Usted buscó: jag går min egen väg (Sueco - Latín)

jag är min egen gud
jag är min gud

min egen
ambulo viam meam

om så är, att jag verkligen har farit vilse, då är förvillelsen min egen sak.
nempe et si ignoravi mecum erit ignorantia me

men jag söker icke min egen ära; en finnes dock som söker den och som dömer.
ego autem non quaero gloriam meam est qui quaerit et iudica

»jag går nu all världens väg; så var då frimodig och visa dig såsom en man.
ego ingredior viam universae terrae confortare et esto vi

och vägen som leder dit jag går, den veten i.»
et quo ego vado scitis et viam sciti

jag, jag är den som utplånar dina överträdelser för min egen skull, och dina synder kommer jag icke mer ihåg.
ego sum ego sum ipse qui deleo iniquitates tuas propter me et peccatorum tuorum non recordabo

jag går krokig och mycket lutande; hela dagen går jag sörjande.
verumtamen in imagine pertransit homo sed et frustra conturbatur thesaurizat et ignorat cui congregabit e

i fråga om rättfärdighet, ty jag går till fadern, och i sen mig icke mer;
de iustitia vero quia ad patrem vado et iam non videbitis m

innan jag går hädan, för att aldrig komma åter, bort till mörkrets och dödsskuggans land,
antequam vadam et non revertar ad terram tenebrosam et opertam mortis caligin

vänd ifrån mig din blick, så att jag får vederkvickas, innan jag går hädan och icke mer är till.
conplaceat tibi domine ut eruas me domine ad adiuvandum me respic

jag är förkrossad, därför att dottern mitt folk så krossas, jag går sörjande, häpnad har gripit mig.
super contritionem filiae populi mei contritus sum et contristatus stupor obtinuit m

vi gingo alla vilse såsom får, var och en av oss ville vandra sin egen väg, men herren lät allas vår missgärning drabba honom.
omnes nos quasi oves erravimus unusquisque in viam suam declinavit et dominus posuit in eo iniquitatem omnium nostru

du må icke säga vid dig själv: »min egen kraft och min hands styrka har förskaffat mig denna rikedom»,
ne diceres in corde tuo fortitudo mea et robur manus meae haec mihi omnia praestiterun

sade konungen till dem: »tagen eder herres tjänare med eder och sätten min son salomo på min egen mulåsna och fören honom med till gihon.
dixit ad eos tollite vobiscum servos domini vestri et inponite salomonem filium meum super mulam meam et ducite eum in gio

men nu säga dina landsmän: »herrens väg är icke alltid densamma», då det fastmer är deras egen väg som icke alltid är densamma.
et dixerunt filii populi tui non est aequi ponderis via domini et ipsorum via iniusta es

bördemannen svarade: »då kan jag icke begagna mig av min bördesrätt, ty jag skulle därmed fördärva min egen arvedel. börda du åt dig vad jag skulle hava bördat, ty jag kan icke göra det.»
qui respondit cedo iure propinquitatis neque enim posteritatem familiae meae delere debeo tu meo utere privilegio quo me libenter carere profiteo

därefter kom jesus med dem till ett ställe som hette getsemane. och han sade till lärjungarna: »bliven kvar här, medan jag går dit bort och beder.»
tunc venit iesus cum illis in villam quae dicitur gethsemani et dixit discipulis suis sedete hic donec vadam illuc et ore

men herren sade till gideon: »folket som har följt dig är för talrikt för att jag skulle vilja giva midjan i deras hand; ty israel kunde då berömma sig mot mig och säga: 'min egen hand har frälst mig.'
dixitque dominus ad gedeon multus tecum est populus nec tradetur madian in manus eius ne glorietur contra me israhel et dicat meis viribus liberatus su