来自专业的译者、企业、网页和免费的翻译库。
den griechischen regierungsstellen zufolge zahlt die ote wie alle anderen privatwirtschaftlichen unternehmen die arbeitgeber-pflichtbeiträge zur arbeitslosenversicherung gemäß dem geltenden sozialversicherungsgesetz.
enligt de grekiska myndigheterna betalar ote, i likhet med alla andra privata företag och i egenskap av arbetsgivare, obligatoriska arbetslöshetsavgifter enligt det som krävs i tillämplig socialförsäkringslagstiftning.
das sozialversicherungsgesetz 2002 sieht eine beitragsbemessungsgrenze vor, die auch zu einer deckelung der rentenleistungen für die generationen künftiger rentenbezieher und folglich langfristig zu einer senkung der ausgaben führt.
genom 2002 års socialförsäkringslag införs ett tak för de pensionsgrundande inkomsterna, vilket även innebär en högsta nivå för framtida pensionstagares pensionsförmåner och på lång sikt bidrar till minskade utgifter.
rentenanwartschaften: aufgrund von § 227a allgemeines sozialversicherungsgesetz rechnen zeiten der tatsächlichen oder hauptsächlichen kinderbetreuung in Österreich in bezug auf rentenanwartschaften als ersatzzeiten von höchstens 48 monaten.
pensionsordning: enligt § 227a i socialförsäkringslagen (allgemeines sozialversicherungsgesetz) räknas den tid som man de facto och som huvudsysselsättning ägnat åt vård av barn (i Österrike) som pensionsgrundande, dock högst 48 månader.
mit wirkung vom 1. januar 2001 wurden durch das neue sozialversicherungsgesetz (1999:799) die vorschriften über das elterngeld in kapitel 4 des gesetzes über die allgemeine versicherung geändert.
den 1 januari 2001 ändrades lagstiftningen om familjeförmåner i kapitel 4 i lagen om allmän försäkring genom den nya socialförsäkringslagen (1999:799).
bakgrund motiv och syfte syftet med detta förslag är att uppdatera förordning (eeg) nr 1408/71 för att anpassa den till ändringar i medlemsstaternas lagstiftning om social trygghet. allmän bakgrund detta förslag är en regelbunden uppdatering av förordning (eeg) nr 1408/71 och främst av bilagorna till denna, så att den på ett korrekt sätt återspeglar de ändringar som gjorts i lagstiftningen på nationell nivå och därmed garanterar att eu-samordningen av de nationella socialförsäkringssystemen kan fungera på ett korrekt sätt. gällande bestämmelser förordning (eeg) nr 1408/71, uppdaterad genom förordning (eg) nr 118/97 och senast ändrad genom europaparlamentets och rådets förordning (eg) nr 647/2005. genom detta förslag uppdateras och ändras hänvisningarna i vissa bilagor till förordningen, eftersom ändringar har gjorts i den nationella lagstiftning de hänvisar till. förenlighet med europeiska unionens politik och mål på andra områden ej tillämpligt. samrÅd med berÖrda parter och konsekvensanalys samråd med berörda parter metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil medlemsstaterna har uppmanats att föreslå sådana ändringar till uppdateringen av förordningarna (eeg) nr 1408/71 och (eeg) nr 574/72 som återspeglar ändringar i deras nationella lagstiftning. kommissionens tjänstemän har bedömt dessa förslag, diskuterat dem med medlemsstaternas företrädare vid ett möte i administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare och vid behov klargjort ytterligare detaljer med företrädare för de berörda enskilda medlemsstaterna. sammanfattning av svaren och hur de har beaktats de förslag som ansågs vara förenliga med eu-lagstiftningen och som godkänts av administrativa kommissionen har godtagits och förts in i förslaget. extern experthjälp berörda fackområden/berörd sakkunskap samordning av de sociala trygghetssystemen metoder diskussioner har förts vid möten i administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare och ytterligare diskussioner har vid behov förts för att klargöra särskilt detaljerna i den nationella lagstiftningen, med företrädare för de berörda medlemsstaterna i administrativa kommissionen. de viktigaste organisationer och experter som rådfrågats administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare samt vissa företrädare i administrativa kommissionen. sammanfattning av yttranden som kommit in och beaktats inga potentiellt allvarliga risker