Você procurou por: capere ad vesperam (Latim - Sueco)

onus in arabia in saltu ad vesperam dormietis in semitis dodani
utsaga över arabien. tagen natthärbärge i arabiens vildmark, i karavaner från dedan.

convertentur ad vesperam et famem patientur ut canes et circuibunt civitate
gud, krossa tänderna i deras mun; bryt ut, o herre, de unga lejonens kindtänder.

quartadecima die mensis huius ad vesperam iuxta omnes caerimonias et iustificationes eiu
på fjortonde dagen i denna månad, vid aftontiden, skolen i hålla den, på bestämd tid. enligt alla stadgar och föreskrifter därom skolen i hålla den.

et dixit ei usque ad vesperam et mane duo milia trecenti et mundabitur sanctuariu
då svarade han mig: »två tusen tre hundra aftnar och morgnar; därefter skall helgedomen komma till sin rätt igen.»

vae qui consurgitis mane ad ebrietatem sectandam et potandum usque ad vesperam ut vino aestueti
ve dem som stå bittida upp för att hasta till starka drycker, och som sitta intill sena natten för att upphetta sig med vin!

et non revertetur priusquam ad vesperam lavetur aqua et post solis occasum regredietur in castr
och mot aftonen skall han bada sig i vatten, och när solen går ned, får han gå in i lägret. --

et quasi meridianus fulgor consurget tibi ad vesperam et cum te consumptum putaveris orieris ut lucife
ditt liv skall då stråla klarare än middagens sken; och kommer mörker på, så är det som en gryning till morgon.

sperabam usque ad mane quasi leo sic contrivit omnia ossa mea de mane usque ad vesperam finies m
jag måste ryta såsom ett lejon intill morgonen; så krossas alla bin i min kropp. ja, innan dagen har gått över till natt, är du färdig med mig.

alterum vero agnum offeres ad vesperam iuxta ritum matutinae oblationis et iuxta ea quae diximus in odorem suavitati
det andra lammet skall du offra vid aftontiden; med likadant spisoffer och drickoffer som om morgonen skall du offra det, till en välbehaglig lukt, ett eldsoffer åt herren.

alterumque agnum similiter offeretis ad vesperam iuxta omnem ritum sacrificii matutini et libamentorum eius oblationem suavissimi odoris domin
det andra lammet skall du offra vid aftontiden; med likadant spisoffer och drickoffer som om morgonen skall du offra det: ett eldsoffer till en välbehaglig lukt för herren.

at illa venit ad eum ad vesperam portans ramum olivae virentibus foliis in ore suo intellexit ergo noe quod cessassent aquae super terra
och duvan kom till honom mot aftonen, och se, då hade hon ett friskt olivlöv i sin näbb. då förstod noa att vattnet hade sjunkit undan från jorden.

et erit funiculus eius qui remanserit de domo iuda ibi pascentur in domibus ascalonis ad vesperam requiescent quia visitabit eos dominus deus eorum et avertet captivitatem eoru
och den skall tillfalla de kvarblivna av juda hus såsom deras lott; där skola de föra sin boskap i bet. i askelons hus skola de få lägra sig, när aftonen kommer. ty herren, deras gud, skall se till dem och skall åter upprätta dem.

redeuntique ad vesperam de agro iacob egressa est in occursum lia et ad me inquit intrabis quia mercede conduxi te pro mandragoris filii mei dormivit cum ea nocte ill
när nu jakob om aftonen kom hem från marken, gick lea honom till mötes och sade: »till mig skall du gå in; ty jag har givit min sons kärleksäpplen såsom lön för dig.» så låg han hos henne den natten.

dixit autem david ad ionathan ecce kalendae sunt crastino et ego ex more sedere soleo iuxta regem ad vescendum dimitte ergo me ut abscondar in agro usque ad vesperam diei tertia
david sade till jonatan: »i morgon är ju nymånad, och jag skulle då rätteligen sitta till bords med konungen; men låt mig nu gå och gömma mig ute på marken till i övermorgon afton.

et vir israhel sociatus sibi est in die illa adiuravit autem saul populum dicens maledictus vir qui comederit panem usque ad vesperam donec ulciscar de inimicis meis et non manducavit universus populus pane
när nu israels män på den dagen voro hårt ansträngda, band saul folket med följande ed: »förbannad vare den man som förtär någon föda före aftonen, och innan jag har tagit hämnd på mina fiender.» så smakade då ingen av folket någon föda.

holocausta quoque offerunt domino per singulos dies mane et vespere et thymiama iuxta legis praecepta confectum et proponuntur panes in mensa mundissima estque apud nos candelabrum aureum et lucernae eius ut accendantur semper ad vesperam nos quippe custodimus praecepta domini dei nostri quem vos reliquisti
och de förbränna åt herren brännoffer var morgon och var afton och antända välluktande rökelse och lägga upp bröd på det gyllene bordet och tända var afton den gyllene ljusstaken med dess lampor. ty vi hålla vad herren, vår gud, har bjudit oss hålla, men i haven övergivit honom.