Вы искали: infrastrukturinvesteringar (Шведский - Эстонский)

om åtgärder för att trygga elförsörjning och infrastrukturinvesteringar
elektrienergia varustuskindluse ja infrastruktuuriinvesteeringute kohta

till detta kommer de medel som anslås till andra aspekter av produktionsmiljö och infrastrukturinvesteringar på landsbygden.
komisjon võttis euroopa kalandusfondi (eff) määruse eelnõu vastu 2004. aasta juulis. vastavalt 2005. aasta detsembri kokkuleppele finantsraamistiku kohta on effi 2007.-2013. aasta kogueelarve 3,849 miljonit eurot.

fse bör tillhandahålla finansieringsinstrument för att få privata investerare och finansinstitut att i stor omfattning delta i infrastrukturinvesteringar.
euroopa ühendamise rahastu peaks pakkuma rahastamisvahendeid, millega soodustatakse erasektori investorite ja finantseerimisasutuste kaalukat osalemist taristuinvesteeringutes.

- tillåts höjda vägtullavgifter om intäkterna ges ut för alternativa infrastrukturinvesteringar i samma ten-korridor.
- lubatakse tõsta teemakse, millest saadav tulu tuleb suunata investeeringuteks alternatiivsetesse infrastruktuuridesse asjaomases üleeuroopalises transpordikoridoris.

en plan för infrastrukturinvesteringar som grundar sig på en ekonomisk analys och som beaktar befintlig privat och offentlig infrastruktur och planerade investeringar,
majandusanalüüsil põhinev taristuinvesteeringute kava, milles võetakse arvesse avaliku ja erasektori olemasolevat taristut ja kavandatud investeeringuid;

de vederbörligen motiverade fall som avses i denna punkt ska omfatta fall där infrastrukturinvesteringar inte kan motiveras av samhällsekonomiska kostnads-nyttoskäl.
käesolevas lõikes osutatud mõiste „nõuetekohaselt põhjendatud juhtudel” hõlmab juhtusid, mil taristuinvesteering ei saa olla põhjendatud sotsiaalmajandusliku kulutõhususe mõttes.

bdf anser att statliga infrastrukturinvesteringar ska ge tydlig makroekonomisk nytta och lönsamhet på lång sikt – villkor som är uppfyllda i det aktuella fallet.
bdfi arvates peaksid riiklikud infrastruktuuri investeeringud olema kasulikud majandusele tervikuna ning pikaajaliselt kasutoovad. need tingimused on käesoleval juhul täidetud.

yttrande från europeiska ekonomiska och sociala kommittén om "förslag till europaparlamentets och rådets direktiv om åtgärder för att trygga elförsörjning och infrastrukturinvesteringar"
euroopa majandus- ja sotsiaalkomitee arvamus, mis käsitleb euroopa parlamendi ja nõukogu direktiivi ettepanekut, elektrienergiaga varustamise ja infrastrutuuriinvesteeringute stabiilsuse tagamise kohta.

4. europaparlamentet uppmanar att infrastrukturinvesteringar skall prioriteras för att förbättra tillgängligheten till hamnar såväl från inlandet som från havet, medräknat gränsöverskridande projekt i det transeuropeiska transportnätet.
4. nõuab, et sadamatele juurdepääsu parandamiseks nii maalt kui merelt tuleb muuta prioriteetseteks investeeringud infrastruktuuri, sealhulgas näiteks üleeuroopalise transpordivõrgu piiriülesed projektid;

när det gäller infrastrukturinvesteringar för att stödja stadsutveckling eller stadsförnyelse eller liknande infrastrukturinvesteringar i syfte att diversifiera annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden kan visst stöd behövas för en omorganisering av skuldportföljen för den infrastruktur som ingår i en ny investering.
siiski võib taristuinvesteeringute puhul, mille eesmärk on toetada linna arengut või linna taaselustamist, või sarnaste taristuinvesteeringute puhul, mille eesmärk on mitmekesistada mittepõllumajandustegevust maapiirkondades, osutuda vajalikuks teatav toetus laenuportfelli ümberkorraldamiseks seoses asjaoluga, et taristu moodustab osa uuest investeeringust.

