검색어: innovationsindikatorerna (스웨덴어 - 핀란드어)

både innovationsindikatorerna och finansieringen bör utvecklas.
tämä on asia, jonka tunnen hyvin.

utgifterna för forskning och teknisk utveckling som andel av bnp har ökat, men endast marginellt, och ligger med 1,9% av bnp fortfarande långt under lissabonmålet på 3%[16]. det beräknas att en ökning av dessa utgifters andel från 1,9% till 3% av bnp (i syfte att nå lissabonmålet 2010) kommer att medföra en ökning av bnp-nivån med 1,7% till 2010[17]. samtidigt som företagens investeringar i forskning och teknisk utveckling fortfarande släpar efter betydligt, finns det tecken på att även de offentliga investeringarna i dessa områden har börjat att utsättas för press. skillnaderna i utgifter för forskning, teknisk utveckling och innovation är mycket större inom och mellan länder, i synnerhet företagens utgifter för forskning och teknisk utveckling, än inkomstskillnaderna. Även om olika initiativ har tagits både nationellt och på gemenskapsplan, är ytterligare åtgärder nödvändiga för att den forskning och tekniska utveckling som tillhandahålls av offentliga och privata forskningsinstitut skall kunna svara mot företagens behov. europas innovationsklyfta blir allt större: den europeiska resultattavlan för innovation visar att europa ligger efter förenta staterna när det gäller 9 av 11 innovationsindikatorer[18]. Även inom europa kvarstår innovationsklyftan, då eu alltför ofta misslyckas med att omvandla teknisk utveckling till handelsprodukter och handelsprocesser. sammanhållningspolitiken kan bidra till att lösa de största problemen bakom europas otillräckliga resultat på innovationssidan, inbegripet ineffektiva innovationssystem, otillräcklig entreprenörsdynamik eller en alltför långsam ibruktagning av informations-och kommunikationsteknik från företagens sida.
ttk-menojen osuus bkt:stä on noussut vain vähän, ja nykyinen osuus eli 1,9 prosenttia bkt:stä jää kauas lissabonissa asetetusta 3 prosentin tavoitteesta[16]. on arvioitu, että ttk-menojen osuuden nostaminen 1,9 prosentista 3 prosenttiin bkt:stä (lissabonin tavoitteen saavuttamiseksi vuoteen 2010 mennessä) kasvattaa bkt:tä 1,7 prosenttia vuoteen 2010 mennessä. [17] yritysten ttk-investointien vaje on yhä merkittävä, mutta myös tämän alan julkisiin investointeihin kohdistuu paineita. ttk-ja innovaatiokuilu maiden sisällä ja niiden välillä etenkin yritysten ttk-menoissa on paljon suurempi kuin tulokuilu. useista kansallisista ja yhteisön aloitteista huolimatta tarvitaan lisätoimia, jotta yritysten tarpeet saataisiin vastaamaan julkisten ja yksityisten ttk-laitosten tarjontaa. euroopan innovaatiokuilu laajenee: euroopan innovaatiotulostaulun[18] mukaan eurooppa on yhdysvaltoja jäljessä 9:ssä 11 innovaatioindikaattorista. innovaatiokuilu on pysynyt myös euroopan sisällä, sillä unionissa pystytään liian harvoin muuntamaan teknologian kehitys hyödykkeiksi ja liikeprosesseiksi. koheesiopolitiikan avulla voidaan ratkaista tärkeimmät euroopan heikkojen innovointitulosten taustalla olevat ongelmat, mukaan luettuina tehottomat innovointijärjestelmät, epädynaaminen yrittäjyyskulttuuri tai tieto-ja viestintätekniikan hidas omaksuminen yrityksissä.