Hai cercato la traduzione di trygghetsfrågor da Svedese a Maltese

Traduzione automatica

Imparare a tradurre dagli esempi di traduzione forniti da contributi umani.

Swedish

Maltese

Informazioni

Swedish

trygghetsfrågor

Maltese

 

Da: Traduzione automatica
Suggerisci una traduzione migliore
Qualità:

Contributi umani

Da traduttori professionisti, imprese, pagine web e archivi di traduzione disponibili gratuitamente al pubblico.

Aggiungi una traduzione

Svedese

Maltese

Informazioni

Svedese

definition och successivt genomförande av principen om likabehandling när det gäller sociala trygghetsfrågor bör säkerställas genom framtida rättsakter.

Maltese

billi d-definizzjoni u l-implimentazzjoni progressiva tal-prinċipju tat-trattament ugwali fi ħwejjeġ ta'sigurtà soċjali għandhom jiġu żgurati permezz ta'strumenti li jiġu wara,

Ultimo aggiornamento 2008-03-04
Frequenza di utilizzo: 1
Qualità:

Riferimento: Anonimo

Svedese

2. för att att säkerställa att likabehandlingsprincipen i sociala trygghetsfrågor kommer att successivt genomföras skall rådet på förslag från kommissionen anta bestämmelser som klart anger dess väsentliga innehåll, dess räckvidd och åtgärderna för dess tillämpning.

Maltese

2. bil-għan li jiżgura l-implimentazzjoni progressiva tal-prinċipju tat-trattament ugwali fi ħwejjeġ ta'sigurtà soċjali, il-kunsill, fuq proposta tal-kummissjoni, ser jadotta dispożizzjonijiet li jiddefinixxu s-sustanza, l-iskop u l-arranġamenti biex jiġi applikat.

Ultimo aggiornamento 2008-03-04
Frequenza di utilizzo: 1
Qualità:

Riferimento: Anonimo

Svedese

transport: eu kommer att åtgärda behoven hos såväl inlandsstater som kuststater bland utvecklingsländerna genom att främja både intermodalitetsfrågor för att åstadkomma samtrafik mellan näten och säkerhets-och trygghetsfrågor.

Maltese

it-trasport: l-ue se tindirizza l-ħtiġiet speċjali kemm tal-pajjiżi li qed jiżviluppaw li huma mdawra b’pajjiżi oħra u kemm ta'dawk li qegħdin mal-kosta billi jitmexxew ’il quddiem il-punti fejn għandhom x’jaqsmu aktar minn mezz ta'trasport wieħed biex jitwettqu kemm il-konnessjoni bejn netwerk u ieħor kif ukoll il-punti ta'sigurtà u ħarsien.

Ultimo aggiornamento 2008-03-04
Frequenza di utilizzo: 1
Qualità:

