Şunu aradınız:: läkemedelsföretagen (İsveççe - Slovence)

j) anta bestämmelser för att bistå läkemedelsföretagen (se artikel 79),
(j) sprejme določbe za zagotavljanje pomoči farmacevtskim družbam (člen 79);

detta sker genom ett eu-nätverk av nationella läkemedelsmyndigheter i nära samarbete med personal inom vården och läkemedelsföretagen själva.
kazalnik povpraševanja po zdravljenju temelji na spremljanju značilnosti oseb, ki se začnejo zdraviti širom evrope. poleg tega se od držav članic zahtevajo podatki, ki opisujejo splošno strukturo in razpoložljivost storitev.

eftersom ingen vet vilken influensavirusstam som kommer att orsaka pandemin innan den bryter ut kan inte läkemedelsföretagen framställa det rätta vaccinet i förväg.
pred začetkom pandemije ni znano, kateri sev virusa gripe bo razsajal, zato farmacevtska podjetja ne morejo vnaprej pripraviti ustreznega cepiva.

hur hårda förhandlingarna än är får man inte glömma vilken ställning läkemedelsföretagen har, särskilt om de förfogar över nya patent som i allmänhet innebär en förbättring för de patienter som får behandling med dessa läkemedel.
ne glede na težavnost pogajanj ne smemo pozabiti na položaj farmacevtskih podjetij, zlasti kadar razpolagajo z novimi patenti, ki na splo�no pomenijo napredek za bolnika, ki se zdravi s temi zdravili.

gsk aeve har i andra hand påpekat att parallellhandeln med läkemedel minskar de vinster som läkemedelsföretagen kan investera i forskning och utveckling. dessa verksamheter är nödvändiga för att företagen ska förbli konkurrenskraftiga och attraktiva för investerare.
drugič, gsk aeve poudarja, da vzporedna trgovina z zdravili zmanj�uje dobiček, ki bi ga farmacevtska podjetja lahko vložila v raziskovalne in razvojne dejavnosti, od katerih so odvisne, če hočejo ostati konkurenčne in privlačne za vlagatelje.

i vissa medlemsstater ingriper de offentliga myndigheterna således inte i prissättningen eller begränsar sig till att fastställa de taxor enligt vilka ett visst receptbelagt läkemedel ersätts i sjukförsäkringssystemen. i det sistnämnda fallet fastställer läkemedelsföretagen själva sina försäljningspriser.
tako v nekaterih državah članicah javni organi ne posredujejo v postopku določanja cen ali se omejijo na določitev tarif, na podlagi katerih bo izdajo recepta za zdravilo kril sistem zdravstvenega zavarovanja, in tako farmacevtskim podjetjem prepustijo skrb za določitev njihovih prodajnih cen.

dessa överväganden gör sig även gällande i fråga om det argument som gsk aeve har åberopat avseende förekomsten av en statlig reglering av läkemedelsförsörjningen, och närmare bestämt argumentet enligt vilket de företag som bedriver parallellexport inte omfattas av samma skyldigheter beträffande distribution och lagerföring som läkemedelsföretagen och således riskerar att störa planeringen av tillverkningen och distributionen av läkemedel.
ti preudarki ustrezajo tudi trditvi, na katero se sklicuje gsk aeve glede vpliva državne ureditve v zvezi z oskrbo z zdravili, in predvsem trditvi, da za podjetja, ki opravljajo vzporedni izvoz, ne veljajo iste obveznosti distribucije in skladi�čenja, kot veljajo za farmacevtska podjetja in lahko zato zmotijo načrtovanje proizvodnje in distribucije zdravil.

läkemedelsföretagen kontrollerar i själva verket inte priserna på deras varor, utan prisnivåerna fastställs av de offentliga myndigheterna. dessa är samtidigt, om det föreligger nationella hälso- och sjukvårdssystem, köpare av läkemedel.
po eni strani farmacevtska podjetja ne nadzirajo cen svojih proizvodov, saj jih na različnih ravneh določajo javni organi, ki so obenem kupci zdravil, če obstaja nacionalni zdravstveni sistem.

denna artikel täcker inkomster från program som genomförs gemensamt med andra regel-och tillsynsmyndigheter (i och utanför eu), läkemedelsföretag eller andra organ som godkänts av emea:s styrelse.
ta člen zajema prihodke iz programov, ki jih izvaja skupaj z drugimi regulatornimi organi (v eu in zunaj nje), farmacevtskimi družbami in drugimi organi, in jih potrdi upravni odbor emea.