Şunu aradınız:: arce mea est (Latince - İsveççe)

arce mea est
slottet är min familj

meum est consilium et aequitas mea prudentia mea est fortitud
hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.

si sustinuero infernus domus mea est in tenebris stravi lectulum meu
nej, huru jag än bidar, bliver dödsriket min boning, i mörkret skall jag bädda mitt läger;

numquid contra hominem disputatio mea est ut merito non debeam contristar
Är då min klagan, såsom när människor eljest klaga? eller huru skulle jag kunna vara annat än otålig?

terra quoque non veniet in perpetuum quia mea est et vos advenae et coloni mei esti
när i säljen jord, skolen i icke sälja den för evärdlig tid, ty landet är mitt; i ären ju främlingar och gäster hos mig.

dixitque de sarra uxore sua soror mea est misit ergo abimelech rex gerarae et tulit ea
och abraham sade om sin hustru sara att hon var hans syster. då sände abimelek, konungen i gerar, och lät hämta sara till sig.

si quis manducaverit ex hoc pane vivet in aeternum et panis quem ego dabo caro mea est pro mundi vit
då tvistade judarna med varandra och sade: »huru skulle denne kunna giva oss sitt kött att äta?»

alias autem et vere soror mea est filia patris mei et non filia matris meae et duxi eam uxore
hon är också verkligen min syster, min faders dotter, fastän icke min moders dotter; och så blev hon min hustru.

mea est ultio et ego retribuam in tempore ut labatur pes eorum iuxta est dies perditionis et adesse festinant tempor
min är hämnden och vedergällningen, sparad till den tid då deras fot skall vackla. ty nära är deras ofärds dag, och vad dem väntar kommer med hast.

haec igitur dicit dominus in hoc scies quod dominus sim ecce percutiam virga quae in manu mea est aquam fluminis et vertetur in sanguine
därför säger nu herren så: 'härav skall du förnimma att jag är herren: se, med staven som jag håller i min hand vill jag slå på vattnet i nilfloden, och då skall det förvandlas till blod.

qui cum interrogaretur a viris loci illius super uxore sua respondit soror mea est timuerat enim confiteri quod sibi esset sociata coniugio reputans ne forte interficerent eum propter illius pulchritudine
och när männen på orten frågade honom om hans hustru, sade han: »hon är min syster.» han fruktade nämligen för att säga att hon var hans hustru, ty han tänkte: »männen här på orten kunde då dräpa mig för rebeckas skull, eftersom hon är så fager att skåda.»