Şunu aradınız:: weh (Almanca - İsveççe)

o weh mir!
nu är jag förlorad!

meine füße tun weh.
jag har ont i fötterna.

fragen können weh tun.
frågor kan göra ont.

oh weh! mein haus brennt!
Åh nej! mitt hus brinner!

und sie sagen: «o weh uns!
och jämra sig: "vi är förlorade!

weh aber den schwangeren und säugerinnen zu der zeit!
och ve de som äro havande, eller som giva di på den tiden!

weh der greulichen, unflätigen, tyrannischen stadt!
ve henne, den gensträviga och befläckade staden, förtryckets stad!

o weh, den ungläubigen ergeht es ja nicht wohl.»
hur kunde vi [tvivla på] att det skall gå illa för dem som förnekar sanningen!"

aber dagegen weh euch reichen! denn ihr habt euren trost dahin.
men ve eder, i som ären rika, ty i haven fått ut eder hugnad!

injizieren sie nicht in einem bereich, wo ihre haut weh tut oder entzündet ist.
injicera aldrig i ett område där huden är öm eller inflammerad.

weh dem, der die stadt mit blut baut und richtet die stadt mit unrecht zu!
ve dig som bygger upp städer med blodsdåd och befäster orter med orättfärdighet!

die krone unsers hauptes ist abgefallen. o weh, daß wir so gesündigt haben!
kronan har fallit ifrån vårt huvud; ve oss, att vi syndade så!

dann wandte er sich von ihnen ab und sagte: "weh um yusuf."
han vände sig ifrån dem med en tung suck: "hur svår är inte saknaden efter josef!"

ber alle diese deine bosheit (ach weh dir, weh dir! spricht der herr herr)
och sedan du hade bedrivit all denna ondska -- ve, ve dig! säger herren, herren --

weh aber den gottlosen! denn sie haben es übel, und es wird ihnen vergolten werden, wie sie es verdienen.
men ve över den ogudaktige! honom skall det gå illa, ty efter hans gärningar skall hans vedergällning bliva.

so spricht der herr herr: weh den tollen propheten, die ihrem eigenen geist folgen und haben keine gesichte!
så säger herren, herren: ve eder, i dåraktiga profeter, som följen eder egen ande och syner som i icke haven sett! --

und wenn sie aneinandergebunden da in einen engen ort geworfen werden, rufen sie dort: o weh, was für ein verderben!
och när de kastas, sammankedjade, i någon av dess trånga hålor, ber de där nedifrån om förintelse.

damit keine seele sagt: "weh mir für das, was ich allah gegenüber vernachlässigte. und ich war doch von den spöttern."
ingen skall [då] kunna säga: 'hur ångrar jag inte att jag försummade [lydnaden mot] gud och att jag vågade göra narr [av de troende]!' -