Riferimento: Anonimo

Svedese

bakgrund motiv och syfte syftet med detta förslag är att uppdatera förordning (eeg) nr 1408/71 för att anpassa den till ändringar i medlemsstaternas lagstiftning om social trygghet. allmän bakgrund detta förslag är en regelbunden uppdatering av förordning (eeg) nr 1408/71 och främst av bilagorna till denna, så att den på ett korrekt sätt återspeglar de ändringar som gjorts i lagstiftningen på nationell nivå och därmed garanterar att eu-samordningen av de nationella socialförsäkringssystemen kan fungera på ett korrekt sätt. gällande bestämmelser förordning (eeg) nr 1408/71, uppdaterad genom förordning (eg) nr 118/97 och senast ändrad genom europaparlamentets och rådets förordning (eg) nr 647/2005. genom detta förslag uppdateras och ändras hänvisningarna i vissa bilagor till förordningen, eftersom ändringar har gjorts i den nationella lagstiftning de hänvisar till. förenlighet med europeiska unionens politik och mål på andra områden ej tillämpligt. samrÅd med berÖrda parter och konsekvensanalys samråd med berörda parter metoder, målsektorer och deltagarnas allmänna profil medlemsstaterna har uppmanats att föreslå sådana ändringar till uppdateringen av förordningarna (eeg) nr 1408/71 och (eeg) nr 574/72 som återspeglar ändringar i deras nationella lagstiftning. kommissionens tjänstemän har bedömt dessa förslag, diskuterat dem med medlemsstaternas företrädare vid ett möte i administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare och vid behov klargjort ytterligare detaljer med företrädare för de berörda enskilda medlemsstaterna. sammanfattning av svaren och hur de har beaktats de förslag som ansågs vara förenliga med eu-lagstiftningen och som godkänts av administrativa kommissionen har godtagits och förts in i förslaget. extern experthjälp berörda fackområden/berörd sakkunskap samordning av de sociala trygghetssystemen metoder diskussioner har förts vid möten i administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare och ytterligare diskussioner har vid behov förts för att klargöra särskilt detaljerna i den nationella lagstiftningen, med företrädare för de berörda medlemsstaterna i administrativa kommissionen. de viktigaste organisationer och experter som rådfrågats administrativa kommissionen för social trygghet för migrerande arbetare samt vissa företrädare i administrativa kommissionen. sammanfattning av yttranden som kommit in och beaktats inga potentiellt allvarliga risker med oåterkalleliga konsekvenser har nämnts. Överenskommelse om att uppdatera vissa poster för medlemsstaterna i bilagorna till förordning (eeg) nr 1408/71. offentliggörande av experternas synpunkter och förslag inga. konsekvensanalys medlemsstaterna ändrar ofta sin nationella lagstiftning om social trygghet. detta innebär att de hänvisningar som görs till nationell lagstiftning i eu-lagstiftningen om samordning av de sociala trygghetssystemen blir inaktuella och skapar osäkerhet om den juridiska situationen. detta är till nackdel för de eu-medborgare som flyttar inom eu, eftersom de inte får korrekt information om sina rättigheter och det gör det samtidigt svårare för de nationella socialförsäkringsinstitutionerna att på ett korrekt sätt tillämpa eu-bestämmelserna om samordning av de sociala trygghetssystemen. hänvisningarna i eu-lagstiftningen om samordning av de sociala trygghetssystemen, särskilt i förordningarna (eeg) nr 1408/71 och (eeg) nr 574/72, måste därför uppdateras för att de på ett korrekt sätt ska återspegla den nationella lagstiftningen. eu-förordningar kan bara uppdateras genom förordningar. det ligger i de berörda medborgarnas intresse att eu-förordningarna uppdateras så snart ändringar har skett i nationell lagstiftning. särskilt med tanke på de grundläggande pensionsreformerna i sverige och finland och reformerna inom nederländernas sjukförsäkringssystem behöver förordning (eeg) nr 1408/71 uppdateras så snart som möjligt, trots att förordning (eg) nr 883/2004, som skall ersätta den gamla förordningen, trädde i kraft den 20 maj 2004. den nya förordningen kommer att börja tillämpas först när tillämpningsförordningen träder i kraft, vilket troligen inte kommer att ske före 2007. i fråga om arbetsbörda och kostnader kommer den föreslagna ändringsförordningen inte att medföra någon särskild förändring jämfört med den nuvarande situationen för socialförsäkringsinstitutionerna, socialförsäkringsförvaltningarna, arbetstagarna eller arbetsgivarna. tvärtom är syftet med denna uppdatering att förbättra eu-samordningen av de sociala trygghetssystemen så att skyddet för eu-medborgare som flyttar inom eu blir bättre. rÄttsliga aspekter sammanfattning av den föreslagna åtgärden syftet med detta förslag är att uppdatera vissa bilagor till förordning (eeg) nr 1408/71 för att anpassa den till ändringar i medlemsstaternas lagstiftning om social trygghet. detta kommer att underlätta tillämpningen av eu-lagstiftningen om samordning av de sociala trygghetssystemen genom att det garanterar att det på ett korrekt sätt återspeglar gällande nationell lagstiftning. rättslig grund artiklarna 42 och 308 i eg-fördraget. subsidiaritetsprincipen subsidiaritetsprincipen är tillämplig eftersom förslaget inte faller inom gemenskapens exklusiva behörighet. medlemsstaterna kan inte själva i tillräcklig utsträckning uppnå målen för förslaget av följande skäl: enligt artikel 42 i fördraget skall gemenskapen svara för samordning inom den sociala trygghetens område. gemenskapsåtgärder är nödvändiga för att garantera att den rätt till fri rörlighet för arbetstagare som föreskrivs i fördraget kan utövas i full utsträckning. utan samordning skulle det kunna finnas en risk att den fria rörligheten inte kan utövas, eftersom det är mindre sannolikt att denna rätt skulle utnyttjas om det i praktiken betydde att sociala rättigheter som redan intjänats i en annan medlemsstat gick förlorade. syftet med gällande eu-lagstiftning inom den sociala trygghetens område är inte att ersätta de olika nationella systemen. det bör betonas att den föreslagna ändringsförordningen inte är någon harmoniseringsåtgärd och att den inte är mer omfattande än vad som krävs för effektiv samordning. det grundläggande syftet med förslaget är att uppdatera gällande samordningsregler så att de återspeglar ändringarna i nationell lagstiftning. Även om förslaget därför till största delen