Şunu aradınız:: käibemaksudeklaratsiooni (Estonca - İsveççe)

portugali hinnangute kohaselt ei makstud 2005. aastal käibemaksu 44% jäätmesektoris esitatud käibemaksudeklaratsiooni puhul.
leveranser av skrot och avfall från bearbetning av grundmaterial. förfarandet med omvänd skattskyldighet skulle endast kunna tillämpas på leveranser och tillhandahållanden i grekland respektive portugal.

seaduse nr 289/2002 artikli 8 lõike 12 kohaselt ei saa täiendava käibemaksudeklaratsiooni esitamist käsitada kuriteost teatamisena.
enligt artikel 8.12 i lag nr 289/2002 kan ingivande av en tilläggsdeklaration inte utgöra en angivelse avseende en brottslig gärning.

Ühenduseväline maksukohustuslane esitab registreerimisliikmesriigile elektrooniliselt käibemaksudeklaratsiooni iga kalendriaasta veerandi kohta, olenemata sellest, kas elektroonilisi teenuseid on osutatud.
de icke-etablerade skattskyldiga personerna skall på elektronisk väg till registreringsmedlemsstaten inge en mervärdesskattedeklaration för varje kalenderkvartal oberoende av om en elektronisk tjänst har tillhandahållits eller ej.

kui maksukohustuslane ei ole esitanud ühegi kõnealuse maksustamisperioodi kohta ühtegi käibemaksudeklaratsiooni, ei või ta kasutada artikli 8 lõike 4 või artikli 9 kohast amnestiat.
om en skattskyldig person inte har ingett någon mervärdesskattedeklaration alls för något av de berörda beskattningsåren kan personen inte komma i åtnjutande av amnestin enligt artiklarna 8.4 eller 8.9.

käibemaksudeklaratsiooni märgitakse registreerimisnumber ja iga tarbimisliikmesriigi kohta, kus tuleb maksu maksta, aruande-perioodil osutatud elektrooniliste teenuste koguväärtus käibemaksuta ja vastava maksu kogusumma.
mervärdesskattedeklarationen skall innehålla registreringsnumret och, för varje konsumtionsmedlemsstat där skatt skall betalas, det totala värdet, minus mervärdesskatt, på de tillhandahållna elektroniska tjänsterna under rapporteringsperioden och det totala beloppet på motsvarande skatt.

– maksukohustuslastele, kelle suhtes oli sama seaduse artikli 8 lõike 6 punktis c märgitud rikkumiste eest alustatud kriminaalmenetlust, millest neid oli ametlikult teavitatud enne täiendava käibemaksudeklaratsiooni esitamist.
— skattskyldiga personer mot vilka ett straffrättsligt förfarande har inletts avseende överträdelser enligt artikel 8.6 c i lagen, om de har mottagit en formell underrättelse härom innan tilläggsdeklarationen avseende mervärdesskatt ingavs.

5. Ühenduseväline maksukohustuslane esitab registreerimisliikmesriigile elektrooniliselt käibemaksudeklaratsiooni iga kalendriaasta veerandi kohta, olenemata sellest, kas elektroonilisi teenuseid on osutatud. deklaratsioon esitatakse 20 päeva jooksul pärast asjakohase aruandeperioodi lõppu.
5. de icke-etablerade skattskyldiga personerna skall på elektronisk väg till registreringsmedlemsstaten inge en mervärdesskattedeklaration för varje kalenderkvartal oberoende av om en elektronisk tjänst har tillhandahållits eller ej. deklarationen skall inges inom 20 dagar efter utgången av den rapporteringsperiod som deklarationen avser.

ta väidab nimelt, et amnestiat ei saa kohaldada maksukohustuslastele, kes ei esitanud käibemaksudeklaratsiooni ühegi asjakohase majandusaasta kohta, ega ka maksukohustuslastele, kes rikkusid käibemaksukohustusi ja kelle suhtes algatatud menetlus oli maksuhalduri kasuks juba lõppenud.
den har bland annat gjort gällande att de skattskyldiga personer som inte har ingett mervärdesskattedeklaration för någon av de berörda beskattningsperioderna, liksom de skattskyldiga personer som inte har uppfyllt sina skyldigheter i mervärdesskattehänseende och mot vilka ett förfarande redan har avgjorts till fördel för skattemyndigheten, är undantagna från tillämpningen av denna amnesti.

