Vous avez cherché: sponsringsverksamhet (Suédois - Néerlandais)

eftersom det äldre varumärket användes för sponsringsverksamhet, bland annat i samband
het gerecht heeft het middel afgewezen, omdat niet aan de nodige voorwaarden was voldaan.

gränserna är naturligtvisinte alltid tydliga och ibland kan vad som ursprungligen var en sponsringsverksamhet utvecklas tillett genuint partnerskap baserat på de anställdas engagemang.
de grenzen zijnuiteraard niet altijd scherp afgebakend en soms kan iets wat begonnen is als een sponsoractiviteituitlopen op een echte partnerovereenkomst op basis van de betrokkenheid van werknemers.

i gemenskapslagstiftningen för gränsöverskridande sändningar, som till stor del omfattar sändningar av sport program, fastställs villkoren för tv-reklam och sponsringsverksamhet.
in de communautaire wetgeving over grensoverschrijdende uitzendingen, waarvan een groot gedeelte sportprogrammas zijn, zijn voorwaarden vast gelegd voor televisiereclame en sponsoring.

menar att dessa statliga stödåtgärder gjort det möjligt för de offentliga kanalerna att bortse från alla kommersiella lönsamhetskrav genom att bjuda över vid inköp av tv-rättigheter och genom att tillämpa lockpriser och artificiellt låga priser för sin reklamtid och sponsringsverksamhet.
is van oordeel dat de publieke omroepen zich dankzij deze steunmaatregelen van de staat niet hoefden te bekommeren om normale rentabiliteitsvereisten en dus meer konden bieden voor televisierechten en kunstmatig lage of lokprijzen konden vragen voor de verkoop van reclametijd en sponsoringactiviteiten.

(2) med stöd i artikel 81 i fördraget anser tf1 att france 2 och france 3 har genomfört ett antal samordnade förfaranden som har till syfte och resultat att begränsa konkurrensen. med stöd i artikel 86 i fördraget hävdar tf1 att den franska staten upprätthåller åtgärder som strider mot principen om likabehandling av offentliga företag och privata företag, och åtgärder som framtvingar eller stimulerar konkurrensbegränsande samverkan. med stöd i artikel 87 i fördraget hävdar tf1 att de licensavgifter, olika bidrag, kapitaltillskott samt tillåtna underskott, som france 2 och france 3 åtnjöt i början av 1990-talet, utgör statligt stöd. tf1 karaktäriserar dessutom det faktum att det är omöjligt för conseil supérieur de l’audiovisuel (nedan kallat "csa") att utdöma ekonomiska påföljder för de offentliga kanalerna som en åtgärd med en verkan som motsvarar statligt stöd. tf1 menar att dessa statliga stödåtgärder gjort det möjligt för de offentliga kanalerna att bortse från alla kommersiella lönsamhetskrav genom att bjuda över vid inköp av tv-rättigheter och genom att tillämpa lockpriser och artificiellt låga priser för sin reklamtid och sponsringsverksamhet.
(2) op grond van artikel 81 van het eg-verdrag is tf1 van oordeel dat france 2 en france 3 een aantal onderling afgestemde gedragingen hebben uitgevoerd die een beperking van de mededinging tot doel of gevolg hadden. op grond van artikel 86 van het eg-verdrag stelt tf1 dat de franse staat maatregelen handhaaft die strijdig zijn met het beginsel van gelijke behandeling van openbare en particuliere ondernemingen, alsook maatregelen die mededingingsbeperkende afspraken opleggen of aanmoedigen. op grond van artikel 87 van het eg-verdrag beweert tf1 ten slotte dat de omroepbijdragen, de verschillende subsidies en kapitaalinjecties, alsmede het toestaan van tekorten ten gunste van france 2 en france 3 in het begin van de jaren negentig staatssteun vormen. ook het feit dat de hoge raad voor audiovisuele media (conseil supérieur de l’audiovisuel, hierna "csa" genoemd) aan de publieke omroepen geen geldboetes kan opleggen, wordt door tf1 beschouwd als een maatregel waarvan het effect overeenkomt met dat van staatssteun. tf1 is van oordeel dat de publieke omroepen zich dankzij deze steunmaatregelen van de staat niet hoefden te bekommeren om normale rentabiliteitsvereisten en dus meer konden bieden voor televisierechten en kunstmatig lage of lokprijzen konden vragen voor de verkoop van reclametijd en sponsoringactiviteiten.