bygger på bidrag från medlemsstaterna, skulle de inte kunna anta sådana bestämmelserna på nationell nivå, eftersom det skulle kunna stå i strid med förordningen. därför är det vikigt att säkerställa att bilagorna till förordningen anpassas på ett sådant sätt att den kan tillämpas effektivt i de berörda medlemsstaterna. samordning inom den sociala trygghetens område avser gränsöverskridande situationer där ingen medlemsstat kan agera ensam. eu:s förordning om samordning ersätter de många gällande bilaterala konventionerna. detta förenklar inte bara samordningen av sociala trygghetsfrågor för medlemsstaterna utan garanterar också lika behandling av personer som är försäkrade enligt nationell lagstiftning för social trygghet. Åtgärder på gemenskapsnivå kommer att göra det lättare att uppnå målen enligt förslaget av följande skäl: samordning av systemen för social trygghet är meningsfull endast på gemenskapsnivå. syftet är att säkerställa att samordningen av systemen för social trygghet fungerar effektivt i alla medlemsstaterna. detta bygger på och motiveras av den fria rörligheten för personer inom eu. det finns inga kvalitativa indikatorer utan förordningen berör alla eu-medborgare som oberoende av skäl flyttar inom eu. förslaget är en ren samordningsåtgärd som bara kan vidtas på gemenskapsnivå. medlemsstaterna kommer även i fortsättningen att ha ansvaret för att utforma och finansiera sina egna system för social trygghet. förslaget är därför förenligt med subsidiaritetsprincipen. proportionalitetsprincipen förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: i förordning (eeg) nr 1408/71 föreskrivs detta slags åtgärd därför att en förordning kan ändras bara genom en förordning. men medlemsstaterna kommer även i fortsättningen att själva vara ansvariga för att utforma och finansiera sina egna system för social trygghet. förslaget gör det lättare för medlemsstaterna att samordna sina system för social trygghet och därför är det till nytta för medborgarna och de nationella myndigheterna för social trygghet. dessa särbestämmelser bygger på förslagen från medlemsstaterna, vilket innebär att alla eventuella ekonomiska och administrativa bördor minimeras och står i proportion till det ovannämnda målet. om inte förordning 1408/71 uppdaterades skulle de ekonomiska och administrativa bördorna däremot sannolikt bli större. val av regleringsform föreslagen regleringsform: förordning. Övriga regleringsformer skulle vara olämpliga av följande skäl: det finns inget annat alternativ därför att en förordning som förordning (eeg) nr 1408/71 kan bara ändras genom en förordning. budgetkonsekvenser förslaget påverkar inte gemenskapens budget. ytterligare upplysningar europeiska ekonomiska samarbetsområdet (ees) detta förslag berör en ees-fråga och bör därför gälla i ees. kommentarer till de enskilda artiklarna a. artikel 2 (ikraftträdande) eftersom den nya sjukförsäkringslagen i nederländerna börjar tillämpas den 1 januari 2006, måste ändringarna gällande nederländerna i bilagorna i och vi börja tillämpas den 1 januari 2006. b. bilaga i. Ändring av bilaga i 1. Ändring av del i i bilaga i del i definieras termerna ”anställda” och ”egenföretagare” då dessa inte kan fastställas utifrån nationell lagstiftning. lydelsen i avsnittet ”x. sverige” bör anpassas till den nya socialförsäkringslagen (1999:799) och en hänvisning bör göras till socialavgiftslagen för att identifiera egenföretagare. 2. 2. Ändring av del ii i bilaga i del ii definieras termen ”familjemedlem” då det i nationell lagstiftning inte är möjligt att skilja på familjemedlemmar och andra personer. lydelsen i avsnittet ”q. nederlÄnderna” bör anpassas till den nya sjukförsäkringslagen. ii. Ändring av bilaga iia i bilaga iia redovisas de särskilda icke-avgiftsfinansierade förmåner som i enlighet med artikel 10a i förordning (eeg) nr 1408/71 beviljas berörda personer endast i den medlemsstat där de är bosatta. 1. litauens lag från 1994 om sociala pensioner har ändrats och den sociala pension som för närvarande finns upptagen i bilaga iia har delats upp i flera separata bidrag. av dessa är den nya socialpensionen och det särskilda understödet blandade förmåner med inslag av både socialförsäkring och socialt bistånd. de är inte avgiftsfinansierade, eftersom de finansieras av staten och uppfyller således kriterierna för att betraktas som särskilda icke-avgiftsfinansierade förmåner. hänvisningen i avsnittet ”m. litauen” bör ändras så att det avspeglar denna förändring i den nationella lagstiftningen. 2. fastän socialpensionen avskaffades i slovakisk lagstiftning genom lag 461/2003 av den 31 december 2003, utbetalas förmånen fortfarande enligt den gamla lagen 100/1988 till dem som tidigare hade rätt till den. denna förmån är inte avgiftsfinansierad och garanterar en minimiinkomst för dem som inte är berättigade till en avgiftsfinansierad ålders-eller invaliditetspension. förmånen är behovsprövad. den uppfyller därför kriterierna för att betraktas som en särskild icke-avgiftsfinansierad förmån och bör därför ingå i avsnittet ”v. slovakien”. iii. Ändring av bilaga iii del a i bilaga iii redovisas bestämmelserna i de bilaterala avtal som var i kraft innan förordningen började tillämpas i de berörda medlemsstaterna. i del a redovisas bestämmelserna i de bilaterala avtal som fortsätter att gälla trots att de bilaterala avtalen i allmänhet har ersatts med förordning (eeg) nr 1408/71. den bestämmelse i den allmänna konventionen av den 28 oktober 1952 mellan italien och nederländerna som redovisas i bilaga iii del a berör exporten av förmåner till länder utanför eu. den bör emellertid utgå därför att en pensionsutbetalning i ett land utanför eu antingen ryms inom förordningen (om pensionen omfattas av förordningens sakområden och personen ingår i förordningens personkrets) då principen om lika behandling gäller eller inte ryms inom förordningen och då inte längre skall tas upp i bilaga iii. iv. Ändring av bilaga iv 1. Ändring av bilaga iv del a i bilaga iv del a redovisas ”lagstiftningar som behandlas i förordningens artikel 37.1 enligt vilka invaliditetsförmånernas storlek är oberoende av försäkringsperiodens längd.” i slovakien är storleken på invaliditetsförmånerna beroende av försäkringsperiodens längd (”typ b”-systemet), dock inte när invaliditetsförmånerna utbetalas till personer som blev invalidiserade då de var barn och som inte varit försäkrade under den nödvändiga perioden men som ändå anses ha fullgjort den stadgade försäkringsperioden. denna förmån bör därför ingå i avsnitt ”v. slovakien”. 