검색어: kaitsebarjääriga (에스토니아어 - 스웨덴어)

akende kasutamisel tuleb purunev klaas katta kaitsebarjääriga või peavad aknad olema paigutatud loomade ulatusest väljapoole.
om fönster finns bör krossbart glas skärmas av med en fysisk skyddsbarriär eller vara utom räckhåll för djuren.

seega soovitab komitee võimalikult kiiresti teostada vajalikud mõju- ja riskihinnangud ning kasutada pfosidel põhinevaid vahtkustuteid ainult juhul, kui see on vajalik tõhusaks kustutuseks ja kui äravoolu saab piirata kaitsebarjääriga.
eesk rekommenderar därför att erforderliga konsekvens- och riskanalyser genomförs så snart som möjligt och att kvarvarande pfos-baserat skum endast används där det är absolut nödvändigt och på platser där avrinningen kan kontrolleras genom fördämningar.

4.2.5 tuletõrje vahtkustutid. fluoritud pindaktiivseid aineid on aastaid kasutatud spetsiifilistes tuletõrje vahtkustutites. uutes vahtkustutites, mida kasutatakse tulekahjude kustutamiseks või millega varustatakse uusi projekte, lennujaamu, naftatöötlemistehaseid ja keemiatehaseid, laevu ja hoidlaid, on pfosidega seotud ained suurel määral asendatud. ometi ei ole nende alternatiivsete toodete mõju tervisele ja keskkonnale veel täielikult hinnatud. kõigil müügil olevatel vahtkustutitel peab olema 15–20 aastane garantii, sest loodetavasti ei pea neid kunagi kasutama. seega leidub veel pfose sisaldavate vahtkustutite suuri varusid ning nende varude kõrvaldamine on nüüd võtmeküsimus. pindaktiivsed ained peavad võimaldama veepõhistel kustutusvahtudel põlevate süsivesinikkude pinnal kiiresti liikuda, mitte nende alla vajuda, selleks et lõigata ära hapnikuvarustus ja vältida tagasipõlemist. nii pindaktiivsed ained kui vahtkustutid peavad äärmuslikes kasutustingimustes olema stabiilsed ja oksüdeerumiskindlad. vahtkustutite standardid erinevateks tulekahjustsenaariumiteks määratlevad riiklikud ja rahvusvahelised asutused. 3–6% kontsentratsiooniga kustutusvahtude varusid hoitakse keskdepoodes, kust neid tulekahju korral välja jagatakse ja koha peal lahjendatakse. vaja võib minna suuri koguseid ning tulekahjujärgsete jäätmete äravoolu kõrvaldamise probleemid võivad olla märkimisväärsed. Äravool on igal juhul saastatud tules olnud toodete, süsiniku madalatemperatuurilisel kontrollimatul põlemisel tekkinud kõrvalsaaduste (polüaromaatsed süsivesinikud ja dioksiinid) ja kustutusvahu komponentide poolt. näiteks jäi buncefieldis inglismaal ühes hoidlas toimunud hiljutise tulekahju tagajärjel järgi 20 miljonit liitrit saastatud jäätmeid. kõrgel temperatuuril põlemine on ainuke kindel lahendus, aga see ei ole tõhus ja on kallis, kui peamiseks materjaliks on vesi. seetõttu on raske kindlaks teha keskkonda paiskuvate heitmete maht aastas, sest see sõltub tulekahjude arvust, ulatusest ja tingimustest ning eriti sellest, mil määral on äravoolu võimalik hoida kaitsebarjääri taga. scheri andmetel on elis heitmete maht aastas alla 600 kg, kusjuures scheri arvates võib tegelik maht väiksem olla. komitee nõustub scheriga selles, et olemasolevaid pfosidel põhinevaid kontsentreeritud kustutusvahtusid ei tohiks ära põletada enne, kui alternatiivid hindamine on lõpule viidud. seega soovitab komitee võimalikult kiiresti teostada vajalikud mõju-ja riskihinnangud ning kasutada pfosidel põhinevaid vahtkustuteid ainult juhul, kui see on vajalik tõhusaks kustutuseks ja kui äravoolu saab piirata kaitsebarjääriga. komisjon peaks tegema koostööd asjaomase sektoriga ja pädevate riiklike asutustega, et tagada nõuetekohased jäätmete kõrvaldamise süsteemid suurtele jäätmekogustele. arvestades paljude lahendamata küsimustega, arvab komitee, et ei ole mõtet seada kõnealuse erandi lõpetamiseks ajapiirangut, vaid püüda lahendada igat olulist küsimust võimalikult kiiresti.
