Je was op zoek naar: ildebrandsscenarier (Deens - Zweeds)

ydelsesstandarder for skum til forskellige ildebrandsscenarier fastlægges af nationale og internationale organer.
normerna för brandsläckningsskum fastställs av nationella och internationella organ för olika brandscenarier.

4.2.5 brandslukningsskum: fluorinerede overfladeaktive midler er i mange år blevet anvendt i højtspecificeret brandslukningsskum. pfos-relaterede stoffer er stort set blevet erstattet i nye skumtyper, der er blevet fremstillet for at erstatte lagre af skum til slukning af konkrete brande eller oprette lagre til nye anlæg, lufthavne, olieraffinaderier og kemiske anlæg, skibe og tankfarme. de sundheds-og miljømæssige virkninger af disse alternative produkter er imidlertid ikke blevet gennemanalyseret endnu. alt skum skal sælges med 15-20 års garanti, eftersom det ideelt set aldrig anvendes. der findes derfor fortsat betydelige lagre af skum med pfos, og nu drejer det sig om at slippe af med disse lagre. de overfladeaktive midler skal få den vandbaserede skum til at sprede sig hurtigt over de brændende kulbrinter i stedet for at synke ned under dem, så man bremser ilttilførsel og undgår "burn back". både overfladeaktive midler og skum skal være stabile under intense anvendelsesforhold og begge skal kunne modstå iltning. ydelsesstandarder for skum til forskellige ildebrandsscenarier fastlægges af nationale og internationale organer. 3%-eller 6%-koncentrater oplagres i centrale depoter for distribution og fortynding ude på brandstedet. det kan være nødvendigt med store mængder, og problemerne med at bortskaffe afstrømmende spild efter branden kan være anseelige. afstrømningen bliver uundgåeligt kontamineret af de produkter, som brændte, af biprodukter af ukontrolleret kulstofforbrænding ved lav temperatur (polyaromatiske carbonhydrider (pah'er) og dioxiner) og af skummets bestanddele. den nylige brand i et lagerdepot i buncefield, storbritannien, har f.eks. efterladt en restkoncentration på 20 millioner liter kontamineret affald. forbrænding ved høj temperatur er den eneste sikre måde, men den er ineffektiv og omkostningskrævende, når materialet hovedsagelig består af vand. det er derfor vanskeligt at sætte tal på de årlige udledninger i miljøet, der afhænger af antal, omfang og omstændighederne i forbindelse med hver ildebrand, og i afgørende grad af, i hvor stort omfang afstrømningen kan standses ved hjælp af sikringsvolde. vksm nævnte et årligt udslip i eu på under 600 kilo og bemærkede, at det måske var sat højere end den reelle udledning. eØsu er enigt med vksm i, at de eksisterende lagre af pfos-baserede skumkoncentrater ikke bør destrueres, før alternativerne er blevet færdiganalyseret. eØsu henstiller derfor, at den fornødne konsekvens-og risikoanalyse bør gennemføres hurtigst muligt, og at tilbageværende pfos-baseret skum kun bør anvendes, hvor det af ydelsesmæssige grunde er nødvendigt, og hvor afstrømning kan standses ved hjælp af sikringsvolde. kommissionen bør arbejde sammen med industrien og de kompetente myndigheder i medlemsstaterne for at sikre, at der er tilstrækkeligt med bortskaffelsesstrategier for de store mængder affald, som frembringes. i betragtning af de mange usikkerhedsmomenter ser eØsu ikke nogen grund til at fastsætte en tidsfrist for ophævelse af denne undtagelse, men al grund til at løse de resterende spørgsmål hurtigst muligt.
4.2.5 brandsläckningsskum: fluorerade ytaktiva ämnen har under många år använts i brandsläckningsskum avsett för speciella ändamål. pfos-relaterade ämnen har i stor utsträckning ersatts i nya typer av brandsläckningsskum som tillverkats för att ersätta de lager som använts vid släckning av bränder eller för att bygga upp lager för nyutvecklade områden, flygplatser, raffinaderier och kemifabriker, fartyg och oljedepåer. hälso-och miljökonsekvenserna av dessa ersättningsprodukter har ännu inte utvärderats till fullo. allt brandsläckningsskum måste säljas med 15–20 års garanti, eftersom de i idealfallet aldrig kommer att användas. det finns därför fortfarande avsevärda lager av brandsläckningsskum som innehåller pfos, och det är en central fråga hur man gör sig av med dessa lager. de ytaktiva ämnena måste få det vattenbaserade skummet att snabbt spridas över ytor bestående av brinnande kolväten (och inte sjunka ner under dessa ytor) för att kunna strypa syretillförseln och förebygga återtändning. både det ytaktiva ämnet och skummet måste vara stabila under extrema användningsförhållanden och båda måste vara motståndskraftiga mot oxidering. normerna för brandsläckningsskum fastställs av nationella och internationella organ för olika brandscenarier. det finns centrala lager av treprocentigt eller sexprocentigt koncentrat för distribution och utspädning på platsen för eldsvådan. det kan krävas stora mängder vilket innebär att problemen med hanteringen av avrinningen efter eldsvådan kan vara avsevärda. avrinningen är oundvikligen kontaminerad av de produkter som brunnit, av biprodukter från okontrollerad förbränning av kol vid låga temperaturer (polyaromatiska kolväten (pah) och dioxiner) samt av skummets beståndsdelar. en eldsvåda som ägde rum nyligen i ett lager i buncefield, storbritannien, resulterade till exempel i 20 miljoner liter kontaminerat avfall. förbränning vid hög temperatur är det enda säkra tillvägagångssättet, men det är ineffektivt och kostsamt om huvuddelen av restmaterialet är vatten. de årliga utsläppen i miljön är därför svåra att bestämma eftersom de beror på antalet eldsvådor, brandens omfattning och övriga omständigheter, och i synnerhet på i hur hög grad avrinningen kan begränsas genom fördämningar. scher har angett en årlig siffra för eu på mindre än 600 kilo och noterat att den kanske är i överkant. eesk instämmer i scher:s åsikt att de befintliga lagren av pfos-baserat skumkoncentrat inte bör förbrännas förrän alternativen har utvärderats fullt ut. eesk rekommenderar därför att erforderliga konsekvens-och riskanalyser genomförs så snart som möjligt och att kvarvarande pfos-baserat skum endast används där det är absolut nödvändigt och på platser där avrinningen kan kontrolleras genom fördämningar. kommissionen bör arbeta tillsammans med branschen och med nationella behöriga myndigheter för att säkerställa att det finns lämpliga metoder för att ta hand om de stora mängder avfall som genereras. med tanke på de många osäkra faktorerna anser eesk att det inte är möjligt att fastställa en tidsgräns för detta undantag men att det finns all anledning att lösa kvarvarande frågor så snabbt som möjligt.