Sie suchten nach: høie (Norwegisch - Schwedisch)

både lave og høie, rike og fattige, alle tilsammen!
både låga och höga, rika såväl som fattiga.

for du frelser elendige folk, og du fornedrer høie øine.
ty du frälsar ett betryckt folk, men stolta ögon ödmjukar du.

de høie fjell er for stengjetene, klippene er tilflukt for fjellgrevlingene.
stenbockarna hava fått de höga bergen, klyftorna är klippdassarnas tillflykt.

både over alle libanons sedrer, de høie og ophøiede, og over alle basans eker
ja, över alla libanons cedrar, de höga och stolta, och över alla basans ekar;

de håner og taler i ondskap om undertrykkelse; fra det høie taler de.
de håna och tala förtryck i sin ondska; med höga åthävor tala de.

han vanner fjellene fra sine høie saler; av dine gjerningers frukt mettes jorden.
du vattnar bergen från dina salar, jorden mättas av den frukt du skapar.

for hvem i det høie er å ligne med herren? hvem er herren lik blandt guds sønner,
ty vilken i skyn kan liknas vid herren, vilken bland guds söner kan aktas lik herren?

derfor sier skriften: han fór op i det høie og bortførte fanger, han gav menneskene gaver.
därför heter det: »han for upp i höjden, han tog fångar, han gav människorna gåvor.»

alle disse var faste byer med høie murer, dobbelte porter og bommer, foruten en stor mengde landsbyer.
alla dessa städer voro befästa med höga murar, med portar och bommar. därtill kom en stor mängd småstäder.

likesom også deres barn kommer deres altere og deres astarte-billeder i hu ved de grønne trær og på de høie bakker.
så visst som deras barn vid gröna träd och på höga kullar komma ihåg sina altaren och aseror.

fjellene ser dig og bever, vannstrømmer styrter frem; avgrunnen lar sin røst høre, den løfter sine hender mot det høie.
bergen se dig och bäva; såsom en störtskur far vattnet ned. djupet låter höra sin röst, mot höjden lyfter det sina händer.

ha ett sinnelag mot hverandre; attrå ikke det høie, men hold eder gjerne til det lave; vær ikke selvkloke!
varen ens till sinnes med varandra. haven icke edert sinne vänt till vad högt är, utan hållen eder till det som är ringa. hållen icke eder själva för kloka.

da skrek de med høi røst og holdt for sine ører, og stormet alle som en inn på ham
då skriade de med hög röst och höllo för sina öron och stormade alla på en gång emot honom