2. Ändring av bilaga iv del b i bilaga vi del b redovisas de särskilda systemen för egenföretagare, där det gäller särskilda bestämmelser för sammanläggning av försäkringsperioder som fullgjorts i en annan medlemsstat. den spanska lagstiftning som för närvarande redovisas i bilaga iv del b har ändrats och följaktligen bör hänvisningen i avsnittet ”g. spanien” ändras i enlighet med detta. 3. Ändring av bilaga iv del c i bilaga iv del c redovisas de ”fall som avses i förordningens artikel 46.1 b då beräkningen av förmåner kan ske med bortseende från förordningens artikel 46.2”, eftersom det aldrig kommer att leda till ett högre resultat. om den slovakiska efterlevandepensionen baseras på en ålders-eller invaliditetspension, som de facto betalades till den avlidne, kommer både den proportionella och den nationella beräkningen alltid att leda till samma resultat. efterlevandepensionen bör därför ingå i avsnittet ”v. slovakien” den svenska pensionsreformen innebär att inkomstpensionen enligt det nya pensionssystemet är avgiftsdefinierad istället för förmånsdefinierad och oberoende av försäkringsperioder. därför kan man inte göra en proportionell beräkning som är baserad på förordningen. den svenska garantipensionen är grundad på bosättningsperioder i sverige och en proportionell beräkning kommer alltid att ge samma storlek som den nationella beräkningen. därför bör den nuvarande hänvisningen i avsnittet ”x. sverige” ändras i enlighet med detta. 4. Ändring av bilaga iv del d i bilaga iv del d redovisas de förmåner (punkterna 1 och 2) och avtal (punkt 3) som uppfyller villkoren i artikel 46b. 2 i förordningen, varigenom de nationella bestämmelserna om minskning, innehållande eller indragning av förmåner kan tillämpas. på grund av den nya svenska pensionslagstiftningen måste de nuvarande hänvisningarna i bilaga iv del d punkterna 1 i och 2 i uppdateras. dessutom måste de inkomstgrundade sjukförmånerna och aktivitetsersättningen läggas till i punkt 1 i. punkt 3 måste ändras så att det framgår att den gamla nordiska konventionen inte längre gäller och att den bilaterala konventionen om social trygghet mellan finland och luxemburg trädde i kraft den 1 februari 2002. v. Ändring av bilaga vi bilaga vi innehåller särskilda regler för tillämpningen av vissa medlemsstaters lagstiftning. avsnittet ”e. estland” bör ändras för att bereda plats åt bestämmelserna om beräkning av föräldraförmåner när migrerande arbetstagare inte har arbetat i estland under hela det referensår som krävs enligt nationell lagstiftning. avsnittet ”q. nederlÄnderna” bör ändras så att det framgår att den nya sjukvårdsreformen träder i kraft den 1 januari 2006. i punkt 1.a anges de personkategorier som är berättigade till sjukvård enligt nederländsk lagstiftning. i punkt 1.b anges den institution som dessa personer måste vara försäkrade hos. punkt 1.c innehåller tillstånd att ta ut premier och avgifter av sådana försäkrade och deras familjemedlemmar. punkt 1.d beskriver konsekvenserna av att inte registrera sig hos försäkringsinstitutionen i tid. punkt 1.e beskrivs de vårdförmåner som en försäkrad i en annan medlemsstat har rätt till under en vistelse eller bosättningsperiod i nederländerna. punkt 1.f innehåller en förteckning över de nederländska förmåner och pensioner, som gör att mottagarna enligt förordningen kan betraktas som pensionärer och därmed omfattas av bestämmelserna om förmåner vid sjukdom i förordning 1408/71. i punkt 1.g klargörs att en ersättning för tjänster som inte utnyttjats skall betraktas som en kontant sjukvårdsförmån enligt förordningen. detta innebär att förmånen kommer att betalas av nederländerna till försäkrade som är bosatta i en annan medlemsstat. avsnittet ”w. finland” bör ändras för att återspegla reformen av den finska arbetspensionslagstiftningen. där föreskrivs det att när man måste beakta de försäkringsperioder som fullgjorts i andra medlemsstater för att ha rätt till pension, beräknas inkomsterna för den tillgodoräknade perioden endast på inkomsten under referensperioden i finland genom att man dividerar inkomsten med antalet försäkringsmånader i finland. avsnittet ”x. sverige” bör ändras så att det återspeglar den nya lagstiftningen om tillämpningsområdet för den svenska lagstiftningen för social trygghet och reformen av den svenska pensionslagstiftningen. den 1 januari 2001 ändrades lagstiftningen om familjeförmåner i kapitel 4 i lagen om allmän försäkring genom den nya socialförsäkringslagen (1999:799).i punkt 1.a i avsnittet ”x. sverige” föreskrivs hur man för beräkningen av familjeförmånerna fastställer inkomsten för en förälder som har arbetat i sverige och en annan medlemsstat under referensperioden. i punkt 1.b föreskrivs hur man fastställer inkomsten för en förälder som inte alls har arbetat i sverige under referensperioden. punkt 2 i avsnittet ”x. sverige” innehåller vissa övergångsbestämmelser om svenska pensioner. enligt svensk lagstiftning måste en person ha varit bosatt i sverige i minst 3 år för att ha rätt till garantipension. för att ha rätt till full garantipension måste man ha varit bosatt i sverige i 40 år. dock är alla som är födda 1937 eller tidigare och som har varit bosatta i sverige i minst 10 år, även de som aldrig har arbetat, berättigade till full garantipensiondenna ändring innebär att sammanläggningsprincipen inte gäller garantipensioner för dem som är födda 1937 eller tidigare. punkt 3 gäller den svenska sjukersättningen och aktivitetsersättningen. rätt till dessa förmåner baseras på en persons inkomster under en referensperiod. av ändring a framgår det hur inkomsten skall beräknas, när personen har arbetat i en annan medlemsstat och av ändring b hur referensperioden skall fastställas när personen har arbetat i en annan medlemsstat. i punkt 4 klargörs reglerna för beräkning av efterlevandeförmåner i de fall då kvalifikationskravet inte kan uppfyllas under referensperioden enligt svensk lagstiftning. i punkt a fastställs det hur man beaktar de pensionsrättigheter som den avlidne intjänade i andra medlemsstater än sverige under referensperioden då det gäller den inkomstgrundade efterlevandepensionen. i punkt b däremot fastställs det hur man

