검색어: klimat (스웨덴어 - 크로아티아어)

klimat och natur
klima i priroda

kopplade men ändå konkurrerande frågor: vatten-energi-mat-klimat
za uspjeh wfd-a ključno je integrirano upravljanje riječnim slivovima, koje uključuje sve važne dionike u prepoznavanju

erosionshastigheten bestäms i stor utsträckning av både klimat och markanvändning, men beror också på lokala strategier för att motverka erosion.
stupanj erozije vrlo je senzibilan i obzirom na klimu i na način korištenja zemljišta, kao i na detaljnu konzervacijsku praksu na terenu.

de flesta länder i europa har ett ”tempererat” klimat, som varken är förvarmt eller för kallt.
veći dio europe ima „umjerenu“ klimu — ni prevruću ni prehladnu.

förutsatt att klimat- och energipaketet genomförs fullt ut förväntas eu nå målet om minskade utsläpp av växthusgaser till 2020 (16).
pod pretpostavkom da se paket o zaštiti klime i energije provede u potpunosti, očekuje se da će eu postići svoj cilj smanjenja stakleničkih plinova za 20 % (16).

sådant kapital ger energi, mat och material, det kan ta hand om avfall och föroreningar och erbjuda tjänster i form av klimat, vatten- och jordreglering.
tu je i regulacija klime, vode i tla te aspekt okoliša kojeg koristimo za udoban život i zabavu.

för att uppnå ett klimat som främjar varaktig konvergens i litauen krävs bl.a. att verkställandet av ekonomipolitiken styrs mot att säkerställa en övergripande hållbar makroekonomisk stabilitet, inklusive prisstabilitet.
stvaranje okružja pogodnog za održivu konvergenciju u litvi zahtijeva, među ostalim, vođenje gospodarske politike usmjerene prema osiguravanju ukupne održive makroekonomske stabilnosti, uključujući stabilnost cijena.

•reglerande tjänster — naturliga mekanismer som balansering av jordens klimat,cirkulation av näringsämnen och vatten, reglering av skadedjur, skydd mot översvämning etc.
• usluge podupiranja — procesi koji neizravno omogućuju iskorištavanje prirodnih bogatstava, poput primarne proizvodnje ili oprašivanja

box 4.1 att kvantifiera belastning på miljön och miljöpåverkan av resursanvändning som avgör resursförbrukning per person hör klimat, befolkningstäthet, infrastruktur, tillgång på resurser, nivå av ekonomisk utveckling och landets ekonomiska struktur.
kvantitativna procjena pritisaka na okoliš i utjecaj uporabe dobara na okoliš u zemljama eu-12, što se kontinuirano osjeća kroz značajne posljedice po gospodarstvo i okoliš. od 8,2 milijardi tona materijala upotrijebljenih 2005.godine u eu-27, više od polovice činili su minerali i metali, a fosilna goriva i biomasa otprilike četvrtinu.

i sitt klimat- och energipaketet (15) har eu åtagit sig att ytterligare minska utsläppen med (minst) 20 procent från 1990 års nivåer till år 2020.
• teretni promet raste nešto brže od gospodarstva, a cestovni i zračni teretni promet bilježe najveći porast u zemljama eu-27 (43 %, odnosno 35 % od 1997. do 2007.).