Você procurou por: kvävetillförseln (Sueco - Dinamarquês )

• kvävetillförseln beror till största delen på jordbruket,
• landbruget er den vigtigste kilde til kvælstoftilførsel

den totala kvävetillförseln ska differentieras på grundval av beläggningsgrad och markens produktivitet.
den samlede kvælstoftilførsel skal differentieres efter belægningsgraden og græsarealernes produktivitet.

gödslingen bör grundas på en avvägning mellan grödornas förutsebara kvävebehov och kvävetillförseln tillgrödorna från
en sådan gødskning bør være baseret på en balance mellem afgrødernes forudseelige kvælstofbehov ogkvælstofforsyningen til afgrøderne fra:

den totala kvävetillförseln skall motsvara näringsbehovet hos den berörda grödan och kvävetillförseln från marken.
den samlede kvælstoftilførsel skal være forenelig med den pågældende afgrødes næringsstofbehov og -tilførsel fra jorden.

den totala kvävetillförseln skall vara anpassad till den berörda grödans näringsbehov och kvävetillgången i marken.
den samlede kvælstoftilførsel skal være forenelig med den pågældende afgrødes næringsstofbehov og -tilførsel fra jorden.

den totala kvävetillförseln får inte överstiga den berörda grödans beräknade näringsbehov och ska ta hänsyn till kvävetillförseln från marken.
den samlede kvælstoftilførsel må ikke være større end den pågældende afgrødes forventede næringsstofbehov under hensyntagen til næringsstoftilførslen fra jorden.

under sådana förhållanden är det intetroligt att en minskning av den totala kvävetillförseln kommer att leda till att avkastningen minskar inågon större utsträckning.
i disse tilfælde kan en reduktion i den samlede ntilførsel ikke ventesat føre til væsentligt udbyttetab. hverken litteraturen eller rapporterne omtaler tilfælde med betydeligtudbyttefald som følge af reduktion i n-tilførslen.

den genomsnittliga kvävetillförseln från stallgödsel var 103 kg/ha 2004, en avsevärd minskning jämfört med 140 kg/ha 1998.
den gennemsnitlige kvælstoftilførsel fra husdyrgødning var i 2004 på 103 kg/ha, hvilket er et betydeligt fald i forhold til 140 kg/ha i 1998.

kväveanalyser i fråga om mineraliskt kväve och parametrar för att bedöma kvävetillförseln från mineralisering av organiskt material skall ske efter gräsbrytning för varje likartat område på jordbruksföretaget.
kvælstofanalyse for så vidt angår mineralsk kvælstof og parametre til vurdering af kvælstofbidraget fra mineralisering af organisk materiale gennemføres efter pløjning af græsjorder for hvert ensartet område af bedriften.

2. den totala kvävetillförseln skall vara anpassad till den berörda grödans näringsbehov och kvävetillgången i marken. den totala kvävetillförseln från gödselmedel får inte överstiga 280 kg per hektar och år.
2. den samlede kvælstoftilførsel skal være forenelig med den pågældende afgrødes næringsstofbehov og -tilførsel fra jorden. den samlede kvælstoftilførsel fra gødningsstoffer må ikke overstige 280 kg pr. hektar om året.

den totala kvävetillförseln får inte vara större än den berörda grödans förväntade näringsbehov, ska ta hänsyn till kvävetillförseln från marken och får inte överskrida den högsta mängd som får spridas på gården enligt åtgärdsprogrammet för kväve.
den samlede kvælstoftilførsel må ikke være større end den pågældende afgrødes forventede næringsstofbehov under hensyntagen til næringsstoftilførslen fra jorden og må ikke overskride de maksimale tilførselsstandarder for det pågældende landbrug, som er fastsat i handlingsprogrammet for nitrater.

a) den sammanlagda kvävetillförseln skall överensstämma med den berörda grödans näringsbehov och kvävetillgången i marken, varvid gödslingsmängden skall fastställas till 10 % under den optimala ekonomiska nivån.
a) den samlede kvælstoftilførsel skal være forenelig med næringsstofbehovet for den pågældende afgrøde og tilførslen fra jorden, idet gødningsnormen fastsættes til 10 % under det optimale økonomiske niveau.

en lovande utgångspunkt för framgångsrika åtgärder för att betydligt minska kvävetillförseln i jordbruketliksom kväveförlusterna genom nitratläckage, ammoniakavgång och markerosion, är att forskarna,myndigheterna och jordbruken samverkar intensivt. detta framgår av följande framgångsrika exempel.
et snævert samspil mellem forskere, myndigheder og landbrugere er et godt udgangspunkt for foranstaltninger, der kan føre til en betydelig reduktion i kvælstoftilførslen i landbruget og i kvælstoftabet som følgeaf nitratudvaskning, fordampning af ammoniak eller jorderosion, således som det fremgår af nedenståendelovende eksempler.

(6) antalet djur och användningen av handelsgödsel minskade avsevärt under perioden 1990–2003. minskningen var 21% för nötkreatur, 12% för svin och 6% för fjäderfä. under perioden 2000–2002 var kvävetillförseln i genomsnitt 47,8 kg per hektar från stallgödsel och 35,4 kg per hektar från handelsgödsel, vilket är bland de lägsta siffrorna i eu. tillförseln visar en nedåtgående trend med 7% respektive 5% jämfört med perioden 1996–1999.
(6) antallet af dyrebestande og tilførslen af mineralsk gødning faldt betydeligt i perioden 1990-2003, hvor kvægbestanden blev reduceret med 21%, svinebestanden med 12% og fjerkræbestanden med 6%. i perioden 2000-2002 lå kvælstoftilførslen på gennemsnitligt 47,8 og 35,4 kg pr. hektar om året fra henholdsvis husdyrgødning og kemiske gødningsstoffer, hvilket er nogle af de laveste tal i eu, med en tendens til nedgang på henholdsvis 7 og 5% i forhold til perioden 1996-1999.