käibemaksudeklaratsiooni märgitakse registreerimisnumber ja iga tarbimisliikmesriigi kohta, kus tuleb maksu maksta, aruande-perioodil osutatud elektrooniliste teenuste koguväärtus käibemaksuta ja vastava maksu kogusumma. samuti märgitakse kehtivad maksumäärad ja kogu võlgnetav maksusumma.
mervärdesskattedeklarationen skall innehålla registreringsnumret och, för varje konsumtionsmedlemsstat där skatt skall betalas, det totala värdet, minus mervärdesskatt, på de tillhandahållna elektroniska tjänsterna under rapporteringsperioden och det totala beloppet på motsvarande skatt. tillämpliga skattesatser och den totala skatten skall också anges.

120 -Üldine taust direktiivi 77/388/emÜ artikli 21 lõikes 1, nagu see on sõnastatud kõnealuse direktiivi artiklis 28g, sätestatakse, et tavaliselt vastutab riikliku süsteemi alusel käibemaksu tasumise eest kaupu tarniv või teenuseid osutav maksukohustuslane. kreeka ja portugal soovivad kohaldada tagasipööratud maksustamise korda, mille puhul alljärgnevate kaupade tarnimisel vastutab käibemaksu tasumise eest maksukohustuslane, kellele kaupu ja teenuseid tarnitakse: (1) nii raudmetalli kui ka mitteraudmetalli jäätmete, jääkide ja kasutatud materjalide, sealhulgas mitteraudmetallide töötlemisel, tootmisel või sulatamisel saadud pooltoodete tarned; (2) osaliselt töödeldud raudmetallide ja mitteraudmetallide tarned ja teatavad nendega seotud töötlemisteenused; (3) raudmetallidest ja mitteraudmetallidest, nende sulamitest, räbust, tuhast, valtsimisjäätmetest ja metalle või nende sulameid sisaldavatest tööstusjääkidest koosnevate jääkide ja muu ringlussevõtmiseks sobiva materjali tarned ning nende toodete sorteerimise, lõikamise, tükeldamise ja pressimisega seotud teenused; (4) vanaraua, raualõikmete ja -jääkide, samuti klaasist, klaasikildudest, paberist, papist, kartongist, kaltsudest, luudest, nahast, komposiitnahast, pärgamendist, toornahast, kõõlustest, nöörist, paelast, köiest või trossist, kummist ja plastikust koosneva kasutatud ja ringlussevõtmiseks sobiva materjali tarned ja teatavad nendega seotud töötlemisteenused; (5) punktis d viidatud materjalide tarned pärast töötlemist, mis hõlmab puhastamist, lihvimist, sorteerimist, lõikamist või plokkideks valamist; (6) alusmaterjali töötlemisel saadud jääkide ja jäätmete tarned. tagasipööratud maksustamist kohaldatakse ainult kreekas ja portugalis tehtud tarnetele. portugal on esile tõstnud need raskused, mis tal esinevad jäätmetega kauplevas sektoris maksmisele kuuluva käibemaksu kogumisel maksudest kõrvalehoidumise tõttu. maksudest kõrvalehoidumise tüüpiliseks viisiks on see, et jäätmematerjalide turustusahelas olev ettevõte ei maksa maksuhaldurile sissenõutud käibemaksu pärast tooraine edasimüümist, ent siiski võivad nende kliendid õiguspäraselt maksu maha arvata. sel põhjusel vähenevad riigitulud ja tarnija saab ebaõiglase turueelise, mis kahjustab makse ausalt maksvaid ettevõtjaid. portugali hinnangute kohaselt ei makstud 2005. aastal käibemaksu 44% jäätmesektoris esitatud käibemaksudeklaratsiooni puhul. kreekal on sarnane tulude vähenemine nimetatud sektoris. nõukogu otsuse 2004/227/eÜ põhjal, millega pikendati nõukogu otsuse 2002/736/eÜ kehtimisaega, anti kreekale luba kohaldada vabastust nende maksukohustuslaste teatavate taaskasutuskõlblike jäätmete tarnete ja ühendusesisese hangete suhtes 2005. aasta lõpuni, kellel selliste toodete müük langes