[35] europaparlamentets och rådets direktiv 2005/89/eg av den 18 januari 2006 om åtgärder för att trygga elförsörjning och infrastrukturinvesteringar.
[35] euroopa parlamendi ja nõukogu direktiiv 89/2005/eÜ elektrienergia varustuskindluse ja infrastruktuuriinvesteeringute kohta.

i en resolution av den 10 juli om utsikterna för den inre el- och gasmarknaden stöder europaparlamentet ett uppdelat ägande av energinäten och energioperatörernas andra verksamheter som ett sätt att främja infrastrukturinvesteringar, rättvist nättillträde för nya aktörer och öppenhet på marknaden.
10. jaanuaril võttis komisjon vastu teatise pealkirjaga „euroopa energiatehnoloogiate strateegilise plaani suunas” (7). komisjon rõhutab vajadust teha euroopa energiateh- noloogias põhimõtteline käik innovatsiooni suunas, alates alusuuringutest kuni turul tavapäraseks saamiseni, mille eesmärgiks on kiirendada mõõduka hinnaga, mittesaastavate, tõhusate ja väikese süsinikusisaldusega tehnika väljaarendamist ja rakendamist.

den garanterar personers, varors och tjänsters rörlighet i helaunionen. infrastrukturinvesteringar, särskilt i de nya medlemsstaterna, kommer attfrämja tillväxt och skapa större konvergens i ekonomiskt, socialt och miljöpolitiskt avseende.
el investeerib teadus- ja arendustegevusse umbes kolmandiku võrra vähem kui usa.80% sellest mahajäämusest tuleneb erasektori investeeringute vähesusest, mis on eritituntav investeeringute puhul info- ja kommunikatsioonitehnoloogiasse.

stödberättigande kostnader: struktur- och infrastrukturinvesteringar i syfte att förbättra, modernisera och teknologiskt förnya jordbruksföretagen; allmänna kostnader upp till 12 % av de stödberättigande kostnaderna
kava hõlmab järgmisi abikõlblikke kulusid: struktuuri ja infrastruktuuri investeeringud põllumajandusettevõtete parendamise, kaasajastamise ja tehnoloogiliste uuenduste sisseviimiseks ning üldkulud, mis moodustavad kuni 12 % abikõlblikest kuludest

rymdsektorn drivs av den offentliga sektorn på alla håll i världen, inte bara avseende fou-och infrastrukturinvesteringar, utan även när det gäller utnyttjandet och regleringen av sektorn. marknaden är aktiv när det gäller telekommunikation och radio och tv, vissa tjänster som rör navigering och jordobservation samt, i begränsad utsträckning, uppskjutningstjänster. marknaden kännetecknas av ett begränsat antal leverantörer och en stark offentlig efterfrågan. inom rymdsektorn bedrivs utvecklingsarbete med stora teknologiska risker och långa investeringscykler. det krävs kapacitet för konstruktion, utveckling och produktion.
kosmosesektor on kogu maailmas riikide juhtida -nii teadus-ja arendustegevuse, infrastruktuuridesse investeerimise, kasutamise kui ka reguleerimise osas. kaubaturg toimib telekommunikatsiooni/ringhäälingu, mõnede navigeerimise ja maapinna kaugseirega seotud teenuste ning piiratud kujul starditeenuste puhul. sellele turule on iseloomulik pakkujate vähesus ning suur avalik nõudlus. kosmosesektor püüdleb tehnoloogiliselt riskantse arendustegevuse poole, millel on pikk investeerimistsükkel. selleks on vaja projekteerimis-, arendus-ja tootmisvõimalusi.