Şunu aradınız:: jada (Sırpça - İsveççe)

i one zadavahu mnogo jada isaku i reveci.
men dessa blevo en hjärtesorg för isak och rebecka.

opomeni se muke moje i jada mog, pelena i žuèi.
tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!

jer je duša moja puna jada, i život se moj primaèe paklu.
låt min bön komma inför ditt ansikte, böj ditt öra till mitt rop.

oko moje usahnu od jada, vièem te, gospode, sav dan, pružam k tebi ruke svoje.
du har drivit mina förtrogna långt bort ifrån mig; du har gjort mig till en styggelse för dem; jag ligger fången och kan icke komma ut.

a o veèernjoj žrtvi ustah od jada svog u razdrtoj haljini i plaštu, klekavši na kolena svoja raširih ruke svoje ka gospodu bogu svom,
men vid tiden för aftonoffret stod jag upp från min bedrövelse och rev sönder min livrock och min kåpa; därefter föll jag ned på mina knän och uträckte mina händer till herren, min gud,

smiluj se na me, gospode; jer me je tuga, od jada iznemože oko moje, duša moja i srce moje;
och icke överlämnar mig i fiendens hand, utan ställer mina fötter på rymlig plats.