Sie suchten nach: produktivitetsutvecklingen (Schwedisch - Estnisch)

utbildning är en viktig faktor för produktivitetsutvecklingen och den internationella konkurrenskraften.
haridusel on oluline tähtsus tootlikkuse ning rahvusvahelise konkurentsivõime arengus.

resultaten avspeglas i den mycket positiva produktivitetsutvecklingen (se skäl 92) under samma period.
tulemused on näha tootlikkuse arengus – see suurenes samal perioodil oluliselt (vt põhjendus 92).

5.1 alla uppgifter från kommissionens studier under de senaste åren visar att produktivitetsutvecklingen är negativ för europeiska unionen.
5.1 kõik viimaste aastate andmed näitavad, et arengutendentsid tootlikkuse vallas on liidu jaoks negatiivsed.

produktivitetsutvecklingen avtog, delvis på grund av förbättringen av villkoren på arbetsmarknaden, men var fortfarande ganska stark för året som helhet.
tööturutingimuste paraneminemõjutas osaliselt ka tööviljakuse kasvu aeglustumist 2004. aasta jooksul, kuigi kasv koguaasta lõikes oli siiski suhteliselt suur.

"kommittén ser i princip positivt på att det i riktlinjerna förs fram krav på att den nominella löneutvecklingen skall stämma överens med produktivitetsutvecklingen och inflationen i ett medellångt perspektiv.
"põhimõtteliselt väljendab komitee rahulolu asjaoluga, et üldsuunised kutsuvad üles siduma nominaalpalga tõusu tootlikkuse kasvu ja inflatsiooniga keskpikas perspektiivis.

i ett längre perspektiv utgör en livaktig inhemsk efterfrågan och ökningar av vissa punktskatter riskfaktorer vad gäller inflationen. för att en låg inflationsnivå skall kunna uppnås och bibehållas på medellång sikt krävs att löneökningen ligger i linje med produktivitetsutvecklingen.
pikemas perspektiivis suurendavad kasvav sisenõudlus ja teatavate aktsiisimaksude kasv inflatsiooniohtu. keskpikas perspektiivis on madala inflatsioonitaseme saavutamiseks ja säilitamiseks vaja, et palga tõus vastaks tootlikkuse tõusule.

för att se till att löneutvecklingen bidrar till makroekonomisk stabilitet, tillväxt och sysselsättning och för att höja sin anpassningsförmåga bör medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter främja nominella löneökningar och arbetskraftskostnader som är förenliga med prisstabilitet och ligger i linje med produktivitetsutvecklingen på medellång sikt, med beaktande av kompetensskillnader och lokala arbetsmarknadsförhållanden.
et tagada palgatõusu osatähtsus makromajandusliku stabiilsuse, kiirema majanduskasvu ja suurema tööhõive saavutamisel ning tõsta kohanemisvõimet, peaksid liikmesriigid ning nende sotsiaalpartnerid edendama nominaalset palgatõusu ja tööjõukulutusi kooskõlas keskpika ajavahemiku suundumustega tootlikkuses, võttes arvesse erinevusi töötajate oskuste ja kohalikel tööturgudel valitsevate tingimuste vahel.

sektorsstatistik visar att liksom året innan var ökningstakten i fråga om löner inklusive kollektiva avgifter per anställd under 2007 högre inom industrisektorn än inom tjänstesektorn, vilket är helt i linje med produktivitetsutvecklingen (se diagram 27).
väiksema tööpuuduse mõju palgakokkulepetele näis jäävat suhteliselt mõõdukaks.

3.6 eesk delar kommissionens uppfattning att investeringar och forskning inom ikt dels förklarar skillnaden i produktivitetsutvecklingen i usa och eu, dels att ökade ikt-investeringar kan möjliggöra en snabbare produktivitetsutveckling också i europa och därmed leda till ökad tillväxt, sysselsättning och välfärd.
3.6 emsk jagab komisjoni arvamust, et erinevust eli ja usa tootlikkuse vahel saab osaliselt seletada investeeringutega iktsse ja ikt uuringutega, ning et suurenenud investeeringud iktsse tagavad suureneva tootlikkuse ka euroopas, edendades seeläbi majanduskasvu, tööhõivet ja heaolu.