Usted buscó: aktieägarförskottet (Sueco - Danés)

aktieägarförskottet och tillskottet av eget kapital ingicks med statliga medel.
aktionærlånet og styrkelsen af egenkapitalen indvirker på statens midler

det planerade aktieägarförskottet utgör troligen inte ett stöd som strider mot fördraget.
isoleret set ville det påtænkte aktionærlån nok ikke være blevet betragtet som støtte i traktatens forstand.

ii) aktieägarförskottet och tillskottet av eget kapital ingicks med statliga medel.
ii) aktionærlånet og styrkelsen af egenkapitalen indvirker på statens midler

marknadens förtroende när franska staten offentliggjorde aktieägarförskottet räckte för att ge ft en fördel.
det forhold, at de franske myndigheders bebudelse af aktionærlånet genskabte tilliden til selskabet på markedet, var i sig selv nok til, at ft fik en fordel.

en sämre kreditvärdering av ft skulle ha gjort aktieägarförskottet föga troligt eller åtminstone dyrare.
hvis ft's rating var blevet nedsat, ville aktionærlånet sandsynligvis ikke være blevet givet; hvis det var, ville det i hvert fald være på mere bekostelige vilkår.

kommissionen känner till att återfinansieringen av ft i april 2003 blev framgångsrik och att aktieägarförskottet därför aldrig behövde göras.
kommissionen understreger for det første, at den er klar over, at kapitaltilførslen til ft i april 2003 var en succes, og at aktionærlånet aldrig blev gennemført.

bt nämner i sina synpunkter av den 11 april 2003 att tillkännagivandet och genomförandet av statens stöd gav fördelar genom aktieägarförskottet och återfinansieringen.
bt gør i sine bemærkninger af 11. april 2003 klart, at bebudelsen og gennemførelsen af denne opbakning fra staten medførte en støtte i form af fordele i forbindelse med aktionærlånet og kapitaltilførslen.

när det gäller beräkningen av stödet i samband med aktieägarförskottet vidhåller cégétel att punkt 3.2 fjärde strecksatsen i tillkännagivandet om statligt stöd i form av garantier bör tillämpas.
i den forbindelse hæfter cégétel sig især ved rentesatsen for at trække på lånet samt manglen på sikkerhedsstillelse og garantier.

kommissionen anser att det vid första anblicken verkar finnas viss grund för franska statens resonemang att aktieägarförskottet i och för sig följde principen om rationella investeringar om det bedöms fristående från de händelser som föregick det.
når de franske myndigheder i deres bemærkninger fremfører, at aktionærlånet isoleret set og uden hensyntagen til de forudgående begivenheder overholder det markedsøkonomiske investorprincip, er det kommissionens umiddelbare indtryk, at dette argument ikke er helt uden berettigelse.

franska staten förtydligar att finansieringen efter obligationsemissionen sammanlagt uppgick till cirka 9 miljarder euro, vilket motsvarar det högsta planerade beloppet för aktieägarförskottet.
de franske myndigheder pointerede derefter, at den samlede finansiering fra obligationsemissionerne beløb sig til ca. 9 mia. eur, dvs. det samme som det maksimale påtænkte aktionærlån.

villkoren för aktieägarförskottet: bt hävdar att statens beteende helt motiverades av statsfinansiella krav (bland annat maastrichtkriterierna) och inte av principen om rationella investeringar i en marknadsekonomi.
vilkår for ydelse af aktionærlån: bt fremfører, at statens adfærd udelukkende var motiveret i hensynet til de offentlige finanser (især for at overholde maastricht-kriterierne) og ikke svarede til, hvordan en fornuftig investor ville bære sig ad under normale markedsvilkår.

franska statens på varandra följande uttalanden och åtgärder från juli 2002 och framåt kan analyseras som en helhet som fick konkret uttryck i åtgärderna i december (tillhandahållandet av aktieägarförskottet), vilka hade anmälts.
de franske myndigheders forskellige tilkendegivelser og foranstaltninger fra juli 2002 kan således ses som et samlet hele, der mundede ud i de konkrete foranstaltninger i december (tilrådighedsstillelse af aktionærlån), som var de eneste, der blev indberettet.

när det gäller huruvida en fördel beviljats noterar kommissionen att aktieägarförskottet (som lämnades innan staten deltog i återfinansieringen av företaget) gav ft en fördel eftersom företaget kunde öka sin finansiering och lugna marknadens oro för om det skulle fullgöra sina förpliktelser.
angående fordelskriteriet bemærker kommissionen, at aktionærlånet (til fremskyndelse af statens deltagelse i kapitaltilførslen til selskabet) giver ft en fordel, fordi selskabet dermed får mulighed for at øge sine finansieringsmidler og give markedet tiltro til selskabets evne til at afholde sin forfaldne gæld.

cégétel hävdar att två olika sorters stödåtgärder förekommit: (i) dels franska statens uttalande om aktieägarförskottet till ft (ii) dels statens deltagande i återfinansieringen av ft.
cégétel mener, at der var tale om to særskilte støtteforanstaltninger: (i) dels de franske myndigheders bebudelse af aktionærlånet til ft, (ii) dels statens deltagelse i kapitaltilførslen til ft.