Você procurou por: volebat (Latim - Sueco)

et inde profecti praetergrediebantur galilaeam nec volebat quemquam scir
han svarade dem: »detta slag kan icke drivas ut genom något annat än bön och fasta.»

herodias autem insidiabatur illi et volebat occidere eum nec potera
därför hyste nu herodes agg till honom och ville döda honom, men han hade icke makt därtill.

barnabas autem volebat secum adsumere et iohannem qui cognominatur marcu
barnabas ville då att de skulle taga med sig johannes, som ock kallades markus.

cumque esset in itinere in diversorio occurrit ei dominus et volebat occidere eu
och under resan hände sig att herren på ett viloställe kom emot honom och ville döda honom.

post haec ambulabat iesus in galilaeam non enim volebat in iudaeam ambulare quia quaerebant eum iudaei interficer
därefter vandrade jesus omkring i galileen, ty i judeen ville han icke vandra omkring, då nu judarna stodo efter att döda honom.

de turba autem detraxerunt alexandrum propellentibus eum iudaeis alexander ergo manu silentio postulato volebat rationem reddere popul
då drog man ur folkhopen fram alexander, som judarna sköto framför sig. och alexander gav tecken med handen att han ville hålla ett försvarstal inför folket.

expergefactus autem custos carceris et videns apertas ianuas carceris evaginato gladio volebat se interficere aestimans fugisse vincto
då vaknade fångvaktaren; och när han fick se fängelsets dörrar öppna, drog han sitt svärd och ville döda sig själv, i tanke att fångarna hade kommit undan.

et videns eos laborantes in remigando erat enim ventus contrarius eis et circa quartam vigiliam noctis venit ad eos ambulans super mare et volebat praeterire eo
och han såg dem vara hårt ansatta, där de rodde fram, ty vinden låg emot dem. vid fjärde nattväkten kom han då till dem, gående på sjön, och skulle just gå förbi dem.

et contristatus est david valde volebat enim eum populus lapidare quia amara erat anima uniuscuiusque viri super filiis suis et filiabus confortatus est autem david in domino deo su
och david kom i stor nöd, ty folket tänkte stena honom; så förbittrat var allt folket, var och en för sina söners och döttrars skull. men david hämtade styrka hos herren, sin gud.

et propter magnificentiam quam dederat ei universi populi tribus et linguae tremebant et metuebant eum quos volebat interficiebat et quos volebat percutiebat quos volebat exaltabat et quos volebat humiliaba
och för den storhets skull som han hade givit honom darrade alla folk och stammar och tungomål, i förskräckelse för honom. vem han ville dödade han, och vem han ville lät han leva; vem han ville upphöjde han, och vem han ville ödmjukade han.