Sie suchten nach: manere (Latein - Schwedisch)

qui dicit se in ipso manere debet sicut ille ambulavit et ipse ambular
den som säger sig förbliva i honom, han är ock pliktig att själv så vandra som han vandrade.

quod si discesserit manere innuptam aut viro suo reconciliari et vir uxorem ne dimitta
(om hon likväl skulle skilja sig, så förblive hon ogift eller förlike sig åter med mannen), ej heller må en man förskjuta sin hustru.

cum venissemus autem romam permissum est paulo manere sibimet cum custodiente se milit
och då vi hade kommit in i rom, tillstaddes det paulus att bo för sig själv, med den krigsman som skulle bevaka honom.

vasthi quoque regina fecit convivium feminarum in palatio ubi rex asuerus manere consuevera
samtidigt gjorde ock vasti, drottningen, ett gästabud för kvinnorna i konung ahasveros' kungliga palats.

cum enim nondum nati fuissent aut aliquid egissent bonum aut malum ut secundum electionem propositum dei manere
ty förrän dessa voro födda, och innan de ännu hade gjort vare sig gott eller ont, blev det ordet henne sagt -- för att guds utkorelse-rådslut skulle bliva beståndande, varvid det icke skulle bero på någons gärningar, utan på honom som kallar --

dixitque gad propheta ad david noli manere in praesidio proficiscere et vade in terram iuda et profectus david venit in saltum haret
men profeten gad sade till david: »du skall icke stanna här på borgen; drag bort härifrån och begiv dig in i juda land.» då drog david bort därifrån och kom till heretskogen.

ascenditque loth de segor et mansit in monte duae quoque filiae eius cum eo timuerat enim manere in segor et mansit in spelunca ipse et duae filiae eiu
och lot drog upp från soar till bergsbygden och bodde där med sina båda döttrar, ty han fruktade för att bo kvar i soar; och han bodde med sina båda döttrar i en grotta.