Results for metallegeringar translation from Swedish to Italian

följande avfall av metaller och metallegeringar i metallisk spridbar form:
i seguenti rifiuti di metalli e loro leghe sotto forma metallica dispersibile:

metallegeringar, pulver av metallegeringar samt legerat material enligt följande:
leghe metalliche, polveri di leghe metalliche o materiali legati, come segue:

metallegeringar i pulverform eller speciella material som har alla följande egenskaper:
polveri o particelle di leghe metalliche aventi tutte le caratteristiche seguenti:

i avsnitt ga (avfall av metall och metallegeringar i icke-spridbar form):
nella sezione ga (rifiuti di metalli e loro leghe sotto forma metallica, non dispersibile):

metallegeringar, enligt följande, tillverkade av speciella material som omfattas av avsnitt 1c002.c.
leghe metalliche costituite dai materiali specificati in 1c002.c., come segue:

1. i avsnitt ga (avfall av metaller och metallegeringar i metallisk, icke spridbar form)
1) nella sezione ga (rifiuti di metalli e loro leghe sotto forma metallica, non dispersibile)

metallegeringar i avsnitt 1c002 är sådana som innehåller ett högre viktprocenttal av den angivna metallen än av något annat grundämne.
le leghe metalliche specificate in 1c002 sono leghe contenenti una percentuale in peso del materiale indicato più elevata rispetto a qualsiasi altro elemento.

anm.: avsnitt 1c002 omfattar inte metallegeringar, pulver av metallegeringar eller legerade material för beläggning av substrat.
nota: l'1c002 non sottopone ad autorizzazione le leghe metalliche, le polveri di leghe metalliche o i materiali legati per il rivestimento di substrati.

%quot%1. i avsnitt ga (avfall av metaller och metallegeringar i metallisk, icke spridbar form)
"1) nella sezione ga (rifiuti di metalli e loro leghe sotto forma metallica, non dispersibile)

genom ändringsförslag 67 införs en hänvisning till metallegeringar som särskilda typer av beredningar i definitionen av beredningar. det har i princip upptagits i bilaga i punkt 0.11 i den gemensamma ståndpunkten.
l’emendamento 67 introduce, nella definizione dei preparati, un riferimento alle leghe metalliche, considerate alle stregua di preparati speciali. esso è inserito nella posizione comune in linea di principio nell'allegato i, paragrafo 0.11.

utrustning för att producera metallegeringar, metallegeringar i pulverform eller legeringar speciellt konstruerade för att undvika föroreningar och speciellt konstruerade för att användas inom en av processerna i avsnitten 1c002.c.2.
apparecchiature per la produzione di leghe metalliche, polveri di leghe metalliche o materiali legati e appositamente progettate per evitare la contaminazione e appositamente progettate per l’utilizzazione in uno dei processi specificati in 1c002.c.2.

