Você procurou por: urkärnade (Sueco - Português)

hela, urkärnade.
inteiro sem caroço

i halvor, urkärnade.”
em metades descaroçadas»

bordsoliver av sorten konservolia, hela eller hela urkärnade.
azeitona de mesa da variedade «konservolia», inteira ou descaroçada.

ansökan avser en ändring av produktspecifikationen under rubrikerna produktbeskrivning och framställningsmetod, särskilt för att lägga till ytterligare en handelstyp, urkärnade oliver.
o pedido diz respeito à alteração dos pontos «descrição do produto» e «método de obtenção» das especificações, nomeadamente para aditar o tipo comercial de azeitona descaroçada.

för att säkerställa en enhetlig tillämpning av gemensamma tulltaxenomenklaturen måste bestämmelser antas för klassificering av urkärnade katrinplommon, färdiga att äta som har ett vatteninnehåll av högst 35 procent, med tillsatt sorbinsyra.
considerando que, para assegurar a aplicação da nomenclatura da pauta aduaneira comum, devem ser tomadas medidas sobre a classificação de ameixas sem caroço, prontas para consumo, que apresentem uma taxa de humidade não superior a 35 %, adicionadas de ácido sórbico;

urkärnade katrinplommon, färdiga att äta, som har ett vatteninnehåll av högst 35 procent, med tillsatt sorbinsyra, skall klassificeras enligt följande undernummer i gemensamma tulltaxan:
as ameixas sem caroço, prontas para consumo, que apresentem uma taxa de humidade não superior a 35 %, adicionadas de ácido sórbico, devem ser classificadas, na pauta aduaneira comum, na subposição:

ett antal författare har beskrivit skörden av oliver i området samt behandlingen och beredningen av oliverna och författarna nämner även att man kärnade ur oliverna och att de urkärnade oliverna kallades "judiska".
alguns autores descrevem a apanha das azeitonas de ascola, o seu tratamento e preparação. uma vez retirado o caroço, eram designadas "judias" por "não terem alma".

- fyllda (med paprika) eller urkärnade gröna oliver, inlagda i saltlake: 340–360 frukter per kilo;
- na azeitona verde, curada em salmoura, recheada (com massa de pimentão) ou descaroçada — 340-360 frutos/kg;

i området kring ascoli piceno har det odlats oliver ända sedan fenicierna och grekerna införde olivodling på den italiska halvön. redan romarna kände till och uppskattade oliver av den aktuella sorten ascolana tenera som de kallade "picenae" och "ascolana" och tack vare ständig förbättring av teknikerna under seklernas gång har sorten vunnit erkännande som bordsoliver. i ett satiriskt epigram av martialis ironiseras över en viss mancino och dennes vulgära banketter och bland de rätter som författaren anser saknas nämns särskilt oliver av sorten picenae och i ett annat epigram nämns att olja av oliver av sorten picenae anses stimulera aptiten. ett episkt poem med titeln le puniche som författats av en mindre känd latinsk poet visar att det under antiken sannolikt fanns en stor mängd stora olivplanteringar i området kring ascoli piceno. under antiken transporterades oliverna från området kring ascoli piceno till rom där de helt enkelt var kända som olivae picenae. plinius ansåg att sorten var den bästa av alla olivsorter på den italiska halvön. det finns ingen anledning att tro att namnet picenae skulle avse andra sorter av bordsoliver för i columellas trattato di agricoltura nämns olivsorten picenae som en av tio bordsolivsorter. senare kom benediktinermunkar (monaci benedettini olivetani) att rationalisera olivodlingsmetoderna och det var också munkarna som var först med att behandla oliverna med en alkalisk lösning kallad "ranno" och som framställdes genom att osläckt kalk och träaska löstes upp i vatten. handlingar från benediktinermunkarnas arkiv innehåller uppgifter om hur man redan före år 1500 odlade, skördade och använde bordsoliver i det aktuella området. av andra handlingar från samma period framgår att oliverna behandlades med en lösning av osläckt kalk och pottaska och därefter med salt som konserveringsmedel. ett antal författare har beskrivit skörden av oliver i området samt behandlingen och beredningen av oliverna och författarna nämner även att man kärnade ur oliverna och att de urkärnade oliverna kallades "judiska". det är dessa oliver som är ursprunget till dagens fyllda oliver.
o cultivo da azeitona no território de piceno remonta ao início da sua introdução na península itálica pelos fenícios e gregos. a variedade de mesa, actualmente designada ascolana tenera, resulta de técnicas de selecção desenvolvidas durante séculos. já na antiguidade era conhecida e apreciada pelos romanos sob o nome de picenae e, posteriormente, ascolana. marziale, num epigrama satírico, critica um denominado mancino pela falta de gosto dos seus banquetes, aos quais faltariam vários acepipes requintados, nomeadamente as azeitonas picenae. noutro epigrama, praticamente classifica a azeitona picena como um estimulante do apetite. de acordo com um autor menor latino, no seu poema épico la puniche, o território piceno na antiguidade devia estar densamente coberto por olivais. nessa época, a expressão "olive picenae" (azeitona picena) bastava para identificar as azeitonas enviadas daquela província para roma. plinio considerava-as as melhores azeitonas de itália. o nome picenae não podia englobar outras variedades de azeitonas de mesa, já que é uma das dez variedades de azeitonas de mesa referidas no tratado de agricultura de columella. posteriormente, deve-se aos monges beneditinos olivetanos a racionalização das práticas agronómicas aplicadas aos olivais — foram eles os primeiros a proceder ao curtimento das azeitonas utilizando o "ranno", líquido alcalino obtido dissolvendo uma parte de cal viva em 4-5 partes de cinza de madeira em água. em cartas inéditas provenientes dos arquivos dos monges beneditinos podem encontrar-se informações anteriores ao século xvi sobre o cultivo, a apanha e a utilização das azeitonas de mesa na província de ascola. os métodos de preparação das azeitonas previam, de acordo com documentos da época, um tratamento à base de cal e potássio e, em seguida, sal para a conservação. alguns autores descrevem a apanha das azeitonas de ascola, o seu tratamento e preparação. uma vez retirado o caroço, eram designadas "judias" por "não terem alma". essas azeitonas podem ser consideradas os verdadeiros antepassados das azeitonas recheadas.