eelmisel aastal alla 900 000 euro. samuti saadi maksuvabastuse luba mitteraudmetalli jäätmete tarnete ja ühendusesiseste hangete maksuvabastuse luba, sõltumata maksukohustuslase käibest. kreeka ametkonna hinnangul ei andnud maksuvabastus soovitud tulemusi, nii nagu oli maksudest kõrvalehoidumise ja maksustamise vältimiseks kavandatud. maksuvabastusega ettevõtjad satuvad ebasoodsasse olukorda, kuna nad ei või tarnetega seoses tekkinud käibemaksu maha arvata ja selle tulemusel on nad muutunud vähem konkurentsivõimelisemaks. selle tulemusel on omakorda suurenenud ettevõtjate arv, kes taotlevad ja saavad loa maksuvabastust mitte kasutada. see oli otsusega 2002/736/eÜ sätestatud valikuvõimalus. koos portugali ja mitmete teiste liikmesriikidega sooviks kreeka valitsus kohaldada tagasipööratud maksustamise korda. tagasipööratud maksustamine ei tekitaks ebasoodsat olukorda, millega võetakse tarnijatelt ära mahaarvamisõigus, ja tagaks meetme laiema kohaldamisala ning seega takistaks edasist maksude lekkimist. ettepanekuga antakse luba tagasipööratud maksustamiseks kuni 31. detsembrini 2009. samas tuleb arvesse võtta, et komisjon on esitanud 2005. aasta 16. märtsil direktiivi ettepaneku, millega muudetakse direktiivi 77/388/emÜ teatavate meetmete osas, mille eesmärgiks on lihtsustada käibemaksustamise menetlust ning aidata ära hoida maksudest kõrvalehoidumist ja maksustamise vältimist, ning millega tunnistatakse kehtetuks teatavad erandeid lubavad otsused (artiklis 27 sätestatud erandite ratsionaliseerimine). kõnealune ettepanek sisaldab muuhulgas taotletava meetmega sarnaseid õigusnorme. seepärast kaotab kavandatav erand kehtivuse, ja seda üksnes ratsionaliseerimisdirektiiviga hõlmatud ulatuses, pärast ratsionaliseerimisettepanekust tulenevas direktiivis sisalduvate kõnealuse valdkonna meetmete jõustumist. -
120 -allmän bakgrund i artikel 21.1 i direktiv 77/388/eeg, i dess lydelse enligt artikel 28g i det direktivet, föreskrivs det, som en huvudregel, att mervärdesskatten enligt det inhemska systemet i de flesta fall skall betalas av den beskattningsbara person som levererar varor eller tillhandahåller tjänster. grekland och portugal skulle vilja tillämpa ett förfarande med omvänd skattskyldighet, varvid den beskattningsbara person som mottar leveranser av varor eller tillhandahålls tjänster blir skyldig att redovisa mervärdesskatt vid följande leveranser eller tillhandahållanden: 1. leveranser av järnhaltigt eller icke-järnhaltigt avfall, skrot eller använt material, inbegripet leveranser av halvfabrikat från bearbetning, framställning eller smältning av icke-järnmetaller. 2. leveranser av järnhaltiga eller icke-järnhaltiga halvfabrikat samt tillhandahållanden av vissa därmed förknippade bearbetningstjänster. 3. leveranser av restprodukter och annat material för återvinning bestående av järnmetaller och icke-järnmetaller, legeringar av dessa, slagg, aska, spån och industriavfall som innehåller metaller eller metallegeringar, samt tillhandahållanden av tjänster som innebär urval, tillskärning, fragmentering eller pressning av dessa produkter. 4. leveranser av, och tillhandahållanden av vissa bearbetningstjänster i samband med, järnhaltigt avfall samt avklipp, skrot, avfall, använt material och material för återvinning bestående av glasavfall, glas, papper, papp och kartong, lump, ben, läder, konstläder, pergament, oberedda hudar och skinn, senor, surrningsgarn, tågvirke, gummi och plast. 