Şunu aradınız:: dottern (İsveççe - Latince)

vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.
fe divisiones aquarum deduxit oculus meus in contritione filiae populi me

upp, sion! rädda dig, du som nu bor hos dottern babel!
o sion fuge quae habitas apud filiam babyloni

på skam kommer dottern egypten; hon bliver given i nordlandsfolkets hand.
confusa est filia aegypti et tradita in manu populi aquiloni

hon som är så fager och förklemad, dottern sion, henne skall jag förgöra.
speciosae et delicatae adsimilavi filiam sio

på det att jag må förtälja allt ditt lov och i dottern sions portar fröjda mig över din frälsning.
qui exaltas me de portis mortis ut adnuntiem omnes laudationes tuas in portis filiae sio

med egna händer måste ömsinta kvinnor koka sina barn för att hava dem till föda vid dottern mitt folks skada.
ioth manus mulierum misericordium coxerunt filios suos facti sunt cibus earum in contritione filiae populi me

den första dottern kallade han jemima, den andra kesia och den tredje keren-happuk.
et vocavit nomen unius diem et nomen secundae cassia et nomen tertiae cornu stibi

jag är förkrossad, därför att dottern mitt folk så krossas, jag går sörjande, häpnad har gripit mig.
super contritionem filiae populi mei contritus sum et contristatus stupor obtinuit m

»sänden åstad de lamm som landets herre bör hava från sela genom öknen till dottern sions berg.»
emitte agnum dominatorem terrae de petra deserti ad montem filiae sio

själva schakalerna räcka spenarna åt sina ungar för att giva dem di; men dottern mitt folk har blivit grym, lik strutsen i öknen.
gimel sed et lamiae nudaverunt mammam lactaverunt catulos suos filia populi mei crudelis quasi strutio in desert

fadern mot sin son och sonen mot sin fader, modern mot sin dotter och dottern mot sin moder, svärmodern mot sin sonhustru och sonhustrun mot sin svärmoder.
dividentur pater in filium et filius in patrem suum mater in filiam et filia in matrem socrus in nurum suam et nurus in socrum sua

finnes då ingen balsam i gilead, finnes ingen läkare där? eller varför bliver dottern mitt folk icke helad från sina sår?
numquid resina non est in galaad aut medicus non est ibi quare igitur non est obducta cicatrix filiae populi me

han spände sin båge såsom en fiende, med sin högra hand stod han fram såsom en ovän och dräpte alla som voro våra ögons lust. Över dottern sions hydda utgöt han sin vrede såsom en eld.
deleth tetendit arcum suum quasi inimicus firmavit dexteram suam quasi hostis et occidit omne quod pulchrum erat visu in tabernaculo filiae sion effudit quasi ignem indignationem sua

mina ögon äro förtärda av gråt, mitt innersta är upprört, min lever är såsom utgjuten på jorden för dottern mitt folks skada; ty barn och spenabarn försmäkta på gatorna i staden.
caph defecerunt prae lacrimis oculi mei conturbata sunt viscera mea effusum est in terra iecur meum super contritione filiae populi mei cum deficeret parvulus et lactans in plateis oppid

och du herdetorn, du dotter sions kulle, till dig skall det komma, ja, till dig skall det återvända, det forna herradömet, dottern jerusalems konungavälde.
et tu turris gregis nebulosa filiae sion usque ad te veniet et veniet potestas prima regnum filiae hierusale

alla de tappra kämpar jag hyste aktade herren för intet. han lyste ut högtid, mig till fördärv, för att krossa mina unga män. ja, vinpressen trampade herren till ofärd för jungfrun dottern juda.
samech abstulit omnes magnificos meos dominus de medio mei vocavit adversum me tempus ut contereret electos meos torcular calcavit dominus virgini filiae iud

på den tiden skall det sägas om detta folk och om jerusalem: en brännande vind från höjderna i öknen kommer emot dottern mitt folk, icke en sådan vind som passar, när man kastar säd eller rensar korn;
in tempore illo dicetur populo huic et hierusalem ventus urens in viis quae sunt in deserto viae filiae populi mei non ad ventilandum et ad purgandu

hör, dottern mitt folk ropar i fjärran land: »finnes då icke herren i sion? Är dennes konung icke mer där?» ja, varför hava de förtörnat mig med sina beläten, med sina främmande avgudar?
ecce vox clamoris filiae populi mei de terra longinqua numquid dominus non est in sion aut rex eius non est in ea quare ergo me ad iracundiam concitaverunt in sculptilibus suis et in vanitatibus alieni