Maltese

il-kuntest tal-proposta ir-raġunijiet u l-għanijiet tal-proposta din il-proposta hija mmirata li taġġorna r-regolament tal-komunità (kee) nru 1408/71 biex jirrifletti bidliet fil-leġiżlazzjoni tas-sigurtà soċjali nazzjonali ta'l-istati membri. kuntest ġenerali il-proposta hija aġġornament regolari tar-regolament (kee) nru 1408/71, b’mod iktar preċiż ta'l-annessi tiegħu, biex jirrifletti bidliet tas-sitwazzjoni legali fuq livell nazzjonali b’mod korrett, u b’hekk tkun żgurata l-koordinazzjoni tal-komunità kif suppost ta'l-iskemi tas-sigurtà soċjali nazzjonali. dispożizzjonijiet eżistenti fil-qasam tal-proposta ir-regolament (kee) nru 1408/71, li kien aġġornat bir-regolament (ke) nru 118/97 u emendat l-aħħar bir-regolament (ke) nru 647/2005 tal-parlament ewropew u tal-kunsill. din il-proposta qed taġġorna u temenda r-referenzi f’ċerti annessi mar-regolament għaliex il-leġiżlazzjoni nazzjonali li jirreferu għaliha ġiet emendata. konsistenza ma'politika u għanijiet oħrajn ta'l-unjoni mhux applikabbli. konsultazzjoni tal-partijiet interessati u valutazzjoni ta'l-impatt konsultazzjoni tal-partijiet interessati metodi ta'konsultazzjoni, setturi prinċipali fil-mira u profil ġenerali ta'dawk li wieġbu l-istati membri kienu mistednin biex jippreżentaw talbiet għal emendi li jaġġornaw r-regolamenti (kee) nru 1408/71 u 574/72 biex jirriflettu l-bidliet fil-leġiżlazzjoni nazzjonali tagħhom. l-istaff tal-kummissjoni vvaluta t-talbiet, iddiskutihom mar-rappreżentanti ta'l-istati membri f’laqgħa tal-kummissjoni amministrattiva dwar is-sigurtà soċjali għall-Ħaddiema emigranti u, fejn meħtieġ, iċċara iktar dettalji mar-rappreżentanti mill-istati membri individwali kkonċernati. sunt tat-tweġibiet u kif ġew ikkunsidrati it-talbiet li huma kkunsidrati bħala kompatibbli mal-liġi ta'l-ue u li magħhom qablet il-kummissjoni amministrattiva kienu aċċettati u inkorporati. il-ġbir u l-użu ta'tagħrif espert dominji xjentifiċi/ta'tagħrif espert ikkonċernati il-koordinazzjoni tas-sigurtà soċjali. il-metodoloġija użata diskussjonijiet f’laqgħat tal-kummissjoni amministrattiva fuq is-sigurtà soċjali għall-Ħaddiema emigranti u, fejn kien hemm il-ħtieġa, iktar diskussjonijiet biex tinkiseb kjarifika, b’mod partikolari dwar id-dettalji tal-leġiżlazzjoni nazzjonali, ma'rappreżentanti fil-kummissjoni amministrattiva mill-istati membri kkonċernati. organizzazzjonijiet/esperti prinċipali kkonsultati il-kummissjoni amministrattiva dwar is-sigurtà soċjali għall-Ħaddiema emigranti, kif ukoll xi rappreżentanti fil-kummissjoni amministrattiva. sunt tal-pariri mogħtija u adottati l-eżistenza ta'riskji potenzjali serji b’konsegwenzi irreversibbli ma ssemmietx. ftehim biex ikunu aġġornati ċerti annotazzjonijiet għall-istati membri fl-annessi mar-regolament 1408/71. mezzi użati biex il-parir espert isir pubblikament disponibbli l-ebda. valutazzjoni ta'l-impatt l-istati membri spiss jemendaw il-leġiżlazzjoni tas-sigurtà soċjali nazzjonali tagħhom. bħala konsegwenza, ir-referenzi magħmula għal-leġiżlazzjoni nazzjonali fil-leġiżlazzjoni ta'l-ue li tikkoordina l-iskemi tas-sigurtà soċjali jsiru antikwati u joħolqu inċertezza legali. dan huwa għad-detriment taċ-ċittadini ta'l-ue li jiċċaqalqu fi ħdan l-ue, għaliex ma jkunux infurmati kif suppost dwar id-drittijiet tagħhom u jagħmilha iktar diffiċli għall-istituzzjonijiet tas-sigurtà soċjali nazzjonali biex japplikaw kif suppost id-dispożizzjonijiet ta'l-ue li jikkoordinaw is-sigurtà soċjali. għalhekk ir-referenzi fil-leġiżlazzjoni ta'koordinazzjoni ta'l-ue, b’mod partikolari fir-regolamenti 1408/71 u 574/72, jeħtieġu li jkunu aġġornati biex jirriflettu l-leġiżlazzjoni nazzjonali b’mod korrett. ir-regolamenti ta'l-ue jistgħu jkunu aġġornati biss b’regolament. huwa fl-interess taċ-ċittadini kkonċernati li r-regolamenti tal-komunità jkunu aġġornati eżatt wara t-tibdiliet fil-leġiżlazzjoni nazzjonali. b’mod speċifiku għal dak li għandu x’jaqsam mar-riformi fundamentali tal-pensjoni fl-iżvezja u l-finlandja kif ukoll ir-riforma ta'l-iskema ta'assigurazzjoni tal-kura tas-saħħa ta'l-olanda, ir-regolament 1408/71 jeħtieġ li jkun aġġornat mill-iktar fis possibbli, minkejja d-dħul fis-seħħ, fl-20 ta'mejju 2004, tar-regolament 883/2004 minfloku: dan ir-regolament il-ġdid ma japplikax sa ma l-implimentazzjoni tar-regolament tidħol fis-seħħ, probabbilment mhux qabel l-2007. f’termini tax-xogħol jew l-ispejjeż li hemm, ir-regolament propost għal din l-emenda ma jagħmel l-ebda differenza speċifika fis-sitwazzjoni preżenti ta'l-istituzzjonijiet u l-amministrazzjonijiet tas-sigurtà soċjali, tal-ħaddiema jew ta'dawk li jħaddmu. bil-kuntrarju, l-għan ta'dan l-aġġornament huwa li jtejjeb il-koordinazzjoni ta'l-iskemi tas-sigurtà soċjali tal-komunità, b’hekk tingħata protezzjoni aħjar liċ-ċittadini ta'l-ue li jiċċaqalqu fi ħdan l-ue. elementi legali tal-proposta sunt ta'l-azzjoni proposta il-proposta hija intenzjonata