med oåterkalleliga konsekvenser har nämnts. Överenskommelse om att uppdatera vissa poster för medlemsstaterna i bilagorna till förordning (eeg) nr 1408/71. offentliggörande av experternas synpunkter och förslag inga. konsekvensanalys medlemsstaterna ändrar ofta sin nationella lagstiftning om social trygghet. detta innebär att de hänvisningar som görs till nationell lagstiftning i eu-lagstiftningen om samordning av de sociala trygghetssystemen blir inaktuella och skapar osäkerhet om den juridiska situationen. detta är till nackdel för de eu-medborgare som flyttar inom eu, eftersom de inte får korrekt information om sina rättigheter och det gör det samtidigt svårare för de nationella socialförsäkringsinstitutionerna att på ett korrekt sätt tillämpa eu-bestämmelserna om samordning av de sociala trygghetssystemen. hänvisningarna i eu-lagstiftningen om samordning av de sociala trygghetssystemen, särskilt i förordningarna (eeg) nr 1408/71 och (eeg) nr 574/72, måste därför uppdateras för att de på ett korrekt sätt ska återspegla den nationella lagstiftningen. eu-förordningar kan bara uppdateras genom förordningar. det ligger i de berörda medborgarnas intresse att eu-förordningarna uppdateras så snart ändringar har skett i nationell lagstiftning. särskilt med tanke på de grundläggande pensionsreformerna i sverige och finland och reformerna inom nederländernas sjukförsäkringssystem behöver förordning (eeg) nr 1408/71 uppdateras så snart som möjligt, trots att förordning (eg) nr 883/2004, som skall ersätta den gamla förordningen, trädde i kraft den 20 maj 2004. den nya förordningen kommer att börja tillämpas först när tillämpningsförordningen träder i kraft, vilket troligen inte kommer att ske före 2007. i fråga om arbetsbörda och kostnader kommer den föreslagna ändringsförordningen inte att medföra någon särskild förändring jämfört med den nuvarande situationen för socialförsäkringsinstitutionerna, socialförsäkringsförvaltningarna, arbetstagarna eller arbetsgivarna. tvärtom är syftet med denna uppdatering att förbättra eu-samordningen av de sociala trygghetssystemen så att skyddet för eu-medborgare som flyttar inom eu blir bättre. rÄttsliga aspekter sammanfattning av den föreslagna åtgärden syftet med detta förslag är att uppdatera vissa bilagor till förordning (eeg) nr 1408/71 för att anpassa den till ändringar i medlemsstaternas lagstiftning om social trygghet. detta kommer att underlätta tillämpningen av eu-lagstiftningen om samordning av de sociala trygghetssystemen genom att det garanterar att det på ett korrekt sätt återspeglar gällande nationell lagstiftning. rättslig grund artiklarna 42 och 308 i eg-fördraget. subsidiaritetsprincipen subsidiaritetsprincipen är tillämplig eftersom förslaget inte faller inom gemenskapens exklusiva behörighet. medlemsstaterna kan inte själva i tillräcklig utsträckning uppnå målen för förslaget av följande skäl: enligt artikel 42 i fördraget skall gemenskapen svara för samordning inom den sociala trygghetens område. gemenskapsåtgärder är nödvändiga för att garantera att den rätt till fri rörlighet för arbetstagare som föreskrivs i fördraget kan utövas i full utsträckning. utan samordning skulle det kunna finnas en risk att den fria rörligheten inte kan utövas, eftersom det är mindre sannolikt att denna rätt skulle utnyttjas om det i praktiken betydde att sociala rättigheter som redan intjänats i en annan medlemsstat gick förlorade. syftet med gällande eu-lagstiftning inom den sociala trygghetens område är inte att ersätta de olika nationella systemen. det bör betonas att den föreslagna ändringsförordningen inte är någon harmoniseringsåtgärd och att den inte är mer omfattande än vad som krävs för effektiv samordning. det grundläggande syftet med förslaget är att uppdatera gällande samordningsregler så att de återspeglar ändringarna i nationell lagstiftning. Även om förslaget därför till största delen bygger på bidrag från medlemsstaterna, skulle de inte kunna anta sådana bestämmelserna på nationell nivå, eftersom det skulle kunna stå i strid med förordningen. därför är det vikigt att säkerställa att bilagorna till förordningen anpassas på ett sådant sätt att den