4.2.5 brandsläckningsskum: fluorerade ytaktiva ämnen har under många år använts i brandsläckningsskum avsett för speciella ändamål. pfos-relaterade ämnen har i stor utsträckning ersatts i nya typer av brandsläckningsskum som tillverkats för att ersätta de lager som använts vid släckning av bränder eller för att bygga upp lager för nyutvecklade områden, flygplatser, raffinaderier och kemifabriker, fartyg och oljedepåer. hälso-och miljökonsekvenserna av dessa ersättningsprodukter har ännu inte utvärderats till fullo. allt brandsläckningsskum måste säljas med 15–20 års garanti, eftersom de i idealfallet aldrig kommer att användas. det finns därför fortfarande avsevärda lager av brandsläckningsskum som innehåller pfos, och det är en central fråga hur man gör sig av med dessa lager. de ytaktiva ämnena måste få det vattenbaserade skummet att snabbt spridas över ytor bestående av brinnande kolväten (och inte sjunka ner under dessa ytor) för att kunna strypa syretillförseln och förebygga återtändning. både det ytaktiva ämnet och skummet måste vara stabila under extrema användningsförhållanden och båda måste vara motståndskraftiga mot oxidering. normerna för brandsläckningsskum fastställs av nationella och internationella organ för olika brandscenarier. det finns centrala lager av treprocentigt eller sexprocentigt koncentrat för distribution och utspädning på platsen för eldsvådan. det kan krävas stora mängder vilket innebär att problemen med hanteringen av avrinningen efter eldsvådan kan vara avsevärda. avrinningen är oundvikligen kontaminerad av de produkter som brunnit, av biprodukter från okontrollerad förbränning av kol vid låga temperaturer (polyaromatiska kolväten (pah) och dioxiner) samt av skummets beståndsdelar. en eldsvåda som ägde rum nyligen i ett lager i buncefield, storbritannien, resulterade till exempel i 20 miljoner liter kontaminerat avfall. förbränning vid hög temperatur är det enda säkra tillvägagångssättet, men det är ineffektivt och kostsamt om huvuddelen av restmaterialet är vatten. de årliga utsläppen i miljön är därför svåra att bestämma eftersom de beror på antalet eldsvådor, brandens omfattning och övriga omständigheter, och i synnerhet på i hur hög grad avrinningen kan begränsas genom fördämningar. scher har angett en årlig siffra för eu på mindre än 600 kilo och noterat att den kanske är i överkant. eesk instämmer i scher:s åsikt att de befintliga lagren av pfos-baserat skumkoncentrat inte bör förbrännas förrän alternativen har utvärderats fullt ut. eesk rekommenderar därför att erforderliga konsekvens-och riskanalyser genomförs så snart som möjligt och att kvarvarande pfos-baserat skum endast används där det är absolut nödvändigt och på platser där avrinningen kan kontrolleras genom fördämningar. kommissionen bör arbeta tillsammans med branschen och med nationella behöriga myndigheter för att säkerställa att det finns lämpliga metoder för att ta hand om de stora mängder avfall som genereras. med tanke på de många osäkra faktorerna anser eesk att det inte är möjligt att fastställa en tidsgräns för detta undantag men att det finns all anledning att lösa kvarvarande frågor så snabbt som möjligt.