciële vragen te stellen.
eftersom dessa villkor är uppfyllda, kan åtnjutandet av de rättigheter som direkt följer av nämnda bestämmelse i beslut nr 1/80 inte vara beroende av att andra krav är uppfyllda.

bij beschikking van 23 februari 1998 willigde het verwaltungsgericht haar verzoek in, maar die beslissing werd op 27 februari 1998 door het hessische verwaltungsgerichtshof nietigverklaard.
direktiv 76/207 utgör inget hinder för sådana bestämmelser som är i fråga i målet vid den nationella domstolen, i den mån dessa är motiverade av sakliga skäl och enbart har till syfte att kompensera den försening som beror på att allmän värnplikt eller civilplikt harfullgjorts." fullgjorts."

nadat het verwaltungsgerichtshof vonnis heeft gewezen, zet de rechter de procedure voort en doet met inachtneming van de rechtsopvatting van het verwaltungsgerichtshof uitspraak in het rechtsgeding.
när förvaltningsdomstolen har meddelat sitt beslut, skall domstolen fortsätta rättsförfarandet och avgöra rättstvisten med hänsyn till förvaltningsdomstolens rättsuppfattning.

bij beschikking in kort geding van het hessische verwaltungsgerichtshof (duitsland) van 9 februari 1995 verkreeg verzoekster aanvullende mvoercertificaten voor 2 500 ton.
den 19 januari 1996 antog kommissionen förordning (eg) nr 81/96 om ändring av förordning nr 2455/93 om införande av slutgiltig antidumpningstull på import av mng med ursprung i indonesien, sydkorea och taiwan, om slutgiltigt uttag av de preliminära tullar som införts och om avslutande av förfarandet avseende thailand (nedan kallad den ifrågasatta förordningen.)

bovendien kan naar haar mening uit de beslissing van een in laatste aanleg rechtsprekende rechterlijke instantie, zoals het verwaltungsgerichtshof, geen verplichting tot schadevergoeding voor de staat voortvloeien.
vidare anser den att ett avgörande av en domstol som dömer i sista instans, såsom verwaltungsgerichtshof, inte kan ge upphov till någon skadeståndsskyldighet för staten.

van oordeel dat de beslechting van het geschil afhing van de uitlegging van het gemeenschapsrecht, heeft het verwaltungsgerichtshof besloten de behandeling van de zaak te schorsen en het hof te verzoeken om een prejudiciële beslissing over de vraag.
verwaltungsgerichtshof ansåg att utgången av målet är beroende av hur gemenskapsrätten skall tolkas. den beslutade därför att förklara målet vilande och att ställa en fråga till domstolen.

bij beschikking van 17 maart 1999 heeft het verwaltungsgerichtshof een prejudiciële vraag gesteld over de uitlegging van artikel 10 van richtlijn 69/335/eeg van de raad van 17 juli 1969.
verwaltungsgerichtshof har genom beslut av den 17 mars 1999 ställt en fråga om tolkningen av artikel 10 i rådets direktiv 69/335/eeg av den 17 juli 1969.

bij beschikking van 24 juni 1998 heeft het verwaltungsgerichtshof zijn prejudiciële verzoek ingetrokken en bij arrest van diezelfde dag heeft het koblers beroep verworpen, met als grond dat de bijzondere anciënniteitstoelage een premie voor trouwe dienst vormt die een afwijking van de bepalingen inzake het vrije verkeer van werknemers objectief rechtvaardigde.
genom beslut av den 24 juni 1998 återkallade verwaltungsgerichtshof sin begäran om förhandsavgörande och ogillade, genom dom av samma dag, gerhard koblers talan med motiveringen att det särskilda tjänsteårstillägget utgjorde en lojalitetspremie som objektivt sett motiverade ett undantag från gemenskapsbestämmelserna om fri rörlighet för arbetstagare.