kan tillämpas effektivt i de berörda medlemsstaterna. samordning inom den sociala trygghetens område avser gränsöverskridande situationer där ingen medlemsstat kan agera ensam. eu:s förordning om samordning ersätter de många gällande bilaterala konventionerna. detta förenklar inte bara samordningen av sociala trygghetsfrågor för medlemsstaterna utan garanterar också lika behandling av personer som är försäkrade enligt nationell lagstiftning för social trygghet. Åtgärder på gemenskapsnivå kommer att göra det lättare att uppnå målen enligt förslaget av följande skäl: samordning av systemen för social trygghet är meningsfull endast på gemenskapsnivå. syftet är att säkerställa att samordningen av systemen för social trygghet fungerar effektivt i alla medlemsstaterna. detta bygger på och motiveras av den fria rörligheten för personer inom eu. det finns inga kvalitativa indikatorer utan förordningen berör alla eu-medborgare som oberoende av skäl flyttar inom eu. förslaget är en ren samordningsåtgärd som bara kan vidtas på gemenskapsnivå. medlemsstaterna kommer även i fortsättningen att ha ansvaret för att utforma och finansiera sina egna system för social trygghet. förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen. proportionalitetsprincipen förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: i förordning (eeg) nr 1408/71 föreskrivs detta slags åtgärd därför att en förordning kan ändras bara genom en förordning. men medlemsstaterna kommer även i fortsättningen att själva vara ansvariga för att utforma och finansiera sina egna system för social trygghet. förslaget gör det lättare för medlemsstaterna att samordna sina system för social trygghet och därför är det till nytta för medborgarna och de nationella myndigheterna för social trygghet. dessa särbestämmelser bygger på förslagen från medlemsstaterna, vilket innebär att alla eventuella ekonomiska och administrativa bördor minimeras och står i proportion till det ovannämnda målet. om inte förordning 1408/71 uppdaterades skulle de ekonomiska och administrativa bördorna däremot sannolikt bli större. val av regleringsform föreslagen regleringsform: förordning. Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: det finns inget annat alternativ därför att en förordning som förordning (eeg) nr 1408/71 kan bara ändras genom en förordning. budgetkonsekvenser förslaget påverkar inte gemenskapens budget. ytterligare upplysningar europeiska ekonomiska samarbetsområdet (ees) detta förslag berör en ees-fråga och bör därför gälla i ees. kommentarer till de enskilda artiklarna a. artikel 2 (ikraftträdande) eftersom den nya sjukförsäkringslagen i nederländerna börjar tillämpas den 1 januari 2006, måste ändringarna gällande nederländerna i bilagorna i och vi börja tillämpas den 1 januari 2006. b. bilaga i. Ändring av bilaga i 1. Ändring av del i i bilaga i del i definieras termerna ”anställda” och ”egenföretagare” då dessa inte kan fastställas utifrån nationell lagstiftning. lydelsen i avsnittet ”x. sverige” bör anpassas till den nya socialförsäkringslagen (1999:799) och en hänvisning bör göras till socialavgiftslagen för att identifiera egenföretagare. 2. 2. Ändring av del ii i bilaga i del ii definieras termen ”familjemedlem” då det i nationell lagstiftning inte är möjligt att skilja på familjemedlemmar och andra personer. lydelsen i avsnittet ”q. nederlÄnderna” bör anpassas till den nya sjukförsäkringslagen. ii. Ändring av bilaga iia i bilaga iia redovisas de särskilda icke-avgiftsfinansierade förmåner som i enlighet med artikel 10a i förordning (eeg) nr 1408/71 beviljas berörda personer endast i den medlemsstat där de är bosatta. 1. litauens lag från 1994 om sociala pensioner har ändrats och den sociala pension som för närvarande finns upptagen i bilaga iia har delats upp i flera separata bidrag. av dessa är den nya socialpensionen och det särskilda understödet blandade förmåner med inslag av både socialförsäkring och socialt bistånd. de är inte avgiftsfinansierade, eftersom de finansieras av staten och uppfyller således kriterierna för att betraktas som särskilda icke-avgiftsfinansierade förmåner. hänvisningen i avsnittet ”m. litauen” bör ändras så att det avspeglar denna förändring i den nationella lagstiftningen. 