120 -allmän bakgrund i artikel 21.1 i direktiv 77/388/eeg, i dess lydelse enligt artikel 28g i det direktivet, föreskrivs det, som en huvudregel, att mervärdesskatten enligt det inhemska systemet i de flesta fall skall betalas av den beskattningsbara person som levererar varor eller tillhandahåller tjänster. grekland och portugal skulle vilja tillämpa ett förfarande med omvänd skattskyldighet, varvid den beskattningsbara person som mottar leveranser av varor eller tillhandahålls tjänster blir skyldig att redovisa mervärdesskatt vid följande leveranser eller tillhandahållanden: 1. leveranser av järnhaltigt eller icke-järnhaltigt avfall, skrot eller använt material, inbegripet leveranser av halvfabrikat från bearbetning, framställning eller smältning av icke-järnmetaller. 2. leveranser av järnhaltiga eller icke-järnhaltiga halvfabrikat samt tillhandahållanden av vissa därmed förknippade bearbetningstjänster. 3. leveranser av restprodukter och annat material för återvinning bestående av järnmetaller och icke-järnmetaller, legeringar av dessa, slagg, aska, spån och industriavfall som innehåller metaller eller metallegeringar, samt tillhandahållanden av tjänster som innebär urval, tillskärning, fragmentering eller pressning av dessa produkter. 4. leveranser av, och tillhandahållanden av vissa bearbetningstjänster i samband med, järnhaltigt avfall samt avklipp, skrot, avfall, använt material och material för återvinning bestående av glasavfall, glas, papper, papp och kartong, lump, ben, läder, konstläder, pergament, oberedda hudar och skinn, senor, surrningsgarn, tågvirke, gummi och plast. 5. leveranser av material som avses i punkt 4 efter bearbetning i form av rengöring, polering, urval, tillskärning eller gjutning till block. 6. leveranser av skrot och avfall från bearbetning av grundmaterial. förfarandet med omvänd skattskyldighet skulle endast kunna tillämpas på leveranser och tillhandahållanden i grekland respektive portugal. portugal har framhållit svårigheterna med att uppbära mervärdesskatt inom avfallshandelssektorn till följd av skattefusk. en vanlig form av skattefusk är att ett företag inom avfallshanteringskedjan inte betalar fakturerad mervärdesskatt till skattemyndigheten efter vidareförsäljning av råmaterial, medan företagets kunder har rätt att dra av mervärdesskatten. resultatet blir förlorade skatteinkomster samt att leverantören får en orättvis konkurrensfördel på marknaden, till nackdel för företag som följer reglerna. portugal uppskattar att mervärdesskatt under 2005 inte inbetalades i fråga om 44% av de mervärdesskattedeklarationer som ingavs inom avfallssektorn. grekland har också förlorat skatteinkomster inom denna sektor. genom rådets beslut 2004/227/eg, som förlängde giltighetstiden för rådets beslut 2002/736/eg, gavs grekland tillstånd att fram till utgången av 2005 från skatteplikt undanta leveranser och gemenskapsinterna förvärv av visst återvinningsbart avfall gjorda av beskattningsbara personer vilkas försäljning av dessa produkter under det föregående året uppgått till mindre än 900 000 euro. landet gavs även tillstånd att från skatteplikt undanta leveranser och gemenskapsinterna förvärv av avfall av icke-järnmetaller, oavsett nivån på den beskattningsbara personens omsättning. den grekiska myndigheten bedömer att undantaget inte har fungerat så väl som det var tänkt när det gäller att förhindra skatteundandragande och skattefusk. de företag som omfattas av undantaget har nackdelen att de inte får dra av ingående mervärdesskatt som uppkommit i samband med avfallsförsäljning, vilket försämrar deras konkurrenskraft. detta har i sin tur lett till att ett ökat antal företag har ansökt om och givits tillstånd att inte behöva tillämpa undantaget. denna möjlighet föreskrevs inom ramen för beslut 2002/736/eg. i likhet med portugal och ett antal andra medlemsstater skulle grekland vilja tillämpa ett förfarande med omvänd skattskyldighet. genom ett sådant förfarande skulle man undvika nackdelen att leverantörer inte får dra av ingående mervärdesskatt samt öka åtgärdens täckning, vilket skulle förhindra ytterligare förlust av skatteinkomster. enligt förslaget får förfarandet med omvänd skattskyldighet tillämpas fram till och med den 31 december 2009. det bör dock beaktas att kommissionen den 16 mars 2005 lade fram ett förslag till ett direktiv om ändring av direktiv 77/388/eeg när det gäller vissa åtgärder för att förenkla uppbörden av mervärdesskatt och för att förhindra skattefusk eller skatteundandragande samt om upphävande av vissa beslut om tillstånd till avvikelser (rationalisering av avvikelser enligt artikel 27). det förslaget innehåller bl.a. lagstiftning som liknar de åtgärder för vilka grekland och portugal begär tillstånd. den föreslagna avvikelsen kommer därför, i den utsträckning som den berörs av rationaliseringsdirektivet, att förlora sin verkan när det föreslagna rationaliseringsdirektivets åtgärder på området träder i kraft. -