li taġġorna xi annessi tar-regolament 1408/71 biex jirriflettu tibdiliet fil-leġiżlazzjoni tas-sigurtà soċjali nazzjonali ta'l-istati membri. għalhekk għandha tiffaċilita l-applikazzjoni tal-leġiżlazzjoni tal-komunità li tikkoordina l-iskemi tas-sigurtà soċjali billi jkun żgurat li tiġi riflessa kif suppost il-leġiżlazzjoni nazzjonali fis-seħħ. bażi legali l-artikoli 42 u 308 tat-trattat tal-ke prinċipju ta'sussidjarjetà il-prinċipju ta'sussidjarjetà japplika sakemm il-proposta ma taqax taħt il-kompetenza esklussiva tal-komunità. l-għanijiet tal-proposta ma jkunux jistgħu jintlaħqu b’mod suffiċjenti mill-istati membri minħabba xi raġuni(jiet) kif ġej. xi azzjoni tal-komunità tal-forma ta'miżuri ta'koordinazzjoni fil-qasam tas-sigurtà soċjali hija meħtieġa skond l-artikolu 42 tat-trattat u hi neċessarja biex tiggarantixxi li d-dritt taċ-ċaqliq ħieles għall-ħaddiema stabbilit fit-trattat jista'jkun eżerċitat bis-sħiħ. mingħajr it-tali koordinazzjoni, jista'jkun hemm ir-riskju li l-libertà taċ-ċaqliq ma tkunx operabbli, minħabba li jkun hemm inqas ċans li n-nies jagħmlu użu minn dan id-dritt jekk ikun ifisser, fil-prinċipju, li jintilfu d-drittijiet tas-sigurtà soċjali diġà akkwistati fi stat membru ieħor. mhux l-iskop tal-leġiżlazzjoni tal-komunità eżistenti dwar is-sigurtà soċjali li tieħu post l-iskemi nazzjonali differenti. għandu jkun enfasizzat li r-regolament propost għal din l-emenda mhuwiex miżura ta'armonizzazzjoni u ma jmurx lilhinn minn dak li hu meħtieġ għall-koordinazzjoni effettiva. bażikament l-iskop tal-proposta huwa li taġġorna r-regoli ta'koordinazzjoni eżistenti biex jirriflettu t-tibdiliet li saru fil-leġiżlazzjoni nazzjonali. għalhekk, għalkemm il-proposta hija bbażata prinċipalment fuq il-kontribut ta'l-istati membri, l-istati membri ma setgħux jadottaw dawn id-dispożizzjonijietfuq livell nazzjonali minħabba li dan seta'jkun ta'konflitt mar-regolament. għalhekk hemm il-ħtieġa li jkun żgurat li l-annessi mar-regolament huma adattati kif suppost sabiex ir-regolament jista'jiġi applikat b’mod effettiv fl-istati membri kkonċernati. il-koordinazzjoni tas-sigurtà soċjali għandha x’taqsam ma'sitwazzjonijiet transkonfinali fejn l-ebda stat membru ma jista'jaġixxi waħdu. ir-regolament tal-komunità għal din il-koordinazzjoni jieħu post il-bosta ftehimiet bilaterali eżistenti. dan mhux biss jissimplifika l-koordinazzjoni tas-sigurtà soċjali għall-istati membri imma jiżgura wkoll trattament ugwali għall-persuni li huma assigurati skond il-leġiżlazzjoni tas-sigurtà soċjali nazzjonali. il-ħidma tal-komunità tkun tista'tilħaq aħjar l-għanijiet tal-proposta għal xi raġuni(jiet) kif ġej. il-koordinazzjoni ta'l-iskemi tas-sigurtà soċjali jagħmlu sens biss fil-livell tal-komunità. l-iskop huwa li jkun żgurat li l-koordinazzjoni ta'l-iskemi tas-sigurtà soċjali topera b’mod effettiv fost l-istati membri kollha. il-bażi u l-ġustifikazzjoni ta'dan huma ċ-ċaqliq ħieles tal-persuni fi ħdan l-ue. m’hemm l-ebda indikaturi kwalitattivi, imma r-regolament jikkonċerna kull ċittadin ta'l-ue li jiċċaqlaq, għal kwalunkwe raġuni, fi ħdan l-ue. il-proposta hija purament miżura ta'koordinazzjoni li tista'tittieħed biss fuq livell tal-komunità. l-istati membri jibqgħu responsabbli għall-organizzazzjoni u l-iffinanzjar ta'l-iskemi tas-sigurtà soċjali tagħhom stess. għalhekk il-proposta hija skond il-prinċipju ta'sussidjarjetà. il-prinċipju tal-proporzjonalità il-proposta hija skond il-prinċipju tal-proporzjonalità għal xi raġuni(jiet) kif ġej. ir-regolament (kee) nru 1408/71 jeħtieġ din il-forma ta'azzjoni għaliex regolament jista'jkun emendat biss b’regolament. imma l-istati membri jibqgħu responsabbli huma biss għall-organizzazzjoni u l-iffinanzjar ta'l-iskemi tas-sigurta'soċjali tagħhom stess. il-proposta tagħmilha iktar faċli għall-istati membri biex jikkoordinaw l-iskemi tas-sigurtà soċjali u għalhekk hija ta'benefiċċju għaċ-ċittadini kif ukoll għall-awtoritajiet tas-sigurtà soċjali nazzjonali. dawn id-dispożizzjonijiet speċjali huma bbażati fuq proposti mill-istati membri li jfisser li kwalunkwe piż potenzjali finanzjarju u amministrattiv ikun imminimizzat u proporzjonat għall-għan imsemmi hawn fuq. bil-maqlub, hemm iċ-ċans li mingħajr dan it-tip ta'aġġornament tar-regolament 1408/71 il-piżijiet finanzjarji u amministrattivi jkunu ikbar. l-għażla ta'l-istrumenti strumenti proposti: ir-regolament. mezzi oħra ma jkunux adegwati minħabba xi raġuni(jiet) kif ġej. m’hemm l-ebda alternattiva għaliex regolament bħal regolament (kee) nru 1408/71 jista'jkun emendat biss b’regolament. implikazzjoni fl-estimi il-proposta m’għandha l-ebda implikazzjoni għall-baġit tal-komunità. aktar informazzjoni iż-Żona ekonomika ewropea l-att propost jikkonċerna kwistjoni taż-Żee u għalhekk għandu jkun estiż għaż-Żona ekonomika ewropea. spjegazzjoni ddettaljata tal-proposta a. l-artikolu 2 (id-dħul fis-seħħ) kif l-att ta'l-assigurazzjoni tal-kura tas-saħħa l-ġdid fl-olanda jsir japplika mill-1 ta'jannar 2006, l-emendi li għandhom x’jaqsmu ma'l-olanda fl-annessi i u vi jeħtieġu li jkunu applikati mill-1 ta'jannar 2006. b. anness i. l-emenda ta'l-anness i 1. l-emenda tal-parti i l-anness i tal-parti i jagħti d-definizzjoni tat-termini “persuni impjegati” jew “persuni li jaħdmu għal rashom” fejn dawn ma jistgħux ikunu ddeterminati mil-leġiżlazzjoni nazzjonali. l-għażla tal-kliem użat fit-taqsima "x. l-iŻvezja" għandu jinġieb jaqbel ma'l-att tas-sigurtà soċjali l-ġdid (1999:799) u għandha tiżdied referenza ma'l-att tal-kontribuzzjonijiet tas-sigurtà soċjali biex ikunu identifikati l-persuni li jaħdmu għal rashom. 