検索ワード: bonne nuit cherie (フランス語 - スウェーデン語)

bonne nuit!
god natt!

bonne nuit, messieurs, bonne nuit. »
god kväll, mina herrar, god kväll.”

en conséquence, merci beaucoup et bonne nuit.
således ber jag att få tacka och önska god natt.

. bonne nuit, dormez bien bel homme le mien.
gott natt, sov gott vackert man min.

mesdames et messieurs, il me reste à vous souhaiter une bonne nuit.
mina damer och herrar! det återstår bara för mig att önska er en god natt.

j'espère que le rapporteur pourra soutenir toutes ces propositions après une bonne nuit de réflexion.
Även politiska beslut om utsläppsgränser och annat har givit resultat i form av investeringar och därmed sysselsättning.

nous devons toutefois agir sereinement, d’ où l’ utilité d’ avoir passé une bonne nuit de sommeil.
Ändå måste vi agera med lugn , så vi måste ha fått god nattsömn.

il n’est pas vraiment possible de se préparer à ces tests; la meilleure chose à faire est de passer une bonne nuit de sommeil et d’être honnête envers vousmême.
du kan inte förbereda dig inför sådana test. det bästa är att se till att få en god natts sömn och att vara ärlig mot sig själv.

assis la, sur la rive, nous contemplons la lune qui, l’aimant elle aussi, se penche sur lui pour un baiser de soeur et l’enlace étroitement entre ses bras d’argent. et nous le regardons couler, chantonnant et murmurant sans cesse, a la rencontre de sa reine : la mer ! nos propres voix bientôt se taisent, nos pipes s’éteignent, et nous, jeunes gens bien ordinaires, tandis que monte en notre esprit un flot de pensées mi-douces, mi-ameres, n’éprouvons plus ni désir ni besoin de parler. il est temps alors de nous lever en riant, de secouer les cendres de nos pipes encore tiedes, de nous souhaiter « bonne nuit » et, bercés par le clapotis de l’eau et le bruissement des feuilles, de nous endormir sous les étoiles et de rever que la terre est redevenue jeune – jeune et belle comme elle l’était avant que les siecles perturbés et fébriles eussent ridé son beau visage, avant que les péchés et les folies de ses enfants eussent racorni son coeur, aimable comme elle l’était aux jours lointains ou, jeune maman, elle nous dorlotait, nous ses petits, contre son sein profond, avant que les séductions d’une civilisation factice nous eussent arrachés a ses tendres bras, avant que les ricanements empoisonnés du faux et du clinquant nous eussent fait renier la vie simple que nous menions avec elle, dans la demeure somptueuse ou l’humanité naquit, voici des lustres et des lustres !
och där sitter vi, vid dess rand, under det att månen, som också älskar henne, lutar sig fram för att kyssa henne; en systers kyss, och kastar sina silverarmar runt henne i en omfamning; och vi betraktar henne, där hon flyter fram, för alltid sjungande, alltid viskande, på sin väg att möta sin konung, havet — tills våra röster dör ut i tystnad, och piporna slocknar — till dess vi, vanliga, vardagsynglingar som vi ju är, känner oss ovanligt tankefyllda, till hälften sorgsna, hälften glada, och utan behov av att behöva säga något mer — tills vi skrattande reser oss, knackar ur våra slocknade pipor, säger ”god natt” och, vaggade till ro av det viskande vattnet och de susande träden, faller till sömns under de glimmande, tysta stjärnorna, och drömmer att världen åter är ung — ung och vacker, som hon brukade vara, innan sekler av kamp och bekymmer fårat hennes vackra anlete, innan hennes barns synder och dårskaper gjort hennes älskande hjärta gammalt — vacker som hon var i dessa gångna dagar då, som nybliven moder, hon närde oss sina barn, vid sitt eget, frikostiga bröst — innan civilisationens glättade laster lockat oss iväg från hennes ömma armar, och de giftiga hånleendena från allt konstlat gjort oss skamsna inför det enkla liv vi levde tillsammans med henne och över det enkla men goda hem där mänskligheten föddes för så många årtusenden sedan.