検索ワード: nationelllagstiftning (スウェーデン語 - デンマーク語)

fÖrenligheten mellan nationelllagstiftning och fÖrdraget
2forenelighed af national lovgivning

förenligheten mellan nationelllagstiftning och fördraget och ecbsstadgan
2.5national lovgivnings forenelighed med traktaten og escb-statutten

dessa föreskrifter är minimikrav och måste införlivas i nationelllagstiftning.
der er tale om minimumsdirektiver, som er omsat til nationallovgivning.

direktivet skall ha genomförts i nationelllagstiftning senast den 19 juli 2003.
direktivet skal være gennemført i medlemsstaternes nationale lovgivninger senest den 19. juli 2003.

2 analysram 2.1 ekonomisk konvergens 2.2 förenlighet mellan nationelllagstiftning och fördraget
2 rammer for analysen 2.1 Økonomisk konvergens 2.2 forenelighed af nationallovgivning med traktaten

alla nya medlemsstater måste införliva eu:sbestämmelser mot diskriminering i nationelllagstiftning före anslutningen till eu.
alle nye medlemslande skal have indarbejdetreglerne om forbud mod diskrimination ideres nationale lovgivning, før de optages i eu.

den tredje typen av hinder har att göra med nationelllagstiftning, särskilt bolagsrätt, skatter och administrativaformaliteter.
den tredje type hindring skyldes den nationale lovgivning,navnlig selskabsret, beskatning og administrative formaliteter.

var och en har rätt till tillgång till förebyggande hälsovårdoch till medicinsk vård på de villkor som fastställs i nationelllagstiftning och praxis.
3.enhver har ret til erstatning fra unionen forskader forvoldt af institutionerne eller de ansatte underudøvelsen af deres hverv i overensstemmelse med de almindelige principper, der er fælles for medlemsstaternes retssystemer.

i konsekvens- bedömningen saknadesframför allt en analys av skillnaderna mellan gällande nationelllagstiftning och de nyaföreslagna harmoniserade reglernaför konsumentlagstiftning.
navnlig manglede der i konsekvensanalysen en analyse af forskellene mellem den eksisterende nationale lovgivning og de nye foreslåede harmoniserede regler for lovgivning om forbrugerrettigheder.

denna normför godjordbrukshävd och goda miljöförhållandeninfördes inte inom tvärvillkoren eftersom nederländerna gjorde det politiska valet att endastinföra normer baserade på befintlig nationelllagstiftning.
denne glm-norm blev ikke taget med under krydsoverensstemmelse, da nederlandene traf det politiske valg kun at medtage normer, der byggede på den gældende nationalelovgivning.

av de erhållna svaren framgick klart att fast de fria yrkena i nästan alla medlemsstateromfattas av nationell konkurrenslagstiftning begränsas tillämpningen av denna i praktiken av nationelllagstiftning som begränsar konkurrensen.
det fremgik klart af svarene, at selv om de nationale konkurrenceregler dækkerde liberale erhverv i næsten alle medlemsstaterne, er anvendelsen af konkurrencereglerne i praksisbegrænset af national lovgivning, der lægger begrænsninger på konkurrencen.

medlemsstaterna har därför fått införa nationelllagstiftning för att uppfylla de nya kraven. varje land har fått välja hur manskall göra detta inom ramen för sinarättsliga och kulturella traditioner samtden lagstiftning som redan gäller.
medlemsstaterne har derforværet nødt til at indføre bestemmelser i deresnationale lovgivning for at opfylde de nye krav.det har været op til de enkelte medlemsstaterat beslutte, hvordan dette burde gøres påbaggrund af deres retlige og kulturelle traditioner samt de lovgivninger, der allerede varpå plads.

svårigheterna med genomförandet av tvärvillkor härrörfrån omorganisationen av kontrollorgan, från identifieringen av kontrollerbara skyldigheter rörande jordbruksverksamhet i de olika direktiven och förordningarna och från det att dessa direktivi vissa fall harinförlivats ofullständigti nationelllagstiftning.
vanskelighederneiforbindelse med gennemførelsen af krydsoverensstemmelse skyldes omstrukturering af kontrolorganerne, indførelse af kontrollerbare forpligtelser vedrørende landbrugsaktiviteter i de forskellige direktiver og forordninger samt en undertiden ufuldstændig omsætning af sådanne direktiver til natio-nallovgivning.