2. l-emenda tal-parti ii l-anness i tal-parti ii jagħti d-definizzjoni tat-terminu “membru tal-familja” fejn fil-leġiżlazzjoni nazzjonali m’hemmx il-fakultà għal distinzjoni bejn il-membri tal-familja u persuni oħra. l-għażla tal-kliem użat fit-taqsima "q. l-olanda" għandu jinġieb skond l-att ta'l-assigurazzjoni tal-kura tas-saħħa l-ġdid. ii. l-emenda ta'l-anness iia l-anness iia jelenka benefiċċji speċjali mhux kontributorji mogħtija lill-persuni kkonċernati b’mod esklussiv fit-territorju ta'l-istat membru fejn joqogħdu, taħt l-artikolu 10a tar-regolament (kee) nru 1408/71. 1. il-liġi tal-litwanja ta'l-1994 dwar il-pensjonijiet soċjali ġiet emendata u l-pensjoni soċjali li bħalissa hemm elenkata fl-anness iia nqasmet f’bosta sussidji separati. minn dawn is-sussidji, il-pensjoni l-ġdida ta'l-assistenza soċjali u s-sussidju ta'għajnuna speċjali huma benefiċċji mħallta li jikkonsistu f’elementi ta'sigurtà soċjali u assistenza soċjali u mhumiex kontributorji billi huma ffinanzjati mill-gvern, b’hekk jilħqu l-kriterji li għandhom ikunu kkunsidrati bħala benefiċċji mhux kontributorji speċjali. ir-referenza fit-taqsima "m. il-litwanja" għandha tkun emendata biex tirrifletti din il-bidla fil-leġiżlazzjoni nazzjonali. 2. għalkemm il-leġiżlatura slovakka abolixxiet il-pensjoni soċjali bl-att 461/2003 mill-31 ta'diċembru 2003, il-benefiċċju qed ikompli jitħallas skond l-att l-antik 100/1988 coll. lill-persuni li qabel kienu intitolati għalih. dan il-benefiċċju mhuwiex kontributorju, jiggarantixxi dħul minimu għall-persuni li ma jikkwalifikawx għall-pensjoni kontributorja tax-xjuħija jew għall-pensjoni ta'l-invalidità u huwa suġġett għal eżami tal-mezzi. għalhekk dan jissodisfa kriterji biex ikun ikkunsidrat bħala benefiċċju mhux kontributorju speċjali u għalhekk għandu jkun inkluż fit-taqsima "v. is-slovakkja". iii. l-emenda ta'l-anness iii, tal-parti a l-anness iii jelenka d-dispożizzjonijiet ta'ftehim bilaterali eżistenti li kienu fis-seħħ qabel l-applikazzjoni tar-regolament fl-istati membri kkonċernati. il-parti a telenka d-dispożizzjonijiet ta'ftehim bilaterali li għadhom japplikaw, minkejja l-fatt li d-dispożizzjonijiet ta'ftehim bilaterali ġeneralment jinbidlu bir-regolament (kee) 1408/71. id-dispożizzjoni tal-konvenzjoni Ġenerali tat-28 ta'ottubru 1952 bejn l-italja u l-olanda elenkata fl-anness iii, tal-parti a tikkonċerna l-esportazzjoni ta'benefiċċji lejn pajjiżi li mhumiex fl-ue. imma, din għandha titħassar għaliex jew il-pagament ta'pensjoni f’pajjiż li mhuwiex fl-ue jaqa'fl-ambitu tar-regolament (jekk il-pensjoni taqa'fl-ambitu materjali u l-benefiċjarju fl-ambitu personali tiegħu), f’liema każ ikun applikat il-prinċipju ta'trattament ugwali inkella jekk le, din il-kwistjoni ma tistax tkun ittrattata aktar fl-anness iii. iv. l-emenda ta'l-anness iv 1. l-emenda ta'l-anness iv, tal-parti a l-anness iv, tal-parti a jelenka l-"leġiżlazzjonijiet li hemm referenza għalihom fl-artikolu 37(1) tar-regolament li taħtu l-ammont ta'benefiċċji ta'invalidità huwa indipendenti mit-tul tal-perjodi ta'l-assigurazzjoni." fir-repubblika slovakka, il-livell ta'pensjonijiet ta'invalidità jiddependi fuq it-tul tal-perjodi ta'assigurazzjoni (is-sistema tat-“tip “b”), bl-eċċezzjoni tal-pensjoni ta'invalidità għall-persuni li jkunu invalidaw irwieħhom meta kienu tfal dipendenti u ma kienux assigurati għall-perjodu meħtieġ imma li huma xejn inqas minn meqjusa li jkunu għamlu l-perjodu ta'assigurazzjoni meħtieġ. għalhekk dan il-benefiċċju għandu jkun inkluż fit-taqsima "v. is-slovakkja". 