120 -contesto generale come regola generale, l’articolo 21, paragrafo 1, della direttiva 77/388/cee, nella versione dell’articolo 28 octies, stabilisce che, in regime interno, il soggetto passivo che effettua una cessione di beni o una prestazione di servizi è di norma debitore dell’imposta sul valore aggiunto (iva). la grecia e il portogallo vorrebbero applicare un meccanismo di inversione contabile, in base al quale il soggetto passivo destinatario della cessione o prestazione diverrebbe debitore dell’iva nelle seguenti cessioni e prestazioni: (1) cessioni di rottami ferrosi e non ferrosi, avanzi e materiali di recupero, comprese le cessioni di semiprodotti ottenuti dalla trasformazione, dalla lavorazione o dalla fusione di metalli non ferrosi; (2) cessioni di prodotti semilavorati ferrosi e non ferrosi e prestazione di taluni servizi di lavorazione correlati; (3) cessioni di residui ed altri materiali riciclabili costituiti da metalli ferrosi e non ferrosi, loro leghe, scorie, ceneri, scaglie e residui industriali contenenti metalli o loro leghe, nonché prestazione di servizi consistenti nella selezione, nel taglio, nella frammentazione e nella pressatura di tali prodotti; (4) cessioni di rottami ferrosi nonché di ritagli, avanzi, cascami e materiali di recupero e riciclabili consistenti in residui di vetreria, vetro, carta, cartone e board, stracci, osso, cuoio, cuoio ricostituito, pergamena, cuoi e pelli greggi, tendini e nervi, spago, corde e funi, gomma e plastica, e prestazione di taluni servizi di lavorazione correlati; (5) cessioni dei materiali di cui al punto (4) dopo che sono stati sottoposti a talune trasformazioni come ad esempio la ripulitura, la lucidatura, la selezione, il taglio o la fusione in lingotti; (6) cessioni di cascami e avanzi provenienti dalla lavorazione di materiali di base. il meccanismo di inversione contabile si applicherebbe unicamente alle cessioni e prestazioni effettuate in grecia e in portogallo. il portogallo ha sottolineato le difficoltà incontrate, a causa dell’evasione fiscale, nella riscossione dell’iva dovuta nel settore del commercio dei materiali di rifiuto. una delle forme tipiche di evasione consiste nel mancato versamento alle autorità fiscali, da parte di un’impresa operante nella catena di approvvigionamento dei materiali di rifiuto, dopo la rivendita delle materie prime, dell’iva fatturata, mentre i clienti possono legittimamente detrarre l’imposta. tale situazione dà luogo a una riduzione delle entrate dello stato e conferisce al fornitore un ingiusto vantaggio di mercato a danno delle imprese operanti legalmente. in base alle stime del portogallo, nel 2005 non è stata versata l’imposta sul valore aggiunto per il 44% delle dichiarazioni iva presentate nel settore dei materiali di rifiuto. anche la grecia ha subito perdite di reddito in questo settore. in virtù della decisione 2004/227/ce del consiglio, che proroga la decisione 2002/736/ce del consiglio, la grecia è stata autorizzata ad applicare, fino alla fine del 2005, un’esenzione delle cessioni e degli acquisti intracomunitari di determinati materiali di recupero effettuati da soggetti passivi il cui fatturato relativo a tali prodotti nell’anno precedente era inferiore a 900 000 eur. essa è stata inoltre autorizzata ad applicare un’esenzione delle cessioni e degli acquisti intracomunitari di metalli non ferrosi di recupero, senza limiti relativi al fatturato del soggetto passivo. in base alla valutazione delle autorità greche, tale esenzione non ha avuto gli effetti sperati di prevenzione della frode e dell’evasione fiscale. le imprese cui si applica l’esenzione hanno lo svantaggio di non poter detrarre l’imposta sul valore aggiunto (iva) versata per le cessioni da esse effettuate, cosa che ne ha ridotto la competitività. di conseguenza è aumentato il numero delle imprese che hanno chiesto e ottenuto l’autorizzazione a non applicare l’esenzione, avvalendosi della possibilità prevista dalla decisione 2002/736/ce. analogamente al portogallo e ad altri stati membri, il governo greco vorrebbe applicare un meccanismo di inversione contabile. tale meccanismo non presenterebbe lo svantaggio di privare il fornitore del diritto alla detrazione; esso garantirebbe inoltre una più ampia copertura della misura, consentendo di evitare ulteriori perdite fiscali. la proposta autorizza l’applicazione del meccanismo di inversione contabile fino al 31 dicembre 2009. va tuttavia osservato che il 16 marzo 2005 la commissione ha presentato una proposta di direttiva recante modifica della direttiva 77/388/cee per quanto riguarda talune misure aventi lo scopo di semplificare la riscossione dell’iva e di contribuire a contrastare l’evasione e l’elusione, e recante abrogazione di talune decisioni che autorizzano misure derogatorie (razionalizzazione delle deroghe concesse a norma dell’articolo 27). tale proposta comprende, tra l’altro, disposizioni simili alla misura richiesta. la deroga proposta cesserà pertanto di avere effetto, unicamente nella misura in cui sarà contemplata dalla direttiva “razionalizzazione”, a partire dall’entrata in vigore delle misure relative a questo settore contenute nella direttiva scaturita dalla proposta di razionalizzazione. -