Usted buscó: sinnet (Sueco - Latín)

jag satte mig nämligen i sinnet att jag icke åter skulle komma till eder med bedrövelse.
statui autem hoc ipse apud me ne iterum in tristitia venirem ad vo

och jag skall på den tiden sätta mig i sinnet att förgöra alla folk som komma mot jerusalem.
et erit in die illa quaeram conterere omnes gentes quae veniunt contra hierusale

men därvid gömde du i ditt hjärta den tanken, jag vet att du hade detta i sinnet:
licet haec celes in corde tuo tamen scio quia universorum memineri

och min fader david hade väl i sinnet att bygga ett hus åt herrens, israels guds, namn;
cumque fuisset voluntatis david patris mei ut aedificaret domum nomini domini dei israhe

natan sade till david: »gör allt vad du har i sinnet; ty gud är med dig.»
et ait nathan ad david omnia quae in corde tuo sunt fac deus enim tecum es

men nu har jag i sinnet att sluta ett förbund med herren, israels gud, för att hans vredes glöd må vända sig ifrån oss.
nunc igitur placet mihi ut ineamus foedus cum domino deo israhel et avertat a nobis furorem irae sua

natan sade till konungen: »välan, gör allt vad du har i sinnet; ty herren är med dig.»
dixitque nathan ad regem omne quod est in corde tuo vade fac quia dominus tecum es

må de komma på skam och blygas, som stå efter mitt liv; må de vika tillbaka och varda utskämda, som hava ont i sinnet mot mig.
verba oris eius iniquitas et dolus noluit intellegere ut bene agere

hans vapendragare svarade honom: »gör allt vad du har i sinnet. gå du åstad; jag följer dig vart du vill.»
dixitque ei armiger suus fac omnia quae placent animo tuo perge quo cupis ero tecum ubicumque volueri

men herren sade till min fader david: 'då du nu har i sinnet att bygga ett hus åt mitt namn, så gör du visserligen väl däri att du har detta i sinnet;
dixit dominus ad eum quia haec fuit voluntas tua ut aedificares domum nomini meo bene quidem fecisti habere huiuscemodi voluntate

bland dessa voro förut också vi allasammans, där vi vandrade i vårt kötts begärelser och gjorde vad köttet och sinnet ville; och vi voro genom vår natur hemfallna åt vredesdomen, vi likasom de andra.
in quibus et nos omnes aliquando conversati sumus in desideriis carnis nostrae facientes voluntates carnis et cogitationum et eramus natura filii irae sicut et ceter

båda konungarna skola hava ont i sinnet, där de sitta tillhopa vid samma bord, skola de tala lögn, men det skall icke hava någon framgång; ty ännu dröjer änden, intill den bestämda tiden.
duorum quoque regum cor erit ut malefaciant et ad mensam unam mendacium loquentur et non proficient quia adhuc finis in aliud tempu

sinne
sensus