2. l-emenda ta'l-anness iv, tal-parti b l-anness vi, tal-parti b jelenka l-iskemi speċjali għall-persuni li jaħdmu għal rashom li għalihom japplikaw provvedimenti speċjali dwar l-aggregazzjoni ta'perjodi ta'assigurazzjoni li wieħed ikun għamel fi stat membru ieħor. il-liġi spanjola li bħalissa hemm elenkata fl-anness iv, tal-parti b ġiet emendata u, konsegwentement, ir-referenza fit-taqsima"g. spanja" għandha tkun aġġornata skond dan. 3. l-emenda ta'l-anness iv, tal-parti c l-anness iv, tal-parti c jelenka l-"każijiet li hemm referenza għalihom fl-artikolu 46(1)(b) tar-regolament fejn il-kalkulazzjoni tal-benefiċċju skond l-artikolu 46(2) tar-regolament tista'ma ssirx" billi din ma twassal qatt għal riżultat ogħla. jekk il-pensjoni slovakka tal-persuna superstiti hija bbażata fuq il-pensjoni tax-xjuħija jew ta'l-invalidità li tkun fil-fatt tħallset lill-persuna mejta, kemm il-kalkulazzjoni pro rata u kemm dik nazzjonali dejjem iwasslu għall-istess riżultat. għalhekk il-pensjoni tal-persuna superstiti għandha tkun inkluża fit-taqsima "v. is-slovakkja". skond is-sistema ta'pensjoni Żvediza kif ġiet irriformata, il-pensjoni tad-dħul tiddependi mill-kontribuzzjonijiet pjuttost milli tiddependi mill-benefiċċji u hija indipendenti mill-perjodi ta'l-assigurazzjoni. għalhekk kalkulazzjoni pro rata bbażata fuq ir-regolament mhijiex possibbli. il-pensjoni ggarantita Żvediza tiddependi mill-perjodi ta'residenza fl-iżvezja, u kalkulazzjoni pro rata dejjem tirriżulta fl-istess ammont bħall-kalkulazzjoni nazzjonali. għalhekk l-annotazzjoni li hemm bħalissa fit-taqsima "x. l-iŻvezja" għandha tkun emendata skond dan. 4. l-emenda ta'l-anness iv, tal-parti d l-anness iv, tal-parti d jelenka l-benefiċċji (il-punti 1 u 2) u l-ftehim (il-punt 3) li jissodisfaw il-kondizzjonijiet stabbiliti fl-artikolu 46b(2) tar-regolament, b’hekk jingħata lok għall-applikazzjoni tal-leġiżlazzjoni nazzjonali li għandha x’taqsam mat-tnaqqis, is-sospensjoni u t-tneħħija tal-benefiċċji. minħabba l-leġiżlazzjoni l-ġdida tal-pensjoni Żvediza, l-annotazzjonijiet li hemm bħalissa taħt l-anness iv, tal-parti d, il-punti 1(i) u 2(i) jeħtieġu li jkunu aġġornati. barra dan, benefiċċji tal-mard li għandhom x’jaqsmu mad-dħul u sussidji ta'attività għandhom jiżdiedu mal-punt 1(i). il-punt 3 għandu jkun emendat biex jirrifletti l-fatt li l-konvenzjoni nordika l-qadima ġiet mibdula u li l-ftehim bilaterali dwar is-sigurtà soċjali bejn il-finlandja u l-lussemburgu daħal fis-seħħ fl-1 ta'frar 2002. v. l-emenda ta'l-anness vi l-anness vi jistipula proċeduri speċjali għall-applikazzjoni tal-leġiżlazzjoni ta'ċerti stati membri. it-taqsima "e. l-estonja" għandha tkun emendata biex jiġu miżjuda r-regoli għall-kalkoli tal-benefiċċji tal-ġenituri meta ħaddiema migranti ma jkunux ħadmu fl-estonja s-sena ta'referenza tulha kollu kif meħtieġ mil-leġiżlazzjoni nazzjonali. it-taqsima "q. l-olanda" għandha tkun emendata biex tirrifletti d-dħul fis-seħħ tar-riforma l-ġdida tal-kura tas-saħħa mill-1 ta'jannar 2006. il-punt 1(a) jispeċifika l-kategoriji ta'persuni li huma intitolati għall-kura tas-saħħa taħt il-leġiżlazzjoni ta'l-olanda. il-punt 1(b) jispeċifika l-istituzzjoni li magħha t-tali persuni għandhom ikunu assigurati. il-punt 1(c) jippermetti l-ġbir ta'premiums jew kontribuzzjonijiet mingħand it-tali persuni assigurati u l-membri tal-familja tagħhom. il-punt 1(d) jikkonċerna l-konsegwenzi ta'reġistrazzjoni trattenuta għall-assigurazzjoni. il-punt 1(e) jispeċifika l-benefiċċji f’beni li għalihom persuna assigurata fi stat membru ieħor hija intitolata matul perjodu ta'żjara jew perjodu ta'residenza fl-olanda. il-punt 1(f) jelenka l-benefiċċji u l-pensjonijiet ta'l-olanda li jagħtu l-possibbiltà lir-reċipjenti li jkunu kkunsidrati bħala pensjonanti fit-tifsira tar-regolament, b’hekk ikunu jistgħu jibbenefikaw mid-dispożizzjonijiet tal-kapitolu tal-mard tar-regolament 1408/71. il-punt 1(g) jiċċara li r-rifużjoni li tingħata meta ma ssir l-ebda talba għandha tkun ikkunsidrata bħala benefiċċju tal-mard fi flus kontanti għall-iskop tar-regolament. dan ifisser li l-benefiċċju jkun pagabbli mill-olanda lill-persuni assigurati li jkunu residenti fi stat membru ieħor. it-taqsima "w. il-finlandja" għandha tkun emendata biex tirrifletti r-riforma tal-leġiżlazzjoni finlandiża tal-pensjoni ta'l-impjieg. din tipprovdi li meta perjodi ta'assigurazzjoni li wieħed jagħmel fi stati membri oħra jkollhom ikunu kkunsidrati biex jiġu ssodisfati l-kondizzjonijiet għall-jedd ta'pensjoni, il-qligħ għall-perjodu akkreditat ikun ikkalkulat biss mid-dħul ta'matul il-perjodu ta'referenza fil-finlandja billi d-dħul ikun diviż bin-numru tax-xhur ta'l-assigurazzjoni fil-finlandja. it-taqsima "x. l-iŻvezja" għandha tkun emendata biex tirrifletti l-leġiżlazzjoni l-ġdida li għandha x’taqsam mal-kopertura taħt il-leġiżlazzjoni tas-sigurtà soċjali Żvediza u r-riforma tal-leġiżlazzjoni tal-pensjoni Żvediza. mill-1 ta'jannar 2001, l-att tas-sigurtà soċjali l-ġdid (1999:799) emenda l-leġiżlazzjoni dwar il-benefiċċji tal-ġenituri fil-kapitolu 4 ta'l-att tas-sigurtà nazzjonali. għall-iskop tal-kalkulazzjoni tal-benefiċċju tal-ġenituri, il-punt 1(a) tat-taqsima "x. l-iŻv

Ultimo aggiornamento 2008-03-04
Frequenza di utilizzo: 1
Qualità:

Riferimento: Anonimo
Attenzione: contiene formattazione HTML nascosta

Ottieni una traduzione migliore grazie a
7,782,904,724 contributi umani

Ci sono utenti che chiedono aiuto:



I cookie ci aiutano a fornire i nostri servizi. Utilizzando tali servizi, accetti l'utilizzo dei cookie da parte nostra. Maggiori informazioni. OK