Şunu aradınız:: refugium (Latince - İsveççe)

montes excelsi cervis petra refugium erinacii
när man håller hans förbund och tänker på hans befallningar och gör efter dem.

quoniam tu domine spes mea altissimum posuisti refugium tuu
ja, alla våra dagar försvinna genom din förgrymmelse, vi lykta våra år såsom en suck.

deus noster refugium et virtus adiutor in tribulationibus quae invenerunt nos nimi
mitt hjärta flödar över av sköna ord; jag säger: min dikt gäller en konung; en snabb skrivares penna är min tunga.

dicet domino susceptor meus es tu et refugium meum deus meus sperabo in eu
förrän bergen blevo till och du frambragte jorden och världen, ja, från evighet till evighet är du, o gud.

oratio mosi hominis dei domine refugium tu factus es nobis in generatione et generation
en sång av esraiten etan.

tu es refugium meum a tribulatione quae circumdedit me exultatio mea erue me a circumdantibus me diapsalm
jag hatar dem som hålla sig till fåfängliga avgudar, men jag förtröstar på herren.

quoniam fortitudo mea et refugium meum es tu et propter nomen tuum deduces me et enutries m
herre, du förde min själ upp ur dödsriket, du tog mig levande ut från dem som foro ned i graven.

esto mihi in deum protectorem et in locum munitum ut salvum me facias quoniam firmamentum meum et refugium meum es t
må de komma på skam och varda utskämda, som stå efter mitt liv; må de vika tillbaka och blygas, som önska min ofärd.

deus meus fortis meus sperabo in eum scutum meum et cornu salutis meae elevator meus et refugium meum salvator meus de iniquitate liberabis m
gud, du min klippa, till vilken jag tager min tillflykt, min sköld och min frälsnings horn, mitt värn och min tillflykt, min frälsare, du som frälsar mig från våldet!

domine fortitudo mea et robur meum et refugium meum in die tribulationis ad te gentes venient ab extremis terrae et dicent vere mendacium possederunt patres nostri vanitatem quae eis non profui
herre, du min starkhet och mitt värn, du min tillflykt på nödens dag, till dig skola hedningarna komma från jordens ändar och skola säga: »allenast lögn hava våra fäder fått i arv. fåfängliga avgudar, av vilka ingen kan hjälpa.