검색어: rahaühiku (에스토니아어 - 스웨덴어)

rahaühiku kood
valutakod

valimi moodustamine rahaühiku põhiselt
urval baserat på beloppsenheter

rahaühiku tähise esitamiseks on viis võimalust:
det finns fem alternativ för det sätt som tecknet på valutan hanteras:

rahaühiku valimise tsoonis liigub ühelt rahaühikult teisele
i området för att välja valuta: flyttar från en valuta till nästa

yielddisc arvutab doskonteeritud väärtpaberi tootluse 100 nimiväärtuse rahaühiku kohta.
yielddisc beräknar avkastningen för ett rabatterat värdepapper per 100 valutaenheter nominellt värde.

pricemat arvutab maksetähtajal intressi kandva väärtpaberi hinna 100 nimiväärtuse rahaühiku kohta.
pricemat beräkna priset per 100 valutaenheter nominellt värde för värdepappret som betalar ränta vid förfallodatum.

võimalus enne valuuta kogust näitab tähist enne arvulist väärtust, aga pärast rahaühiku sümbolit.
alternativet före valutamängd visar tecknet före det numeriska värdet, men efter en eventuell valutasymbol som kan finnas.

siin saab valida rahaliste väärtuste näitamisel kasutatava rahaühiku, näiteks usa dollari või eesti krooni.
här kan du välja valutan som används när monetära värden visas, t. ex. amerikanska dollar eller kronor.

funktsioon oddlprice arvutab väärtpaberi väärtuse 100 nimiväärtuse rahaühiku kohta. väärtpaberil on ebastandardne viimane intressipäev.
funktionen oddlprice beräknar värdet på ett värdepapper per 100 valutaenheter nominellt värde. värdepappret har ett oregelbundet sista räntedatum.

see määrab rahaühiku, mida kasutatakse & keurocalc; i käivitamise järel või siis, kui kasutaja muudab seadistusi.
den här inställningen definierar den andra valutan som används när & keurocalc; startar, eller när användaren verkställer de nya inställningarna.

kohustused, mis tuleb täita vastavalt õiguslikele vahenditele, mis sätestavad riigi rahaühiku kasutamise või on vääringustatud riigi rahaühikus, tuleb täita kõnealuses riigi rahaühikus.
handlingar som utförs enligt rättsliga instrument som föreskriver användning av eller anges i en nationell valutaenhet skall utföras i den nationella valutaenheten.

kui märgitud on kast valuuta tähise eesliide, näidatakse rahaühiku positiivse või negatiivse väärtuse tähist enne numbrilist väärtust. kui kast on märkimata, näidatakse tähist pärast numbrilist väärtust.
om rutan som heter valutaprefix är markerad, visas valutasymbolen före det numeriska värdet. om den här rutan inte är markerad, visas valutasymbolen efter det numeriska värdet.

riigid märgivad üldtagatise sertifikaadi lahtrisse 6 ja tagatise esitamisest vabastamise sertifikaadi lahtrisse 5 kasutatava rahaühiku kolmetähelise iso-koodi (iso 4217).
länderna ska i fält 6 i intyg om samlad säkerhet och i fält 5 i intyg om befrielse från ställande av säkerhet ange iso alfa 3-koden (iso 4217) för den valuta som används.

2 – käesolevas kohtuasjas, milles käsitletakse eurodes väljendatud summasid, on väiksem rahaühik eurosent, millele edaspidi ka viitan, kuid rahaühiku nimetus ei puutu asjasse.
2 — i förevarande mål, som avser belopp i euro, utgörs denna minsta myntenhet av cent, som jag kommer att syfta på. myntenhetens namn saknar emellertid relevans.

1995. aasta detsembris nimetas madridis kohtunud euroopa Ülemkogu kolmanda etapi algusest kasutusele võetava euroopa rahaühiku euroks ning kinnitas, et majandus- ja rahaliidu kolmas etapp algab 1. jaanuaril 1999.
i december 1995 enades europeiska rådet i madrid om namnet på den europeiska valutaenhet som skulle införas i början av etapp tre, ”euron”, och bekräftade att etapp tre av emu skulle starta den 1 januari 1999.

tehingutelt võetava käibemaksu määrast olenemata esineb alati – kui võimalike määrade ja hindade valikut ei ole kunstlikult piiratud – juhtumeid, mille puhul tasumisele kuuluv maksusumma hõlmab tasumiseks kasutatava väikseima rahaühiku murdosa.
oavsett vilken mervärdesskattesats som tas ut på transaktioner, kommer det – om tillgängliga skattesatser och priser inte begränsas artificiellt – alltid att finnas tillfällen då beloppet omfattar en del av den minsta myntenhet som används vid betalning.

sardiinias ulatub õlipuukasvatus kaugesse minevikku, sest algliigina kuulus õlipuu saare loomulikul teel tekkinud taimestiku hulka. puunia ja rooma päritolu laevaleidudelt avastatud veini-ja õliamforad on tunnistuseks, et õlikaubandus õitses juba nimetatud ajajärgul. usuordude levimine, eriti pärast esimest aastatuhandet, tõi saarel kaasa oliivikasvatuse hoogustumise. seda kinnitab saarele paikseks jäänud mungaordude laialdane tegevus. pikka aega väldanud hispaania valitsemisajal laienes oliivikasvatus veelgi, ja seda tänu täpsetele reeglitele, mis tõid muuhulgas igale linnakodanikule kaasa kohustuse pookida aastas vähemalt kümme metsikut õlipuud, kohustusest üleastujatel tuli maksta trahvi 40 rahaühiku ulatuses; puud jäid pookijate omandusse. samal ajajärgul saabusid hispaaniast pookijad, kelle ülesandeks oli ette valmistada pookimistehnikaid levitavaid kohalikke juhendajaid. samuti pidid rohkem kui 500 õlipuu omanikud ehitama endale õlipressi.
olivodlingen på sardinien går långt tillbaka i tiden, och den sort som odlas är en inhemsk sort som ingår i den naturliga floran på ön. upptäckten av puniska och romerska fartyg med amforor med vin och olja vittnar om att det redan på den tiden bedrevs en blomstrande handel med dessa produkter. när de religiösa ordnarna började sprida sig, särskilt från och med 1100-talet, ledde detta till att olivodlingen på ön började expandera. det finns många belägg för vad de olika munkordnarna uträttade i det här avseendet. under den långa perioden under spansk överhöghet expanderade olivodlingen ytterligare tack vare bestämmelser om att varje medborgare som inte ympade minst tio vilda olivträd varje år dömdes till 40 "soldi" i böter. den person som ympade ett träd blev också ägare till det. vid den här tiden anlände några ympare från spanien som hade i uppdrag att på plats utbilda lokala ympare för att på så sätt sprida ympningstekniken. personer som ägde mer än 500 träd var dessutom skyldiga att bygga en kvarn för utvinning av olja.