From professional translators, enterprises, web pages and freely available translation repositories.
a kad mati vidje da uzalud èeka i da joj nada propade, uze drugo mlado i od njega lava uèini.
när hon nu såg att hon fick vänta förgäves, och att hennes hopp blev om intet, då tog hon en annan av sina ungar och gjorde denne till ett kraftigt lejon.
svog magarca za lozu privezuje, mlado magarice svoje za èokot. u vinu on kupa svoju odjeæu svoju halju u krvi od groða.
han binder vid vinträdet sin åsna, vid ädla rankan sin åsninnas fåle. han tvår sina kläder i vin, sin mantel i druvors blod.
stanovnici njini, nemoæni, prepadnuti i smeteni, bjehu kao trava u polju kao mlado zelenilo, kao trava vrh krovova opaljena vjetrom istoènim.
deras invånare blevo maktlösa, de förfärades och stodo med skam. det gick dem såsom gräset på marken och gröna örter, såsom det som växer på taken, och säd, som förgås, förrän strået har vuxit upp.
i tada izvrie kletvu niteæi otricom maèa sve to bijae u gradu: muko i ensko, staro i mlado, volove, ovce i magarad.
och de gåvo till spillo allt vad som fanns i staden, både män och kvinnor, både unga och gamla, så ock oxar, får och åsnor, och slogo dem med svärdsegg.
djevojke æe se veselit' u kolu, mlado i staro zajedno, jer æu im tugu u radost pretvoriti, utjeit æu ih i razveselit' nakon alosti.
då skola jungfrurna förlusta sig med dans; unga och gamla skola glädja sig tillsammans. jag skall förvandla deras sorg i fröjd, trösta dem och glädja dem efter deras bedrövelse.
kralj david reèe svemu zboru: "bog je izabrao moga sina salomona, mlado i njeno momèe, a ovo je velik posao, jer neæe biti za èovjeka dvor nego za boga jahvu.
och konung david sade till hela församlingen: »min son salomo den ende som gud har utvalt, är ung och späd, och arbetet är stort, ty denna borg är icke avsedd för en människa, utan för herren gud.
"svi idemo", odgovori mojsije, "i mlado i staro. odlazimo sa svojim sinovima i svojim kæerima; sa svojom krupnom i sitnom stokom, jer moramo odrati sveèanost jahvi."
mose svarade: »vi vilja gå både unga och gamla; vi vilja gå med söner och döttrar, med får och fäkreatur; ty en herrens högtid skola vi hålla.»