5. leveranser av material som avses i punkt 4 efter bearbetning i form av rengöring, polering, urval, tillskärning eller gjutning till block. 6. leveranser av skrot och avfall från bearbetning av grundmaterial. förfarandet med omvänd skattskyldighet skulle endast kunna tillämpas på leveranser och tillhandahållanden i grekland respektive portugal. portugal har framhållit svårigheterna med att uppbära mervärdesskatt inom avfallshandelssektorn till följd av skattefusk. en vanlig form av skattefusk är att ett företag inom avfallshanteringskedjan inte betalar fakturerad mervärdesskatt till skattemyndigheten efter vidareförsäljning av råmaterial, medan företagets kunder har rätt att dra av mervärdesskatten. resultatet blir förlorade skatteinkomster samt att leverantören får en orättvis konkurrensfördel på marknaden, till nackdel för företag som följer reglerna. portugal uppskattar att mervärdesskatt under 2005 inte inbetalades i fråga om 44% av de mervärdesskattedeklarationer som ingavs inom avfallssektorn. grekland har också förlorat skatteinkomster inom denna sektor. genom rådets beslut 2004/227/eg, som förlängde giltighetstiden för rådets beslut 2002/736/eg, gavs grekland tillstånd att fram till utgången av 2005 från skatteplikt undanta leveranser och gemenskapsinterna förvärv av visst återvinningsbart avfall gjorda av beskattningsbara personer vilkas försäljning av dessa produkter under det föregående året uppgått till mindre än 900 000 euro. landet gavs även tillstånd att från skatteplikt undanta leveranser och gemenskapsinterna förvärv av avfall av icke-järnmetaller, oavsett nivån på den beskattningsbara personens omsättning. den grekiska myndigheten bedömer att undantaget inte har fungerat så väl som det var tänkt när det gäller att förhindra skatteundandragande och skattefusk. de företag som omfattas av undantaget har nackdelen att de inte får dra av ingående mervärdesskatt som uppkommit i samband med avfallsförsäljning, vilket försämrar deras konkurrenskraft. detta har i sin tur lett till att ett ökat antal företag har ansökt om och givits tillstånd att inte behöva tillämpa undantaget. denna möjlighet föreskrevs inom ramen för beslut 2002/736/eg. i likhet med portugal och ett antal andra medlemsstater skulle grekland vilja tillämpa ett förfarande med omvänd skattskyldighet. genom ett sådant förfarande skulle man undvika nackdelen att leverantörer inte får dra av ingående mervärdesskatt samt öka åtgärdens täckning, vilket skulle förhindra ytterligare förlust av skatteinkomster. enligt förslaget får förfarandet med omvänd skattskyldighet tillämpas fram till och med den 31 december 2009. det bör dock beaktas att kommissionen den 16 mars 2005 lade fram ett förslag till ett direktiv om ändring av direktiv 77/388/eeg när det gäller vissa åtgärder för att förenkla uppbörden av mervärdesskatt och för att förhindra skattefusk eller skatteundandragande samt om upphävande av vissa beslut om tillstånd till avvikelser (rationalisering av avvikelser enligt artikel 27). det förslaget innehåller bl.a. lagstiftning som liknar de åtgärder för vilka grekland och portugal begär tillstånd. den föreslagna avvikelsen kommer därför, i den utsträckning som den berörs av rationaliseringsdirektivet, att förlora sin verkan när det föreslagna rationaliseringsdirektivets åtgärder på området träder i kraft. -