denna regel gäller dock inte de investerare somanges i förteckningen på s.18–19, såsom universiteteller självständiga lokala myndigheter som harstatus som offentligt organ enligt nationelllagstiftning.
de investorer, der er anført på side 18-19, f.eks. universiteter og selvstyrende lokale myndigheder, der har status som offentlige organer i henhold til national lovgivning, berøres ikke af denne regel.

slutligen skall det tilläggas att flertalet medlemsstater har en egen nationelllagstiftning som gör det möjligt att ingripa mot konkurrensbegränsande förfaranden (konkurrensbegränsande avtal, missbruk av dominerande ställningoch koncentrationer).
endelig skal det tilføjes, at størstedelen af medlemsstaterne har en nationallovgivning, der gør det muligt at forfølge konkurrenceskadelig adfærd(konkurrencebegrænsende aftaler, misbrug af dominans).

arbetstagare och arbetsgivare, eller deras respektive organisationer, har i enlighet med unionsrätten samt nationelllagstiftning och praxis rätt att förhandla och ingå kollektivavtal på lämpliga nivåer och att i händelse av intressekonfliktertillgripa kollektiva åtgärder för att försvara sina intressen,inbegripet strejk.
enhver har ret til at få adgang til forebyggende sundhedsydelser og til at modtage lægehjælp på de betingelser, der erfastsat ved medlemsstaternes lovgivning og praksis. der skalsikres et højt sundhedsbeskyttelsesniveau ved fastlæggelsenog gennemførelsen af alle unionens politikker og aktiviteter.

trots att det inte förefaller finnas någon motsvarighet i jämförbar nationelllagstiftning tycks gemenskapsrätten på dess nuvarande stadium medge attgemenskapens institutioner och organ låter upphovsmannaregeln ingå ideras bestämmelser rörande allmänhetens tillgång till handlingar.ombudsmannen konstaterar dock att förstainstansrätten har fastslagit attupphovsmannaregeln sådan som den antagits av kommissionen måsteutformas och tillämpas återhållsamt, så att den övergripande principen ominsyn inte blir lidande.104
selv om der formentlig ikke findes noget tilsvarende i den sammenligneligenationale lovgivning, ser det ud til, at den gældende fællesskabsret giver fællesskabets institutioner og organer mulighed for at lade ophavsmandsreglen indgå i deres bestemmelser om aktindsigt. ombudsmandenbemærker imidlertid, at retten i første instans har konkluderet, at denophavsmandsregel, som kommissionen har vedtaget, skal fortolkes oganvendes indskrænkende, således at anvendelsen af det almindeligeprincip om gennemsigtighed ikke bringes i fare.104

detta lagstiftningspaket, somomfattar totalt fem direktiv (50), innebär en omfattande översyn av regelverket för telekommunikation och syftar till att skapa mer konkurrens inom denna mycket viktiga sektor av den europeiska ekonomin.fyra av direktiven (ramdirektiv 2002/21/eg, tillträdesdirektivet 2002/19/eg, auktorisationsdirektivet2002/20/eg och direktiv om samhällsomfattande tjänster 2002/22/eg) skall vara omsatta i nationelllagstiftning senast den 25 juli 2003 och tillämpas från den dagen, medan direktivet om integritet ochelektronisk kommunikation 2002/58/eg skall genomföras den 31 oktober 2003.
denne nye lovgivningspakke, der beståraf i alt fem direktiver (50), er et omfattende gennemsyn af de retlige rammer for telekommunikation med det formål at bringe mere konkurrence ind i denne sektor, der har afgørende betydning for deneuropæiske økonomi. fire af direktiverne (rammedirektiv 2002/21/ef, adgangsdirektivet 2002/19/ef,tilladelsesdirektivet 2002/20/ef og forsyningspligtdirektivet 2002/22/ef) skal gennemføres i nationallovgivning inden den 25. juli 2003 og anvendes fra denne dato, mens direktivet om databeskyttelse indenfor elektronisk kommunikation 2002/58/ef skal gennemføres inden den 31. oktober 2003.