Sie suchten nach: gressus (Latein - Schwedisch)

quorum viae perversae et infames gressus eoru
från dem som gå på krokiga stiga och vandra på förvända vägar.

conculcabit eam pes pedes pauperis gressus egenoru
den trampas under fötterna, under de förtrycktas fötter, under de armas steg.»

artabuntur gressus virtutis eius et praecipitabit eum consilium suu
hans väldiga steg skola stäckas, hans egna rådslag bringa honom på fall.

nonne ipse considerat vias meas et cunctos gressus meos dinumera
ser icke han mina vägar, räknar han ej alla mina steg?

cor hominis disponet viam suam sed domini est dirigere gressus eiu
människans hjärta tänker ut en väg, men herren är den som styr hennes steg.

mei autem paene moti sunt pedes paene effusi sunt gressus me
han döme ditt folk med rättfärdighet och dina betryckta med rätt.

oculi enim eius super vias hominum et omnes gressus eorum considera
ty hans ögon vakta på var mans vägar, och alla deras steg, dem ser han.

a domino diriguntur gressus viri quis autem hominum intellegere potest viam sua
av herren bero en mans steg; ja, en människa förstår icke själv sin väg.

quas cum ingressus fueris non artabuntur gressus tui et currens non habebis offendiculu
när du går, skall sedan intet vara till hinder för dina steg, och när du löper, skall du icke falla;

scio domine quia non est hominis via eius nec viri est ut ambulet et dirigat gressus suo
jag vet det, herre: människans väg beror ej av henne, det står icke i vandrarens makt att rätt styra sina steg.

et gressus rectos facite pedibus vestris ut non claudicans erret magis autem sanetu
och »gören räta stigar för edra fötter», så att den fot som haltar icke vrides ur led, utan fastmer bliver botad.

custodi me domine de manu peccatoris ab hominibus iniquis eripe me qui cogitaverunt subplantare gressus meo
du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.

si declinavit gressus meus de via et si secutum est oculos meos cor meum et in manibus meis adhesit macul
hava mina steg vikit av ifrån vägen, har mitt hjärta följt efter mina ögon, eller låder vid min händer en fläck?

et exaudivit preces meas et eduxit me de lacu miseriae et de luto fecis et statuit super petram pedes meos et direxit gressus meo
jag blev stum och tyst, jag teg i min sorg; man jag upprördes av smärta.

qui dixit puero regenti gressus suos dimitte me ut tangam columnas quibus omnis inminet domus ut recliner super eas et paululum requiesca
men simson sade till den gosse som höll honom vid handen: »släpp mig och låt mig komma intill pelarna som huset vilar på, så att jag får luta mig mot dem.»

quid videbis in sulamiten nisi choros castrorum quam pulchri sunt gressus tui in calciamentis filia principis iunctura feminum tuorum sicut monilia quae fabricata sunt manu artifici
»huru sköna äro icke dina fötter i sina skor, du ädla! dina höfters rundning är såsom ett bröstspännes kupor, gjorda av en konstnärs händer.