2. fastän socialpensionen avskaffades i slovakisk lagstiftning genom lag 461/2003 av den 31 december 2003, utbetalas förmånen fortfarande enligt den gamla lagen 100/1988 till dem som tidigare hade rätt till den. denna förmån är inte avgiftsfinansierad och garanterar en minimiinkomst för dem som inte är berättigade till en avgiftsfinansierad ålders-eller invaliditetspension. förmånen är behovsprövad. den uppfyller därför kriterierna för att betraktas som en särskild icke-avgiftsfinansierad förmån och bör därför ingå i avsnittet ”v. slovakien”. iii. Ändring av bilaga iii del a i bilaga iii redovisas bestämmelserna i de bilaterala avtal som var i kraft innan förordningen började tillämpas i de berörda medlemsstaterna. i del a redovisas bestämmelserna i de bilaterala avtal som fortsätter att gälla trots att de bilaterala avtalen i allmänhet har ersatts med förordning (eeg) nr 1408/71. den bestämmelse i den allmänna konventionen av den 28 oktober 1952 mellan italien och nederländerna som redovisas i bilaga iii del a berör exporten av förmåner till länder utanför eu. den bör emellertid utgå därför att en pensionsutbetalning i ett land utanför eu antingen ryms inom förordningen (om pensionen omfattas av förordningens sakområden och personen ingår i förordningens personkrets) då principen om lika behandling gäller eller inte ryms inom förordningen och då inte längre skall tas upp i bilaga iii. iv. Ändring av bilaga iv 1. Ändring av bilaga iv del a i bilaga iv del a redovisas ”lagstiftningar som behandlas i förordningens artikel 37.1 enligt vilka invaliditetsförmånernas storlek är oberoende av försäkringsperiodens längd.” i slovakien är storleken på invaliditetsförmånerna beroende av försäkringsperiodens längd (”typ b”-systemet), dock inte när invaliditetsförmånerna utbetalas till personer som blev invalidiserade då de var barn och som inte varit försäkrade under den nödvändiga perioden men som ändå anses ha fullgjort den stadgade försäkringsperioden. denna förmån bör därför ingå i avsnitt ”v. slovakien”. 2. Ändring av bilaga iv del b i bilaga vi del b redovisas de särskilda systemen för egenföretagare, där det gäller särskilda bestämmelser för sammanläggning av försäkringsperioder som fullgjorts i en annan medlemsstat. den spanska lagstiftning som för närvarande redovisas i bilaga iv del b har ändrats och följaktligen bör hänvisningen i avsnittet ”g. spanien” ändras i enlighet med detta. 3. Ändring av bilaga iv del c i bilaga iv del c redovisas de ”fall som avses i förordningens artikel 46.1 b då beräkningen av förmåner kan ske med bortseende från förordningens artikel 46.2”, eftersom det aldrig kommer att leda till ett högre resultat. om den slovakiska efterlevandepensionen baseras på en ålders-eller invaliditetspension, som de facto betalades till den avlidne, kommer både den proportionella och den nationella beräkningen alltid att leda till samma resultat. efterlevandepensionen bör därför ingå i avsnittet ”v. slovakien” den svenska pensionsreformen innebär att inkomstpensionen enligt det nya pensionssystemet är avgiftsdefinierad istället för förmånsdefinierad och oberoende av försäkringsperioder. därför kan man inte göra en proportionell beräkning som är baserad på förordningen. den svenska garantipensionen är grundad på bosättningsperioder i sverige och en proportionell beräkning kommer alltid att ge samma storlek som den nationella beräkningen. därför bör den nuvarande hänvisningen i avsnittet ”x. sverige” ändras i enlighet med detta. 