Şunu aradınız:: tempus tacendi et tempus loquendi (Latince - İsveççe)

tempus scindendi et tempus consuendi tempus tacendi et tempus loquend
riva sönder har sin tid, och sy ihop har sin tid. tiga har sin tid, och tala har sin tid.

tempus dilectionis et tempus odii tempus belli et tempus paci
Älska har sin tid, och hata har sin tid. krig har sin tid, och fred har sin tid.

tempus adquirendi et tempus perdendi tempus custodiendi et tempus abiciend
söka upp har sin tid, och tappa bort har sin tid. förvara har sin tid, och kasta bort har sin tid.

tempus nascendi et tempus moriendi tempus plantandi et tempus evellendi quod plantatum es
födas har sin tid, och dö har sin tid. plantera har sin tid, och rycka upp det planterade har sin tid.

tempus spargendi lapides et tempus colligendi tempus amplexandi et tempus longe fieri a conplexibu
kasta undan stenar har sin tid, och samla ihop stenar har sin tid. taga i famn har sin tid, och avhålla sig från famntag har sin tid.

ego enim iam delibor et tempus meae resolutionis insta
ty själv är jag nu på väg att offras, och tiden är inne, då jag skall bryta upp.

et dixi in corde meo iustum et impium iudicabit deus et tempus omni rei tunc eri
då sade jag i mitt hjärta: både den rättfärdige och den orättfärdige skall gud döma; ty vart företag och allt vad man gör har sin tid hos honom.

donec venit antiquus dierum et iudicium dedit sanctis excelsi et tempus advenit et regnum obtinuerunt sanct
till dess att den gamle kom och rätt blev skipad åt den högstes heliga och tiden var inne, då de heliga fingo taga riket i besittning.

qui dixit videte ne seducamini multi enim venient in nomine meo dicentes quia ego sum et tempus adpropinquavit nolite ergo ire post illo
han svarade: »sen till, att i icke bliven förvillade. ty många skola komma under mitt namn och säga: 'det är jag' och: 'tiden är nära'. men följen dem icke.

sinistram manum misit ad clavum et dexteram ad fabrorum malleos percussitque sisaram quaerens in capite vulneri locum et tempus valide perforan
sin hand räckte hon ut efter tältpluggen, sin högra hand efter arbetshammaren med den slog hon sisera och krossade hans huvud, spräckte hans tinning och genomborrade den.

verumtamen quia populus multus est et tempus pluviae et non sustinemus stare foris et opus non est diei unius vel duorum vehementer quippe peccavimus in sermone ist
men folket är talrikt, och regntiden är nu inne, och man kan icke stå härute; detta ärende kan ej heller avslutas på en dag eller två, ty vi hava mycket förbrutit oss härutinnan.

numquid proiciens abiecisti iudam aut sion abominata est anima tua quare ergo percussisti nos ita ut nulla sit sanitas expectavimus pacem et non est bonum et tempus curationis et ecce turbati
har du då alldeles förkastat juda? har din själ begynt försmå sion? eller varför har du slagit oss så, att ingen kan hela oss? vi bida efter frid, men intet gott kommer, efter en tid då vi skulle bliva helade, men se, förskräckelse kommer.

et iratae sunt gentes et advenit ira tua et tempus mortuorum iudicari et reddere mercedem servis tuis prophetis et sanctis et timentibus nomen tuum pusillis et magnis et exterminandi eos qui corruperunt terra
folken vredgades, men din vredes dag har nu kommit, och den tid då de döda skola få sin dom, och då du skall löna dina tjänare profeterna och de heliga och dem som frukta ditt namn, både små och stora, och då du skall fördärva dem som fördärva jorden.»