검색어: forskningskategorierna (스웨덴어 - 체코어)

5.9 kommittén vill peka på hur viktiga kontakterna är mellan forskningskategorierna grundforskning, tillämpad forskning och utveckling.
5.9 výbor zdůrazňuje zásadní důležitost souhry mezi oblastmi základního výzkumu, aplikovaného výzkumu a vývoje.

för att man skall kunna utnyttja samspelet mellan de enskilda forskningskategorierna rekommenderar kommittén att också framstående forskare på området industriell forskning involveras i det europeiska forskningsrådet.
aby byla využita souhra výzkumných kategorií, výbor doporučuje, aby byli do rady přizváni vedoucí výzkumní pracovníci z průmyslu.

3.7 nätverk och balans mellan forskningskategorierna [13]: i detta sammanhang vill kommittén än en gång hänvisa till det nätverk som är nödvändigt för innovation och framsteg, till den fruktbara växelverkan och till de flytande gränserna mellan forskningskategorierna grundforskning, tillämpad forskning och utveckling (produkt-och processutveckling). detta nätverk, som är så viktigt för gemenskapens konkurrenskraft och lissabonmålen, rör även samarbetet och den ömsesidiga komplementariteten mellan å ena sidan industriell forskning och utveckling och å andra sidan forskning på universitet och inom forskningsorganisationer som erhåller statlig finansiering. detta måste därför återspeglas både i en balans vid främjandet av de olika kategorierna och i de enskilda uppgifter och underteman som finns inom de tematiska prioriteringarna/åtgärderna. nämnda forskningskategorier måste alltså få tillgång till alla ramprogrammets stödformer. slutligen är också hävstångseffekten mellan fou-insatser från den offentliga sektorn och från näringslivet beroende av detta.
3.7 propojení vztahů a rovnováha mezi kategoriemi výzkumu. [13]v této souvislosti výbor opět poukazuje na souhru sil nezbytných pro inovaci a pokrok, na nutnost propojení vzájemných vztahů těchto kategorií a na spojovací články mezi jednotlivými kategoriemi výzkumu: základního výzkumu, aplikovaného výzkumu (někdy též nazývaného přípravný výzkum) a vývoje (produktů a metod). toto propojení, nezbytně nutné pro konkurenceschopnost společenství a pro lisabonské cíle, se též týká spolupráce a vzájemné komplementarity mezi průmyslovým výzkumem a vývojem na jedné straně a mezi universitním výzkumem a výzkumnými ústavy financovanými státem na straně druhé. toto se musí odrážet nejen ve vyvážené pomoci jednotlivým kategoriím výzkumu, ale též v oblastech výzkumu, prioritních tématech a tématické činnosti. zmiňované kategorie výzkumu musí mít též přístup ke všem odpovídajícím charakteristikám rámcového programu. právě takto se totiž vytváří onen pákový efekt mezi úsilím veřejného a soukromého sektoru vyvíjeným v oblasti výzkumu a vývoje.