4. Ändring av bilaga iv del d i bilaga iv del d redovisas de förmåner (punkterna 1 och 2) och avtal (punkt 3) som uppfyller villkoren i artikel 46b. 2 i förordningen, varigenom de nationella bestämmelserna om minskning, innehållande eller indragning av förmåner kan tillämpas. på grund av den nya svenska pensionslagstiftningen måste de nuvarande hänvisningarna i bilaga iv del d punkterna 1 i och 2 i uppdateras. dessutom måste de inkomstgrundade sjukförmånerna och aktivitetsersättningen läggas till i punkt 1 i. punkt 3 måste ändras så att det framgår att den gamla nordiska konventionen inte längre gäller och att den bilaterala konventionen om social trygghet mellan finland och luxemburg trädde i kraft den 1 februari 2002. v. Ändring av bilaga vi bilaga vi innehåller särskilda regler för tillämpningen av vissa medlemsstaters lagstiftning. avsnittet ”e. estland” bör ändras för att bereda plats åt bestämmelserna om beräkning av föräldraförmåner när migrerande arbetstagare inte har arbetat i estland under hela det referensår som krävs enligt nationell lagstiftning. avsnittet ”q. nederlÄnderna” bör ändras så att det framgår att den nya sjukvårdsreformen träder i kraft den 1 januari 2006. i punkt 1.a anges de personkategorier som är berättigade till sjukvård enligt nederländsk lagstiftning. i punkt 1.b anges den institution som dessa personer måste vara försäkrade hos. punkt 1.c innehåller tillstånd att ta ut premier och avgifter av sådana försäkrade och deras familjemedlemmar. punkt 1.d beskriver konsekvenserna av att inte registrera sig hos försäkringsinstitutionen i tid. punkt 1.e beskrivs de vårdförmåner som en försäkrad i en annan medlemsstat har rätt till under en vistelse eller bosättningsperiod i nederländerna. punkt 1.f innehåller en förteckning över de nederländska förmåner och pensioner, som gör att mottagarna enligt förordningen kan betraktas som pensionärer och därmed omfattas av bestämmelserna om förmåner vid sjukdom i förordning 1408/71. i punkt 1.g klargörs att en ersättning för tjänster som inte utnyttjats skall betraktas som en kontant sjukvårdsförmån enligt förordningen. detta innebär att förmånen kommer att betalas av nederländerna till försäkrade som är bosatta i en annan medlemsstat. avsnittet ”w. finland” bör ändras för att återspegla reformen av den finska arbetspensionslagstiftningen. där föreskrivs det att när man måste beakta de försäkringsperioder som fullgjorts i andra medlemsstater för att ha rätt till pension, beräknas inkomsterna för den tillgodoräknade perioden endast på inkomsten under referensperioden i finland genom att man dividerar inkomsten med antalet försäkringsmånader i finland. avsnittet ”x. sverige” bör ändras så att det återspeglar den nya lagstiftningen om tillämpningsområdet för den svenska lagstiftningen för social trygghet och reformen av den svenska pensionslagstiftningen. den 1 januari 2001 ändrades lagstiftningen om familjeförmåner i kapitel 4 i lagen om allmän försäkring genom den nya socialförsäkringslagen (1999:799).i punkt 1.a i avsnittet ”x. sverige” föreskrivs hur man för beräkningen av familjeförmånerna fastställer inkomsten för en förälder som har arbetat i sverige och en annan medlemsstat under referensperioden. i punkt 1.b föreskrivs hur man fastställer inkomsten för en förälder som inte alls har arbetat i sverige under referensperioden. punkt 2 i avsnittet ”x. sverige” innehåller vissa övergångsbestämmelser om svenska pensioner. enligt svensk lagstiftning måste en person ha varit bosatt i sverige i minst 3 år för att ha rätt till garantipension. för att ha rätt till full garantipension måste man ha varit bosatt i sverige i 40 år. dock är alla som är födda 1937 eller tidigare och som har varit bosatta i sverige i minst 10 år, även de som aldrig har arbetat, berättigade till full garantipensiondenna ändring innebär att sammanläggningsprincipen inte gäller garantipensioner för dem som är födda 1937 eller tidigare. punkt 3 gäller den svenska sjukersättningen och aktivitetsersättningen. rätt till dessa förmåner baseras på en persons inkomster under en referensperiod. av ändring a framgår det hur inkomsten skall beräknas, när personen har arbetat i en annan medlemsstat och av ändring b hur referensperioden skall fastställas när personen har arbetat i en annan medlemsstat. i punkt 4 klargörs reglerna för beräkning av efterlevandeförmåner i de fall då kvalifikationskravet inte kan uppfyllas under referensperioden enligt svensk lagstiftning. i punkt a fastställs det hur man beaktar de pensionsrättigheter som den avlidne intjänade i andra medlemsstater än sverige under referensperioden då det gäller den inkomstgrundade efterlevandepensionen. i punkt b däremot fastställs det hur man
最后更新： 2008-03-04
使用频率： 1
质量：
参考：
警告：包含不可见的HTML格式